Pilotlän Dalarna Regional workshop 28 maj 2013 Per-Erik Sandberg Marit Ragnarsson Erik Särnholm Tidsdisposition: Filmen ”Mycket snack och mycket verkstad” 5,5 min PES 1 min Erik 11 min Marit 11 min PES 11 min

Ett axplock av nya metoder, satsningar och insikter inom pilotlänsuppdraget! PES inleder med att säga att vi i filmen sett ett axplock, att vi nu kommer att berätta om några få saker av allt som genomförts och hänvisar till slutrapport som är på gång och bord med alla rapporter.

Pilotlän Dalarna ”Pilotlän Dalarna ska med innovativa arbetssätt, helhetssyn och hållbart tillväxtfokus engagera hela Dalarna i genomförandet av länets klimat- och energistrategi.” PES Hur vi formulerade vår inriktning och vision - Att det inte varit ett avskilt projekt, och drivits inom et ordinarie arbetet. 3

Förnybar och återvunnen energi Dalarnas energi- och klimatstrategi Vi kan fördubbla produktionen av energi och halvera användningen! Erik Särnholm - Mål och slutsatser i strategin. Vad som är möjligt i Dalarna. Sånt som tillkommit t ex markanvändning och konsumtion - Energisystemanalys Hur vi tänker jobba vidare Energianvändning Förnybar och återvunnen energi

Energieffektivisering Erik Särnholm - Mål och slutsatser i strategin. Vad som är möjligt i Dalarna. Sånt som tillkommit t ex markanvändning och konsumtion - Energisystemanalys Hur vi tänker jobba vidare

Förnybar och återvunnen energi

I Dalarna har vi högre mål 2020 … EU 2020 Sverige 2020 Dalarna 2020 Andel förnybar energi 20 % 50 % 84 % Effektivare energianvändning 22 % Minskade utsläpp 23 % - Varav icke handlande sektorn 26 % 35 % Nya jobb 2 500 Konsumtionens globala miljöpåverkan Minskar Dessutom har vi mål gällande växthusgasutsläpp och sysselsättning Medvetenheten om vår konsumtions globala påverkan är hög och de globala utsläppen av växthusgaser orsakade av vår konsumtion har börjat minska. Energiomställningen är en hävstång för miljödriven tillväxt och sysselsättningen inom detta område ökar.

…och vi har även mål för 2050! Mål EU 2050 Sverige 2050 Dalarna 2050 Andel förnybar energi 160 % Effektivare energianvändning 46 % Minskade utsläpp 80-95 % 67 % - Varav icke handlande sektorn 82 % Nya jobb 5 000 Konsumtionens globala miljöpåverkan 2 ton CO2/pe Jämfört med de europeiska målen för 2050 om 80-95 % utsläppsminskning är Dalarnas målsättning något lägre. Med nuvarande mål når vi en utsläppsminskning om 67 % totalt relativt 1990, med en 82 procentig minskning i den icke-handlande sektorn. Dalarnas mål för 2050 inkluderar inte användingen av koldioxidavskiljning och lagring (CCS), upptag av koldioxid i skog och mark (LULUCF) eller användandet av flexibla mekanismer. Hur mycket av dessa som kan och bör räknas med vid beräkning av måluppfyllnad är en nationell fråga under utredning inom ramen för arbetet med färdplan 2050. Tydligt är emellertid att för att nå målet om ett samhälle utan nettoutsläpp behöver antingen dessa räknas med, andra radikala tekniker tas fram eller en övergripande förändring av samhället komma till stånd. Dessutom har vi mål gällande växthusgasutsläpp och sysselsättning Utsläppen av växthusgaser orsakade av vår konsumtion är mindre än 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Energiomställningen har skapat tusentals nya jobb i Dalarna.

