Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september Helena Hagelberg Åsa Ström Hildestrand

Antagna av Sveriges Riksdag Maj-2006 Jämställdhet är målet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Antagna av Sveriges Riksdag Maj-2006 Jag har förstått att ni som är här idag sitter på blandad kompetens och kunskap, vilket är mycket spännande och jag ser fram emot den här dagen. Jag tänkte börja lite kort med att beskriva regeringens jämställdhetspolitik och syn på arbetet med jämställdhetsintegrering. Jämn fördelning av makt och inflytande Det första delmålet tar sikte på både formella politiska rättigheter och den fördelning av makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket, t.ex. den makt som representeras av företag, medier och trossamfund. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar, att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom t.ex. massmedia, kulturen och folkbildningen, men också i hög grad inom utbildningen. Ekonomisk jämställdhet Delmålet inbegriper samma möjligheter och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om tillgång på arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings‐, löne‐ och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det avlönade arbetet ska också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. Delmålet omfattar också utbildningen, där bl.a. de könsbundna studievalen ger effekt för högskoleutbildning och yrkesval. Delmålet tar sikte på ekonomi ur ett livscykelperspektiv. Från det att flickor och pojkar börjar förskolan, går gymnasiet, börjar på sitt första jobb eller på universitets‐ och högskoleutbildning, blir arbetslös eller sjukskriven, fram till dess att de blir pensionärer, är delmålet relevant. Män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor och kvinnor jobbar deltid i större utsträckning än män. Heltid och deltid är en stor jämställdhetsfråga. Jämn fördelning av det obetalda hem‐ och hushållsarbetet Möjligheten att förena avlönat arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående ska vara central i jämställdhetspolitiken. I propositionen som ligger till grund för jämställdhetspolitiken underströk regeringen dels att omsorgen om de äldre är ett område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med att antalet äldre kvinnor och män i samhället ökar, dels att denna grupp blir allt äldre. Om dagens omsorgsmönster består, där den offentliga omsorgen främst riktas till de allra äldsta och mest omsorgsberoende, kommer denna utveckling sannolikt innebära behov av ökade insatser från anhöriga. Detta delmål är det som vanligtvis skapar mest diskussioner. Ska verkligen regeringen bestämma vad vi gör hemma? Men frågorna har stor betydelse för helheten, till exempel möjligheten för kvinnor att vara på arbetsmarknaden. Det går inte att frikoppla från hem‐ och hushållsarbetet. Och det är viktigt för mer än jämställdheten – även för hälsan och relationerna. Ett aktivt delat föräldraskap kan förmodas gynna relationen förälder‐barn, särskilt efter en separation. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra I konkret bemärkelse handlar detta delmål om rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare neutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”. FN:s deklaration om avskaffandet av allt våld mot kvinnor är en annan anledning till varför begreppet ersattes. Deklarationen omfattar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld liksom både våld i samhället och i hemmet. Våldet mot kvinnor är ett stort internationellt problem. Enligt världshälsorganisationen, WHO, är det fler än en kvinna av tre som utsätts för våld i hemmet, ett problem som är utbrett över hela världen. Män står för majoriteten av våldet, de utsätter varandra och även tjejer och kvinnor för våld. Ett aktivt jämställdhetsarbete kan vara förebyggande och leda till minskat våld.

Strategin – hur ska målen uppnås? Jämställdhetsintegrering Huvudstrategi för att genomföra jämställdhetspolitiken sedan 1994 (prop. 1993/94:147) Internationella åtaganden (FN, EU, Europarådet, NMR) Jämställdhetsintegrering som strategi antogs i Sverige i och med propositionen Delad Makt – Delat Ansvar 1994. Jämställdhetsintegrering syftar till att åstadkomma förändring genom att belysa att jämställdhet skapas i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering kombinerat med särskilda insatser är regeringens strategi för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet och de fyra delmålen. Jämställdhetsintegrering är också etablerad internationellt. Jämställdhetsintegrering finns inskriven som gällande strategi för jämställdhetspolitiken i EU-fördraget. Även internationella organisationer använder jämställdhetsintegrering som strategi för att arbeta med jämställdhet, exempelvis anges det i Pekingplattformen som är ett tillägg till FN:s kvinnokonvention att jämtälldhet att Svensk jämställdhetspolitik är till stor del ett resultat av att vi har undertecknat FN:s kvinnokonvention, CEDAW (Committee on the Elimination of Discrimination against Women). Som medlem i EU har Sverige även undertecknat den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, kallad Europakonventionen. Europakonventionen antogs redan 1950 och bygger på innehållet i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1948. Jämställdhetsintegrering visar var arbetet ska bedrivas, inte hur. Man kan alltså se det som en strategi för säkerställa att jämställdhetperspektivet finns med i samtliga beslutsprocesser och hur man ska gå tillväga beskrivs i olika metoder, exempel på dessa presenteras längre fram.

Organisation – Jämställdhetsintegrering i RK Jämställdhetsministern ansvarar för samordning, utveckling & uppföljning. Varje statsråd ansvarig inom sitt politikområde. Huvudmännen ansvarar inom sitt sakområde (tjänsemannanivå) Konkretiseras genom att Annie Lööf är ansvarig för HP.

