Kolbs cirkel för erfarenhetsbaserat lärande (Börjeson, 2004) Denna bild har tittat på tidgare. Kolbs modell består av fyra lärprocesser. Vi kan lära oss på alla fyra sätten men har ofta ett favoritsätt. I en ideal lärsituation bör dock all fyra lärprocesserna finnas med. Gammal text: David A Kolb, nu professor i Organizational Behavior i Ohio, USA började fundera på om det är så att vi lär på olika sätt. Hans radikala hypotes stred mot då bekanta pedagogiska teorier. Hans fyrstegsmodell har påverkat lärar- och ledarutbildningar i Sverige och Norden. 1975 skapade han tillsamman med Roger Fry sin berömda figur med fyra lärsätt ”experiental learning cycle”. Han bygger här vidare på arbeten av Piaget, Dewey och Kurt Lewin. Kolbs tanke är att alla människor har inslag av dessa lärsätt, i olika kombinationer. Vi är sällan effektiva i alla sätten att lära eller behandla information, utan vi har en favoritstil, eller en kombination av stilar som passar oss. Han var en av de första som började formulera en lärstilteori. Han talar om bildens olika Texten längst ner

Lärande som en kontinuerlig process (Honey & Mumford, 2006) -en kontinuerlig process som kan jämföras med en fjäder. Varje varv i fjädern har fyra tydliga stadier De fyra stadierna bygger på Kolbs teori om lärande processen Tar eventuellt ej med denna

Hur vi tar in information Konkret upplevelse percept ion Kolbs modell är uppbyggd av två axlar, lodrätt symboliserar perceptionen = hur vi tar in information Abstrakt tänkande

Hur vi bearbetar information b e a r b e t n i n g Reflektion o observation Aktivt exprimenterande vågrätt symboliserar bearbetningen = vad vi gör med informationen

Kolbs modell Konkret upplevelse Varför Aktivt exprimenterande Reflektion & observation Kolb menar att vi beter oss olika både när vi tar in och bearbetar information. En del är mer impulsiva än andra, de kastar sin i upplevelsen på ett mer konkret och aktivt sätt, andra är mer iaktagande och reflekterande, tänker igenom och analyserar sker och ting när de tar in och bearbetar information. Från de här två dimensionerna beskriver Kolb fyra lärprofiler eller lärstilar. Abstrakt tänkande

Kolbs modell KU RO AE AT Om? Varför Vad? Hur? Varför? Dessa kan representeras av en fråga, som ska visa hur personen förhåller sig till det inlärda Och de olika lärprofilerna kan då beskrivas så här - nästa bild AT

Kolbs modell KU Prövaren Idégivaren RO AE Sammanställaren Förklararen Varför? Om? KU Prövaren Idégivaren Varför RO AE Sammanställaren Förklararen Varför? söker efter mening och klarhet Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. 2. Vad? Förklararen vad är viktigt inom området, vill veta det som experterna vet Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? 3. Hur? Sammanställaren hur funkar det här? Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. 4. Om? Prövaren vad händer om, de ser till möjligheterna Ackommoderaren (prövaren) är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren testar och styr själv sin upptäckarlusta och sitt lärande, lär sig genom experiment, genom trial and error. Hur? Vad? AT

Dags för eget test Ett förkortat Kolbtest Ni ska finna vilket som är er inlärningsmetod Följa instruktionen Rita din drake Ca 10 min, enskilt arbete

Lärstilstester Nationellt centrum för flexibelt lärande http://larstilar.cfl.se/ Finns flera korta lärstilstest att arbeta med individuellt och tips om mer för den som är intresserad.