Bind ihop områden – fler ser möjligheterna Långsiktiga mål Regional utveckling Energieffektivisering Energisystem-perspektiv Minskad klimatpåverkan Regional energi- och klimatstrategi Konsumtions-perspektiv Ökning av förnybar och återvunnen energi Främjande av hälsa Markanvändning Övriga miljömål

Stuprör synliggör inte möjligheterna Klimat Energi Tillväxt Konsumtion EU Sverige Dalarna EU2020 Energi- och klimatpolitik Färdplan 2050 Energieffektivi-seringsdirektiv Missar möjligheter: - Export av produkter - Export av teknik - Energieffektivisering * ökar konkurrenskraft * export av el och biobränsle * underlättar att nå andra miljö- och samhällsmål Stora utmaningar marginaliseras - Konsumtion - Internationella transporter Energi- o klimatstrategi 2050

Missade möjligheter Missade utmaningar Export av produkter Export av tjänster Energieffektivisering ökar konkurrenskraft export av el och biobränsle underlättar att nå andra miljö- och samhällsmål Energisystemperspektivet Konsumtion Internationella transporter Energiförsörjningen

2050 är nu! Transportsnål samhällsplanering Järnväg Fjärrvärme FOTO: HANS GEIJER/JOHNER. IBL Bildbyrå. LENNART AF PETERsens Järnväg Fjärrvärme Energieffektiva byggnader F&U Transportsnål samhällsplanering Satsning på järnvägen Energieffektiv samhällsplanering - Fjärrvärmenät Energieffektiva byggnader i ett systemperspektiv – minska effektbehovet Forskning, utveckling och marknadsintroduktion Utbildning och vidareutbildning På båda sista punkterna kan man säga att det kan bidra till Paradigmskiften och på sista punkten att det behövs för Kompetens för att genomföra åtgärderna och acceptans. Ev säga något om svårigheten att beräkna kostnadseffektiviteten. Utbildning

GRÖN UTVECKLING Marit ..och så var det det här med grön utveckling begrepp, diskussioner om innebörden – Erfarenhet: skapar spänning och diskussion om själva kärnan i hållbar utveckling Gäller att få ihog grönt med utveckling- Erfarenhet: väldigt mycket en organisatorisk utmaning och en utmaning att förena olika styrdokument Synsätt att få in i strategi och organisation – Erfarenhet: mer ett grundläggande förhållningsätt och en process än ett konkret insatsområde (”Nu lägger vi ihop ekonomisk utveckling med miljömässig”. Beskrivs i en särskild PM Mer under eftermiddagen

Näringslivsaspekter på energiomställningen Näringslivets eget miljöansvar Tryggad energiförsörjning till rimlig kostnad Sänkta kostnader genom energibesparingar Nya jobb och företag på miljödrivna marknader Regeringens tydliga uppmaning att få med näringslivsfrågorna bättre i pilotlänsarbetet gav näringslivsenheten och Region Dalarna en viktig roll i uppdraget. Vi har många olika sätt ökat engagemanget från detta håll. Aspekter ur ett näringslivsperspektiv - ex energiförsörjning (energiintensiv industri, om fortsatt växa med ett par % per år, så även om vi effektiviserar med 50 % så behövs mer energi än vi gör av med i) Finns alla anledning att göra detta till en prioriterad fråga för regional utveckling

Massor av nya jobb och företag Industri 600 Byggnader, service 1 500-2 000 Transporter 290 Smarta elnät 40 Fjärrvärme 17 Vattenkraft 15 Bioenergi 1 200 Biogas 20 Vindkraft 1 100 Solenergi 70 S:a antal jobb 4 900 - 5 400 + Miljöteknikföretagande Som en del i detta har sysselsättningseffekterna på energiomställningen beräknats i strategin

Energieffektivisering i industrin 25 % möjligt! Samverkansforum för en energieffektivare industri (Industridialog) Strategisk handlingsplan med styrmedel för lokal och regional nivå Många projekt! Resurseffektivitet är verkligen en överlevnadsfråga för industrin där allt fler konkurrerar i global miljö eller kämpar för sin överlevnad. Gång på gång får vi bevis på att minus 25 % är fullt möjligt med relativt snabb återbetalningstid. Vi har främst arbetat med att stödja energiomställningen i industrin utanför handelssystemet. För de större industrierna är en prioriterad fråga att bättre ta vara på spillvärme. Det vi gjort inom Pilotlän är att för SME både drivit konkreta projekt och djupare analyserat vilka styrmedel som är effektivast och som behöver stärkas. Ett samverkansforum för en energieffektivare industri har bildats, som en parallell till Byggdialogen som arbetar mot fastighetssektorn En strategisk handlingsplan har tagits fram med möjliga styrmedel. Många projekt drivits, 500 industriföretag Smeffen med energirazior Green mot skidorterna livsmedelsbutiker

