REHABILITERINGSVETENSKAP KUNSKAP OCH FORSKNING SAMORDNINGSFÖRBUNDEN GÖTEBORG REHABÅREN 2011-2012 FÖRELÄSNING 2011-04-27 Professor em. Alf Bergroth alf.bergroth@miun.se

ÖVERGRIPANDE FÖRELÄSNING OM: REHABILITERINGSVETENSKAP ETABLERAD KUNSKAP EXEMPEL PÅ FORSKNING ”ÖVERKURSER”(OM VI HINNER MED?) ANNARS INDIVIDUELL LÄSNING AV ”ÖVERKURSERNA” Alf Bergroth

PRESENTATION AV MIG SJÄLV Socionom som arbetat praktiskt som socialarbetare, rehabiliteringshandläggare och arbetsförmedlare Forskarutbildning i sociologi vid Umeå universitet Lärare och forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet Biträdande forskningshandledare vid Karolinska Institutet FoU-chef vid försäkringskassan i Stockholm Professor i Rehabiliteringsvetenskap Professor emeritus vid Mittuniversitetet Professor vid Högskolen i Nord-Tröndelag, Norge 2005-2009 Konsult Utvärderings-och utbildningsuppdrag Alf Bergroth

FIGURER ÖVER MIN DOKTORSAVHANDLING ”FÖRTIDSPENSIONSKARRIÄR I GLESBYGD” FRÅN ÅR 1977 VIKTIG BAKGRUND FÖR UTVECKLING AV UTBILDNINGSPROGRAM UTVECKLING AV FORSKNING I REHABILITERINGSVETENSKAP UTVECKLING 1970-TAL - 2011

SOCIAL STRUKTUR Problemlösning: Individen blir vårdtagare Försörjning Näringsliv Befolkning Försäkringskassa Socialtjänst Andra myndigheter Arbetsförmedling Primärvård INDIVIDENS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Problemlösning: Individen blir vårdtagare Passivisering Resultat av doktorsavhandling ”Förtidspensionärskarriär i glesbygd” 1977

Helhetsperspektiv • Framtidsvisioner • Småskalighet SOCIAL STRUKTUR Försörjning Näringsliv Befolkning SAMVERKAN Försäkringskassa Andra myndigheter Socialtjänst Arbetsförmedling Primärvård INDIVIDENS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Mobilisera resurser (Personella och Materiella) Medvetandegöra - Nytänkande Aktivering - Självtillit Resultat av doktorsavhandling ”Förtidspensionärskarriär i glesbygd” 1977 Problemlösning Helhetsperspektiv • Framtidsvisioner • Småskalighet

REAKTION OCH REFLEKTION UTIFRÅN RESULTATET Sjukrollen och förtidspensionskarriären Glesbygdsproblematik Behov av flera arbetstillfällen i rehabiliteringsprocessen Medikalisering av individers försörjningssituation Behov av en annan arbetsmetod Alf Bergroth

RESULTAT AV DOKTORSAVHANDLINGEN Mobilisering av individens och organisationernas resurser Byutvecklingsprojekt i glesbygd Kopplingen teori – praktik Dra nytta av forskningen Behov av ny grundutbildning för rehabiliterare Behov av ny forskarutbildning Behov av nytt forskarnätverk Alf Bergroth

REHABILITERINGSVETENSKAP UTGÅNGSPUNKTER FÖRST FORSKNING SEDAN UTBILDNING MÅNGVETENSKAP KOPPLING TEORI – PRAKTIK HELHETSSYN SAMVERKAN MELLAN REHABILITERINGSAKTÖRER MOBILISERING AV INDIVIDENS- OCH ORGANISATIONENS RESURSER UTGÅR FRÅN DET ”FRISKA” HOS INDIVIDEN Alf Bergroth

KUNSKAPER OCH ERFARENHETER -SAMVERKANSOMRÅDET BETAPROJEKTET – BETAMODELLEN STOCKHOLMSPROJEKTET TVÅ DOKTORSAVHANDLINGAR Alf Bergroth