Plattform för jämställdhetsintegrering 2012-2015 Strategi för arbete med JI i RK Utvecklings- program för myndigheter JI på regional nivå JI på lokal nivå Nationellt stöd och information Plattformen ska omfatta åtgärder för att stärka arbetet på nationell, regional och lokal nivå Målet med regeringens strategi är att i alla relevanta steg i Regeringskansliets processer synliggöra kvinnors och mäns villkor och behov så att regeringen har bästa möjliga förutsättningar för att jäm-ställdhet ska genomsyra regeringens politik. 18 myndigheter har valts ut kommer att tjäna som goda och lärande exempel på hur jämställdhetsintegrering i statlig verksamhet kan ske på ett effektiv och hållbart sätt. I mitten av september har de inkommit med sina planer för hur de ska arbeta med JI inom myndigheten och ett bedömningsarbete pågår för närvarande i RK. Nationella genussekretatiatet har ett särskilt uppdrag att samordna och stödja de utvalda myndigheterna i deras arbete med JI. Länsstyrelserna bör även i fortsättningen vara ansvariga för att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet har en central roll i och ansvar för att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet i respektive län. På regional nivå har vi också regeringens uppdrag till samtliga Lst och ett särskilt uppdrag till Lst Gotland att stödja och samordna Lsts uppdrag, som jag kommer att gå in på närmare strax. På lokal nivå har vi SKL:s program Hållbar Jämställdhet. Jag behöver inte gå in på det närmare eftersom ni alla känner till arbetet väl. Programmet kommer att avslutas i februari nästa år och en utvärdering av programmet kommer att göras. Webbportalen, jamstall.nu, känner ni också till. Dess syfte är att vara en kunskapsbank och sprida goda och lärande exempel för att underlätta arbetet med JI. Jag använder mig själv mycket av jamstall.nu, det är en mycket bra sida. INSATSER på CENTRAL, REGIONAL och LOKAL NIVÅ

Jämställdhetsintegrering - regional nivå Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor särskilt sakkunnig för frågor om jämställdhet individbaserad statistik ska vara uppdelad på kön Kort nämna uppdragen inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering – finns även andra uppdrag inom jämställdhetsområdet till länsstyrelserna, inom det fjärde delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Av förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion framgår att länsstyrelserna ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet för att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor. Det framgår också att det ska finnas en särskilt sakkunnig för frågor om jämställdhet vid varje länsstyrelse. I samma förordning framgår också att all individbaserad statistik som redovisas ska vara uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Jämställdhetsintegrering - regional nivå Regleringsbrev 2013 avseende länsstyrelserna länsstrategier för arbetet med jämställdhetsintegrering utifrån identifierade behov andra relevanta strategier ska beaktas, såsom regionala HP för jämställd tillväxt I regleringsbrev 2013 avseende länsstyrelserna har samtliga länsstyrelser fått i uppdrag att ta fram en strategi för sitt arbete med jämställdhetsintegrering, strategin ska omfatta utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som identifieras och gälla för perioden 2014-2016. I uppdraget framgår att andra relevanta strategier ska beaktas så som genomförandet av en regional handlingsplan för att jämställdhetsintegrera tillväxtarbetet. Vi ser alltså med fördel att de regionala handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt inkluderas i länsstyrelsernas strategier.

Jämställdhetsintegrering - regional nivå Uppdrag Länsstyrelsen Gotland samordna och ge stöd kompetensutveckling sprida goda exempel förslag på framtida arbete Länsstyrelsen Gotland har fått i uppdrag att genomföra en utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen, däri ingår att samordna och ge stöd åt arbetet med länsstrategier. Uppdraget innefattar också kompetensutveckling och sprida goda exempel från arbetet. I slutredovisningen ska det också ingå förslag på hur arbetet kan utvecklas framgent.

Regionala handlingsplaner Jämställdhetsintegrering av regeringens politik En viktig del av länens jämställdhetsarbete Inga nya uppdrag från regeringen 2014 Fokus på genomförandet fram till 2015 Inkl. statistik Kommunicera hinder och problem! Kontigo: Bättre koppling mellan mål och aktiviteter Någon region som vill dela med sig av lärdomar i arbetet så här långt?

Regionerna bidrar på många sätt Regionerna viktiga aktörer för jämställdhet bortom företagsstöd och företagande: Minska könssegregerad arbetsmarknad Motverka konventionella studie-/yrkesval Jämställ kompetensutvecklingen Jämställ transportsystemen för smidigare pendling Satsa på jämställda branscher – t.ex. turism Minska ungdomsarbetslösheten – fånga upp pojkarna som hamnat utanför Inkludera utrikes födda kvinnor

Regionala röran - ansvarsfördelning Grundproblem: vår regionala struktur Ansvariga för handlingsplanerna: samordnare av regional tillväxt Stöd till genomförandet ger: 1. Tillväxtverket/Kontigo 2. Länsstyrelser/sakkunniga (handlingsplanen kan bli en del av länsstrategin) 4. Resurscentra 5. SKL och Reglab

Regionala röran – uppdragen Många parallella regeringsuppdrag till Tillväxtverket TVV berättar mer om uppdragen i nästa pass – och hur de dockar in i handlingsplanerna - inklusive nya strukturfondsprogrammen Fler frågor om ”regionala röran”?