Erfarenheter Företagen olika mogna Olika mognadsfas Företagen olika mogna Krävs mångfald av flexibla styrmedel för olika branscher Mångfald av styrmedel Många styrmedel för lokala och regionala nivån Förstärk ”piskor” och utveckla ”morötter” Hinder/drivkrafter Tid/ork, äger ej frågan, annat fokus är hinder Sänkta kostnader och lagkrav starkaste skäl Stor potential Företagen tacksamma för stöd 25 % möjligt. Kalkylmetoder avgörande Samhällsekonomiskt Samhällsekonomiskt lönsamt med stödjande projekt Nästan lönsamma åtgärder lågt hängande frukt Några av alla erfarenheter vi skaffat oss genom alla projekt riktat mot SME Finns många styrmedel för lokala och regionala nivån som vi kan använda oss av. Incitament underutvecklat God bild av läget – företagen befinner sig i olika mognadsfas, ej generalisera - krävs olika styrmedel, flexibla för olika branscher – de som nu presenteras otillräckliga Branscher, nätverk Piska – morot Förstärk piska Krav på att, men inte hur Vitigaste argumenten Mycket positivt mottagande Hinder Kalkylmetoder avgörande, men Många åtg inte tillräckligt lönsamma Lågt hängande frukt Samhällsekonomiskt lönsamt bedriva projekt Såå år vi vidare: Reda upp i projektdjungeln. Samordna miljötillsyn, energirådgivares insatser och alla projekt. Utan tvekan vore det effektivaste att först skaffa kunskap om alla företags läge (vilket vi gjort) och sedan dela upp dem mellan olika insatser. Kanske ej möjligt. Men inte bra för trovärdigheten eller ekonomin att många kontaktar samma företag.

Marit Vår tanke med Dalapiloter och behovet av förebilder

Bävergläntans Fastighets AB STF Fjällstation Grövelsjön Bävergläntans Fastighets AB Sören Björnbom Långdahls Åkeri AB Fridhems förskola Marit Kommentera ett par av dem + kommentera att dessa kan dela med sig av erfarenheter och att flera av dem är här idag. Fortsätter med Dalapiloter - STF Grövelsjöns Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade turistanläggningar - Vattenkraftbolaget Teknik har solcellsdriven automatiserad lucköppnare - Bävergläntans Fastighets AB har byggt en av Dalarnas första kombinerade el- och närvärmeanläggningar. - Klaus Lorentz och Svesol värmesystem AB är ett av de största företagen inom solvärmebranschen i Sverige. - Bostadsrättföreningen Promenaden har energieffektiva bostäder - Stocksbro energy product AB har utvecklat en energismart ackumulatortank - Fridhems förskola är den första förskolan i världen som är certifierad enligt ISO-14001 - Sören Björnbom är en livs levande Dalapilot - Falu Energi & Vatten AB är det första energibolaget i världen att leverera Bra Miljöval märkt fjärrvärme, fjärrkyla och el. - Östbergs fläkt AB levererar energismarta fläktar - Hedbergs tak har byggt Sveriges energisnålaste industrilokal. - 3M i Gagnef jobbar med energifrågor i global anda - Tunet skola flaggar grönt och är med i Energiutmaningen - Kopparstaden ser till så vi kan bo energismart - Långdahls Åkeri kör eco-smart Tunet skola

Ej länsstyrelsen, hela Energiintelligent Dalarna beslutat Ej länsstyrelsen, hela Energiintelligent Dalarna beslutat. Länets aktörer vill fortsätta ligga i front! Ser nyttan med det. Även visat sig mycket viktigt i vår internationlisering. Vill koppla upp oss mot andra regioner och dela erfarenheter. Klart det tar bättre om de hör att vi är pilotlän.