Betamodellen - flerpartssamtal Källa: Jakobsson, B, 2004 Alf Bergroth

Erfarenheter från utvärderingen av Betaprojektet Flerpartssamtalen som arbetsmetod (jämförelse med traditionell handläggning). + Gemensam handläggning ? Gemensam grundsyn + Egen försörjning i större omfattning - Myndigheterna får ingående information om brukarna + En helhetsbedömning görs i större omfattning + Kortare väntetider - snabbare åtgärder av rätt instans + Mindre rundgång Alf Bergroth 26

+ Brukarna kan påverka sin situation i större omfattning. + Brukarna anser att de möts med större respekt. + Brukarna är tryggare i rehabiliteringssituationen. + Större förtroende för rehabiliteringshandläggarna. - Fortfarande brukare som upplever otrygghet, att man inte står i centrum och att ingen lyssnar på dem. + Brukarna upplever större fördelar av samverkan och mindre samarbetssvårigheter mellan myndigheter. - Flerpartssamtalen passar inte alla. + Handläggargruppen har lärt känna varandras kompetens Betamodellen är idag ordinarie verksamhet i Kungsbacka kommun Alf Bergroth 27

Section of Rehabilitation Medicine, Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden CO-OPERATION IN VOCATIONAL REHABILITATION - METHODS IN MULTIPROFESSIONAL CROSS-SECTOR GROUP MEETINGS AND EFFECTS ON EMPLOYMENT Björn Jakobsson Stockholm 2008

Figure: Number of clients employed (vertical axis) in: study group (SG, n=51);matched control groups: national group (NG, n=51) and county group (CG, n=51) yearly (1-6 years) following end of rehabilitative intervention. Local group (LG, n=51) is a comparison group found only up to year 2 following intervention because after this time it was adapted to the same model as the study group. Symbols above figure -0.5 to the left on the horizontal axis indicate number of employed people 6 months before the start of the intervention period. “Intervention” represents start and end of SG’s intervention and corresponding period for comparison groups.

SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL Rehabiliteringsgruppen träffas i egen gemensam lokal Viktigt med mötestekniken Nedan redovisas några resultat från Björn Jakobssons doktorsavhandling Alf Bergroth

Distribution of utterances in the rehabilitation groups N=3859 others personal administrate union rehabilitation counsellor 2 client rehabilitation counsellor 1 physician supervisor employer representative Björn Jakobsson Karolinska Institutet

Topics of discussion education medical other subjects health insurance/economy social work training original work Björn Jakobsson Karolinska Institutet

SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER I DEN ARBETSLIVSINRIKTADE REHABILITERINGEN Jenny Kärrholm Institutionen för Folkhälsovetenskap Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Karolinska Institutet Doktorsavhandling 2007

Avhandlingens syfte Studera effekterna av ett samverkansprojekt på sjukfrånvarodagar och samhällsekonomi över tid. Undersöka arbetsledarnas uppfattningar om samverkan Undersöka och öka kunskapen om problem och möjligheter vid olika utformning av samverkan Jenny Kärrholm

Kommunal arbetsgivare Stockholmsprojektet Försäkringskassa Företagshälsovård Aktörerna i samverkan var: försäkringskassan, en kommunal arbetsgivare och en företagshälsovård. Genom en formell överenskommelse bildades en styrgrupp mellan cheferna och en praktiskt verksam rehabiliteringsgrupp. Kommunal arbetsgivare Jenny Kärrholm

Stockholmsprojektet Personal-handläggare Arbetsledare Försäkringskasse-handläggare Stödperson Rehabiliteringsgruppen bestod som regel av handläggare från försäkringskassan, personalhandläggare från arbetsgivaren, arbetsledare, företagsläkaren och ytterligare en person från företagshälsovården och om den anställde så önskade en stödperson tex någon facklig representant. Med individen i centrum och med alla bitar på plats var målsättningen att lättare hitta möjligheter och lösningar på problemen. Företagsläkare Annan personal från företags-hälsovården Jenny Kärrholm