Lagstiftning Ekonomiska Information Nationella Styrmedel/ signaler Regionala Lokala MÅL Handel Syfte PES Styrmedel – myndighetsperspektiv för att få till stånd åtgärder som leder till målen Signaler för aktörer för vad som är samhällets färdriktning och vägledning för proaktiva insatser – ”ligga ett steg före” - och stärka sin marknadsposition. Utmaningen är att få till … Samverkan mellan nationell – regional – kommunal – lokal nivå Mellan styrmedel så att 1+1 = 3 Miljöprövning Miljötillsyn Ekonomiska Information

Stärkt miljötillsynen och utvecklad miljöprövning Vägledning för verksamhetsutövare Anders Adolfsson Hur vi utvecklar tillsynen och miljöprövningen Vägledning för tillsynsmyndigheter

Energieffektivt byggande - Dalarnas specialitet Bygg- och fastighetssektorn Nätverk Samverkan Dialog NORMBILDNING Pilotlänsmallen används, men då faller vissa delar bort.

Nära Noll Energi-strategi (NNE-strategi) Krav för byggnader från 2021 (offentliga 2019) kWh/m2 Dagens byggregler för nya bostäder 110 Dalarnas norm 2013 75 Dagens byggregler, lokaler 100 Dalarnas norm 2013 60 NU TAR VI NÄSTA STEG! Pilotlänsmallen används, men då faller vissa delar bort.

Samhällsplaneringens betydelse för att transportsektorn ska klara klimatmålen Genom att jobba med en kombination av åtgärder inom samhällsplanering och överflyttning, energieffektivisering och förnybar energi finns möjligheter att minska vägtrafikens användning av fossil energi med 80 procent till 2030 och 100 procent till 2050. Det gråa är alltså mängden fossil energi medan hela staplar ska läsas som utvecklingen utan åtgärder. Notera att det i scenariot sker en stor energieffektivisering vilket gör att den totala energianvändningen (gråa +gröna fält) är låg.

Att planera rätt är inte lätt… Dagens översiktsplaner har ambitiösa miljövisioner, men … saknar ställningstaganden om hur planen bidrar till energi/klimatmål. I Dalarna har vi tagit fram en vägledning för kommuner och länsstyrelser om energi/klimataspekter i översiktsplaner mer förnybar energi transportsnål bebyggelseutveckling resurseffektiva energisystem bl.a. fjärrvärme/restvärme Vi behöver nu utveckla vägledningen och nå nationell samsyn i ambitionsnivåer Bakgrund Översiktsplaner inleds ofta med ambitiösa visioner för kommunens energi- och klimatarbete – men innehåller oftast svag analys och beskrivning av hur mark- och vattenanvändningen förväntas bidra till genomförandet av miljö. energi- och klimatmål. Vad har vi gjort Vi har tagit fram förslag till riktlinjer för vad kommunernas utformning och länsstyrelsernas granskning av energiaspekter i översiktsplaner. Planerna behöver innehålla analyser och ställningstagande kring hur planens mark- och vattenanvändning bidrar till att klara energi- och klimatmålen genom att Öka utvinningen av förnybar energi, särskilt vindkraft och vattenkraft. Få en transportsnål bebyggelseutveckling och En bebyggelsestruktur som ökar användningen av resurseffektiva uppvärmningssystem – fjärrvärme och omhändertagande av restvärme Planerna behöver dessutom innehålla beskrivning av intentionernas genomförande samt uppföljning. Förslaget till riktlinjer har kommunicerats med länets kommuner vid ett särskilt seminarium våren 2013. Utmaningar De senaste årtiondenas bebyggelseutveckling och den förhärskande planeringen leder till ökat transortbehov. Det saknas efterfrågan på transportsnål bebyggelseutveckling. Framgångsfaktorer är att det finns ett stort intresse för dessa frågor hos samhällsplanerare. Vi behöver etablera en nationell vägledning – vilket kräver samverkan med Boverket, SKL mfl.