Studiegrupp – Jämförelsegrupp Matchningskriterier: Kommunal anställning Sjukhistorik +- 30% Starttidpunkt +- 7mån och samma sjuklöneperiod Inte beviljats sjukbidrag eller förtidspension (sjukersättning) vid starttidpunkten Sysselsättningsgrad +-20% Inte inkluderade i studiegruppen Övriga bakgrundsfaktorer lika: Kön Ålder Årsinkomst Civilstånd Medborgarskap Utbildningsnivå Diagnosgrupp Kontroller valdes från Sollentuna försäkringskasseområde pga att sociodemografiska faktorer inte skiljde sig nämnvärd från Stockholm stad, området var tillräckligt stort och det fanns inget pågående samverkansprojekt under motsvarande period . Ur lådor från perioden 1997-1999 drogs slumpmässigt ett antal lådor fram med sjukfall som plockades konsekutivt. Matchningskriterier som användes var: kommunal anställning, sjukhistorik, aktuella sjukfall under motsvarande tidpunkt som studiegruppen, inte beviljats sjukbidrag eller förtidspension vid starttidpunkten, och motsvarande sysselsättningsgrad. Flera av matchningskriterierna fanns inte datoriserade vilket försvårade proceduren och därför vidgades kriterierna något. Men det var bara i ett par fall som skillnaden i starttidpunkt blev så stor som 7 månader och för dessa par kontrollerades också för att sjuklöneperioden var lika lång. Följande bakgrundsfaktorer är också lika: kön, ålder, årsinkomst, civilstånd, medborgarskap, utbildningsnivå och diagnosgrupp: - 38% rörelseapparaten smärt-tillstånd 31 % psykiska besvär 31% övrigt Jenny Kärrholm

Studie III – Resultat Jenny Kärrholm På den vertikala axeln visas typen av ersättning som utbetalats från försäkringskassan vid projektets avslut till 6 år efter interventionen och på den horisontella axeln visas antal fall i procent. Till höger visas studiegruppen och till vänster visas jämförelsegruppen. Helt fyllda staplar innebär ingen ersättning från försäkringskassan och dessa är betydligt längre på studiegruppens sida. Ofyllda staplar som innebär 100% sjukersättning och vertikalt rastrerad stapel som innebär partiell sjukersättning eller sjukbidrag och förtidspension som det hette då är betydligt längre på jämförelsegruppens sida. Jenny Kärrholm

Samhällsekonomisk nytta 56 600 SEK (CI 95%: 20 200 – 94 000) per person och år 340 000 SEK (CI 95%: 121400 – 564 000) per person och 6 år 18,7 miljoner SEK för 64 individer över en 6-års period Värdet av mer tid i arbete. Jenny Kärrholm

RESULTAT AV FORSKNING OM SAMVERKAN POSITIVA EFFEKTER FÖR INDIVIDENS FÖRSÖRJNING POSITIVA EFFEKTER FÖR SAMHÄLLSEKONOMIN INTRESSE FRÅN POLITIKER SAMVERKANSMODELLEN ORDINARIE VERKSAMHET I KUNGSBACKA KOMMUN (BETAMODELLEN) Alf Bergroth

BRUKARMEDVERKAN Innebörd? Stora olikheter i olika sammanhang I bästa fall en viss möjlighet att samtala och påverka I regel ingen maktposition att påverka Behövs åtminstone möjligheter att överklaga beslut Ett viktigt undantag ”personlig assistent” i Sverige där brukaren kan vara arbetsgivare, och fatta egna beslut om åtgärder Alf Bergroth

BRUKARBEGREPPET ERSÄTTER? Patient, klient, kund?

Brukarmedverkan Graden av inflytande på följande förhållanden: Bestämma att ett problem existerar Definiera vad problemet gäller Avgöra om det ska göras något åt problemet Välja mellan olika former av hjälp Initiera, behålla eller avsluta kontakten Alf Bergroth

BRUKARMEDVERKAN I RELATION TILL POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN Brukarna är i ”händerna” på politikerna och detsamma gäller tjänstemännen Tjänstemännen kan uppleva att deras kunskap och erfarenhet kan få mindre betydelse vid ökad brukarmedverkan vid exempelvis val av åtgärd i rehabiliteringsprocessen Ökad brukarmakt kan leda till konflikter med bl a professionella där de professionella har mera att säga till om Alf Bergroth

NY ARBEIDS- OG VELFERDSFORVALTNING (NAV) St.prp.nr 46 Det kongelige arbeids- og socialdepartement, Norge Huvudpunkter: Få fler i arbete Förenkla för brukarna och tillpassning till brukarnas behov Få en förvaltning med helhetssyn och effektiv välfärdsförvaltning Alf Bergroth

NAV NAV inkluderar tidigare Trygdeetat, Aetat och delar av den kommunala socialtjänsten NAV ett kontor med tre avdelningar Mottagningsavdelningen Intäktsavdelningen Uppföljningsavdelningen År 2010 är alla NAV-kontor etablerade Alf Bergroth

SAMVERKAN ENLIGT NAV Den organisation som har ansvaret för brukaren har ett ansvar för att samarbete sker med övriga parter när det är nödvändigt En ny lag från 2007 blir arbetsgivarna ansvariga för rehabiliteringen de första 6 månaderna Efter 6 månader övergår ansvaret till NAV:s uppföljningsavdelning Alf Bergroth

Förändringar Uppföljning av arbetslösa som är friska Tidigare rundgång. Nu samlad kompetens (försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst) Bättre handlingsutrymme Samarbetet fungerar allt bättre Arbetar nu tvärs över de gamla myndighetsgränserna Alf Bergroth

VILKA KOMMUNALA TJÄNSTER INFÖRLIVAS I NAV? Olika från kommun till kommun I exempelvis Verdals kommun har följande tjänster införlivats: Psykiatritjänsten Missbrukstjänsten På gång är att flyktingtjänsten skall införlivas Alf Bergroth

Exempel från Verdals kommun 14.000 invånare Artikel i Dagens Socialförsäkring, augusti 2007 Verdal En av 25 pilotkommuner Pilotkommunerna arbetar på lite olika sätt för att få erfarenheter Alf Bergroth

Några synpunkter från chefen vid Verdalskontoret Överlag positiva resultat Effektivare än de ”gamla” kontoren Flera kommer in på arbetsmarknaden Även invandrare och unga socialhjälpstagare och de som behöver byta arbete får chansen I Verdal från 4,5 % arbetslösa till 2,3 % Finns inte utrymme för ”kastebollar” Tvungna att finna lösningar Alf Bergroth

BEHOV AV SAMVERKAN-SAMHANDLING TVINGANDE LAGSTIFTNING OM SAMVERKAN ENLIGT NAV-REFORMEN ÄNDÅ BEHOV AV KRITERIER FÖR EN BRA SAMVERKAN OCH SÄRSKILT I STARTEN SVENSKA SYSTEMET BYGGER PÅ FRIVILLIG SAMVERKAN BÄGGE SYSTEMEN HAR NYTTA AV FORSKNING OCH ERFARENHETER NÄR DET GÄLLER EN BRA SAMVERKAN Alf Bergroth

REHABILITERINGSMODELLER DET FINNS EGENTLIGEN INTE NÅGRA ETABLERADE MODELLER INOM DEN ARBETSLIVSINRIKTADE REHABILITERINGEN OLIKA MODELLER FRÅN OLIKA VETENSKAPLIGA DISCIPLINER OCH PRAKTSKA ERFARENHETER BLANDAS OCH ANVÄNDS Alf Bergroth

EXEMPEL PÅ MODELLER SOM ANVÄNDS OCH TILL VISSA DELAR ÄR UNDER UTVECKLING CASE-MANAGEMENT (EN ETABLERAD INTERNATIONELLT KÄND MODELL UTVECKLAD INOM PSYKIATRIN) FOKUS LIGGER PÅ INDIVIDENS RESURSER OCH INTE PÅ DET SJUKLIGA RELATIONEN MELLAN CASE-MANAGERN OCH INDIVIDEN ÅTGÄRDER BYGGER PÅ INDIVIDENS SJÄLVBESTÄMMANDE SAMHÄLLET SES SOM EN UPPSJÖ AV RESURSER OCH INTE SOM HINDER Alf Bergroth

SUPPORTED EMPLOYMENT – Arbete med stöd Metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och arbetsgivaren Den bärande tanken är att alla har resurser att utföra arbete av något slag Klienten får hjälp av en arbetskonsulent att finna lämpliga arbetsuppgifter

Supported employment fortsättning Vid behov erbjuds klienten individuell inlärning och strukturering av arbetsuppgiften Klienten erbjuds även stöd i den sociala anpassningen på arbetsplatsen Arbetsgivaren har tillgång till stöd och handledning i olika frågor Arbetskonsulenten är en sammanfogande länk Inom flera projekt på området bedrivs även FoU-arbete framförallt i syfte att få reflektion över arbetssättet Alf Bergroth

YTTERLIGARE EXEMPEL PÅ REHABILITERINGSMODELLER SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL (UTVECKLAS INOM REHABILITERINGSVETENSKAP) SAMVERKANSMODELL MELLAN REHABILITERINGSAKTÖRER Alf Bergroth

FÖRSLAG PÅ EN KOMBINATIONSMODELL: CASE-MANAGER (COACH) OCH SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL CENTRALT I MODELLEN ÄR STÖD TILL INDIVIDEN AV CASE –MANAGER ELLER COACH SYSTEMATISERADE FLERPARTSSAMTAL I REHABILITERINGSGRUPP SOM SKALL LEDA FRAM TILL EN INDIVIDUELL REHABILITERINGSPLAN Alf Bergroth

Kombinationsmodellen case management (coach) Samhällets resurser Systematiserade flerpartssamtal i rehabiliteringsgrupp Sjukskrivne och Casemanager Kombinationsmodellen case management (coach) och systematiserade flerpartssamtal kan illustreras på följande sätt Case management enligt the Strengths model i kombination med systematiserade flerpartssamtal i rehabiliteringsgrupp Källa: (Jakobsson, B, 2004) Alf Bergroth 33

BEGREPPET ARBETE UTGÅNGSPUNKT I DEN SVENSKA PSYKIATRISAMORDNINGENS UTREDNING: ”I BEGYNNELSEN VAR ORGANISATIONEN…” ARBETSBEGREPPET BEHÖVER VIDGAS BEHÖVER INTE INSKRÄNKAS TILL LÖNEARBETE VIKTIGT ATT VARA AKTIV OCH DELTA I NÅGON FORM AV SOCIAL SAMVARO Alf Bergroth

FORTSÄTTNING BEGREPPET ARBETE ÖKAD LIVSKVALITÉ LEDER TILL POSITIV ANPASSNING I SAMHÄLLET MINDRE VÅRDINSATSER MINDRE MÄNGD LÄKEMEDEL SLIPPER ”SOMBIETILLVARO” Alf Bergroth

”MAN SKALL EFTER FÖRMÅGA FÖRSÖRJA SIG OCH DE SINA” MORALASPEKTER ”MAN SKALL EFTER FÖRMÅGA FÖRSÖRJA SIG OCH DE SINA” ARBETSLINJEN Alf Bergroth

ALTERNATIV TILL DEN NORDISKA VÄLFÄRDSMODELLEN DISKUSSION OM MEDBORGARLÖN VERKAR NU HA UPPHÖRT Alf Bergroth

Hälsobegreppet – Olika perspektiv Aaron Antonovsky ”Hälsans mysterium” Betydelse för hälsoarbetet och hälsotjänsten Alf Bergroth

Det salutogena perspektivet Fokus på hälsa och inte på sjukdom Tillvaron görs sammanhängande (KASAM) VIKTIG KUNSKAP I REHABILITERINGSARBETET Alf Bergroth

BEHOV AV ÖVERGÅNGSARBETEN Det har skett en utveckling av arbetsmetoder i rehabiliteringsarbetet (framgångsfaktorer) Det saknas i många fall vad som kan kallas övergångsarbeten i rehabiliteringsprocessen för bl a funktionshindrade Det finns många arbeten som inte blir utförda, exempelvis i äldreomsorgen och miljöarbeten Arbetsmetodiken i supported employment kan vara föregångare för en arbetsmarknad där även bl a funktionshindrade får plats under kortare eller längre tidsperioder Alf Bergroth

Viktiga strukturella förändringar de senaste åren Politik ersätts med marknadstänkande Minskad reglering och liberalisering på många områden Globaliseringen Individualisering och marknadsbaserat ansvar även för det som varit välfärdsstatens kärnområden såsom utbildning, hälsa och omsorg Alf Bergroth

NEW PUBLIC MANAGEMENT – REFORMER I OFFENTLIG SEKTOR (NPM) Syftet med reformerna är att effektivisera och öka konkurrensen samt en bättre styrning Kritik av offentlig sektor för att den är för dyr, ineffektiv, byråkratisk, dålig kvalité Konkurrens, effektivitet och service har blivit slagord Alf Bergroth

VAD ÄR New Public Management? Aktuell diskussion i bl a Norge Tidigare regelstyrning, nu styrning genom mål och resultat Tidigare brist på ekonomiska belöningssystem, nu personliga belöningssystem Offentlig sektor skall lära av privat sektor Ökad konkurrens, ökat bruk av marknadsmekanismer, privatisering, resultatenheter, brukar- och serviceorientering Alf Bergroth

KRITIK AV NPM-REFORMEN Några exempel Kanske för stark tro på privata lösningar Likhetstanken kan åsidosättas Målen annorlunda på offentlig sektor. Innehåller annat än enbart ekonomi, exempelvis miljön på en skola och inte enbart elevernas prestationer har betydelse För starkt fokus på effektivitet, exempelvis behandling av vissa sjukdomar ger höga ersättningar (överbehandlingar) medan andra sjukdomar inte ger lika bra belöningar Kan leda till ökad byråkrati genom bl a ökad kontroll Problem med likhet och ansvar vid decentralisering ex. skillnader mellan kommuner när det gäller socialbidrag Alf Bergroth

VAD HÄNDER MED DEN ARBETSLIVSINRIKTADE REHABILITERINGEN? Vad betyder NPM-reformerna? Kan uppnådda framgångsfaktorer behållas? Och vilka är framgångsfaktorerna? Räcker det med frivillig samverkan eller behövs tvingande lagstiftning om samverkan? Det finns många frågor som inte har några svar idag Alf Bergroth

Har utvecklingen gått framåt sedan 1970-talet? Betydelsen av framgångsfaktorer, som mötet individ – rehabiliteringsaktör Resursperspektiv, ”friskperspektiv” Sektoriseringen finns kvar, men samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna håller på att förbättras genom bl a samordningsförbunden och kunskaper från forskningen Fortfarande brister när det gäller övergångsarbeten för bl a funktionshindrade Effekter av rehabiliteringskedjan skall utredas Alf Bergroth

Positivt möte individ – rehabiliteringsaktör NÅGRA CENTRALA FRAMGÅNGSFAKTORER I REHABILITERINGSARBETET UTIFRÅN FORSKNINGSRESULTAT OCH ERFARENHETER EN SAMMANFATTNING Positivt möte individ – rehabiliteringsaktör Utgångspunkt i individens ”friska sida” Individens självbestämmande om rehabiliteringens mål och medel Ta vara på individens lust, längtan efter meningsfull sysselsättning Individens stöd av casemanager, coach eller personlig kontaktperson Alf Bergroth

Fortsättning framgångsfaktorer Helhetssyn på individens behov och situation. Förutsätter mångvetenskapligt tänkande Helhetssyn på möjligheter och lösningar Mobilisering av individens och organisationens resurser Användning av flerpartssamtal i rehabiliteringsgrupp Alf Bergroth

ÖVERKURSER De följande bilderna får ses som ett komplement till min föreläsning Hoppas Du får någon nytta av dem Alf Bergroth

PRESENTATION AV ETT SPÄNNANDE PROJEKT MED FRAMTIDSINRIKTNING ”ÖVERKURS” PRESENTATION AV ETT SPÄNNANDE PROJEKT MED FRAMTIDSINRIKTNING Alf Bergroth

FÖRREHABILITERING - EN VÄG TILL ARBETE I LÄRANDE MILJÖ (Sammanfattning av en presentation inför Riksdagens socialutskott 2009-11-24) (lars-ake.stenstrom@helliden.se) 13 FOLKHÖGSKOLOR INITIATIVTAGARE TILL ETT NÄTVERK I SYFTE ATT ARBETA FRAM MODELLER Alf Bergroth

FÖRREHABILITERING – EN DEFINITION FÖR PERSONER SOM LÄNGE VARIT BORTA FRÅN ARBETSLIVET ELLER SOM ALDRIG VARIT INNE PÅ ARBETSMARKNADEN SOM ÄR PÅ VÄG TILL ELLER TILLBAKA TILL ARBETE BEHÖVER OFTA EN ”STARTSTRÄCKA” Alf Bergroth

I DAG SAKNAS FÖRREHABILITERING I REHABILITERINGSKEDJAN Det behövs därför en modell för förrehabilitering som är accepterad Förrehabilitering vill visa att folkhögskolans metoder kan användas för att långtidssjuka skall få en chans till egen försörjning Förrehabilitering utgår från det friska hos individen och anpassas efter deltagarna Ingår också ett aktivt demokratiarbete Alf Bergroth

UTGÅNGSPUNKTER i ARBETET MED FÖRREHABILITERING Folkhögskolans metodik Folkhögskolans människosyn Folkhögskolans pedagogik Alf Bergroth

MÅLGRUPPER Sjukskrivna Personer med sjuk- eller aktivitets- ersättning Alf Bergroth

SYFTE MED FÖRREHABILITERINGSPROJEKTET ATT HITTA FORMER FÖR ETT FORTSATT ARBETE MED FÖRREHABILITERING ATT SPRIDA ERFARENHETER OCH INFORMATION VIDARE INOM FOLKHÖGSKOLAN OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH TILL ANDRA AKTÖRER SOM ARBETAR MED REHABILITERING Alf Bergroth

MÅL GENOM FÖRREHABILITERING KAN FÅ FLER I ARBETSLIVSINRIKTAD ATT VISA ATT FOLKHÖGSKOLAN GENOM FÖRREHABILITERING KAN FÅ FLER I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING ATT DEFINIERA OCH DOKU- MENTERA FÖRREHABILITERING SOM EN METOD SOM BIDRAR TILL ATT PERSONER SOM ÄR SJUKSKRIVNA ELLER SOM HAR SJUK-ELLER AKTIVI- TETSERSÄTTNING KOMMER NÄRMARE ARBETSMARKNADEN Alf Bergroth

MER OM MÅLEN DE KVALITATIVA MÅLEN: ATT GENOM AKTIVITETER OM 15 VECKOR FÖR CA 15 PERSONER PER AKTIVITET, ATT 60 % AV DELTAGARNA EFTER 15 VECKOR I FÖRREHABILITERING KAN GÅ VIDARE TILL ARBETS- LIVSINRIKTAD REHABILITERING Alf Bergroth

PROJEKTETS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE FÖRREHABILITERING VID FOLKHÖG- SKOLA MED AKTIVITETER FOKUS PÅ DET FRISKA OCH VARJE INDIVIDS ARBETSFÖRMÅGA. I PRINCIP INGEN INFORMATION OM SJUKDOM, SKADA GRUPPDYNAMIK I AKTIVITETEN INGÅR INTRODUKTION, KVALITETSMÄSSIG KARTLÄGGNING, GRUPPDYNAMISKA ÖVNINGAR SAMT ATT ÖKA DELTAGARNAS SJÄLVKÄNSLA Alf Bergroth

FORTSÄTTNING; GENOMFÖRANDE SJÄLVSTÄRKANDE MOMENT: TEORETISKA STUDIER SOM SAM- HÄLLSORIENTERING, SKRIV-ÖVNINGAR, SKRIFTLIG OCH MUNTLIG FRAMSTÄLLNING, DATA-KUNSKAP, PSYKOLOGI, KONST- HANTVERK, SPORT, MOTION, NATUREN SOM HÄLSOKÄLLA, MUSIK, FRISKVÅRD OCH HÄLSA Alf Bergroth

FORTSÄTTNING; GENOMFÖRANDE KONTAKTER MED NÄRSAMHÄLLET FRAMFÖRALLT ARBETSFÖR- MEDLINGEN PERSONLIGA SAMTALET VIKTIGT MILJÖN BETYDELSEFULL STUDIEBESÖK SKRIVER INGA UTLÅTANDEN DISKUSSION I TRE-PARTSSAMTAL Alf Bergroth

UTVÄRDERING AV FÖRREHABILITERINGSPROJEKTET Professorerna em. Alf Bergroth och Jan Ekholm intervjuar (fokusgrupper) med deltagare och personal vid folkhögskolorna samt personal vid de medverkande myndigheterna Utvärderingen beräknas bli klar hösten 2011 Alf Bergroth

KUNSKAPER FRÅN NÅGRA EGNA STUDIER DELSTUDIE I MILTONUTREDNINGEN TILLSAMMANS MED PROFESSOR EM JAN EKHOLM Alf Bergroth

SYFTET MED STUDIEN: Beskriva hur sociala kooperativ, fontänhus och brukar/intresseorg. verksamheter med sin verksamhet bidrar till rehabilitering hos enskilda psykiskt funktionshindrade. Skapa underlag för finansiärernas bedöm- ning av vilka prioriteringar som ska göras med avseende på sysselsättnings- och re-habiliteringsverksamheter Alf Bergroth

SAMMANFATTNING AV STYRKOR OCH SVAGHETER Styrkor Svagheter 1. Social gemenskap 1. Saknas effekt- och social samvaro studier med jäm genom arbete/sys- förelsegrupp selsättning 2.Ofta beroende 2.Leder till ökat själv av extern finan- förtroende siering Alf Bergroth

FORTSÄTTNING STYRKOR OCH SVAGHETER STYRKOR SVAGHETER 3)Positiv människo- 3)Ofta låg grad av syn /outvecklad sam- 4)Samhällsnytta gen- verkan med tradi- om t e x minskat vård- tionella rehab- behov och träning i social aktörer/myndigheter anpassning i samhället Alf Bergroth

Mötet mellan de frivilliga organisationerna och offentliga rehabaktörer ´ FRIVILLIG- ORGANISATIONER REHABAKTÖRER mötet RSMH Sociala arbets- kooperationer Fontain House Klubbhus Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Socialtjänst Hälso- och sjukvården glapp förändring Figur 2. Bild som avser visa problemet med att frivilligorganisationernas rehabiliteringsinriktade aktiviteter ofta har ett glapp (den ”taggiga” vertikala linjen)