och bygga rätt är inte heller lätt! Ansvar vid ny och ombyggnad Energikrav (Byggherren) Tillsyn (Kommunerna) Vägledning kommunerna (Länsstyrelserna) I Dalarna har vi identifierat flera brister i detta arbetssätt Kunskapsbrist energiberäkningar Uppföljning Felhantering Utmaningar Kompetenshöjning (Byggbranschen och myndigheter) Säkerställa rätt kvalitet under byggtiden Nationell samsyn och vägledning Per-Erik Sandberg Energihushållning är ett krav enligt Plan- och Bygglagen och innefattar att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme-, och kyl- och elanvändning. Efter att en byggnad beviljats bygglov kallar byggnadsnämnden till ett tekniskt samråd där byggherren, kontrollansvarig samt eventuell entreprenör deltar. I samband med tekniskt samråd ska byggherren bland annat presentera en energiberäkning som uppfyller kraven enligt BBR (Boverkets Byggregler). Byggherren har ansvar för energiberäkningen. Vid det tekniska samrådet kontrollerar bygglovavdelningen att energiberäkning finns. Beräkningen ska två år senare verifieras med en energideklaration som bygger på den då kända verkliga förbrukningen. Osäkerheter i att kunna bedöma energiberäkningen För energiberäkningen som lämnas in till byggsamrådet finns många olika beräkningsprogram: • Kan byggnadsnämnden tyda denna? • Vet byggherren vad det står för? • Ska någon standard för programmen upprättas, eventuell certifiering för de som upprätta beräkningen? När byggnationen är klar: • Lämnas ett interimistiskt slutbesked i väntan på radonmätning och mätning av byggnadens faktiska energiförbrukning, eller hur sköts uppföljningen? • När/om mätningen av energiförbrukningen inkommer och värdet överstiger det inlämnade värdet i energibalansberäkningen och det gällande värdet i Boverkets byggregler, hur hanteras detta? När mätningen av byggnadens faktiska energiförbrukning inkommer och det visar sig att värdet inte överensstämmer med beräknad förbrukning samt överstiger Boverkets byggregler nivåer innebär det en för byggherren komplicerad process då det kan vara svårt att veta vart i byggnationen felet har uppstått. Konsumentskydd! • Har brukaren av huset påverkat mätresultatet på extraordinärt sätt? • Kan mätresultatet bero på felaktigheter i intrimning av byggnadens tekniska system? • Finns brister i husets utformning/konstruktion? Viktigt att både arbete förebyggande dvs se till att så få fgel som möjligt uppkommer och att säkerställa rättning av uppkommna fel – det senare inte minst för att trygga för fastighetsägaren att fastighete uppförts och klarar gällande lagkrav.

Länsstyrelsens interna miljöledningssystem Vägledning för inköp av fordon Inventering och åtgärdsplan för belysning Vi synliggör att energiomställningen är möjlig och etablerar normer!

Så får vi mer att hända Vi behöver … - Sprida erfarenheter och börja använda nya arbetsmetoder och verktyg. - Etablera normer för en god energihushållning - genom alla beslut. - Använda offentlig upphandling som drivkraft. - Involvera alla samhällssektorer i arbetet. - Jobba långsiktigt. - Ha tålamod. Nu är det bara 37 år kvar till 2050!

Eftermiddag

Energiintelligent Dalarna Användning Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Region Dalarna Dalarnas kommuner Landstinget Högskolan Dalarna Stiftelsen Teknikdalen Näringslivsorg NGO Företag Bildningsförbund Branschnätverk Föreningar Energibolag Konsulter Sol Biomassa Vind Biogas Miljö- teknik Folk- bildning Skol- nätverk Fysisk Planering Kommun- nätverk Bygg- dialog Industri- dialog EID Transport- dialog Fjärr- värme Produktion Planering Pass 1 Länsstyrelse och kommuner Regional samverkan, EID - Kommuner PES fyll på vad vi ska prata om…. Utbildning

Full fart i kommunerna - Dala Energiwebb

Energihushållning i VA-sektorn Åtgärdsplan klar! Syfte att energiarbetet blir en del av VA-enheternas normala verksamhetsplanering

Hållbar utveckling Social hållbarhet – målet Ekonomisk hållbarhet – medlet Ekologisk hållbarhet - begränsningarna Pass 2 Länsstyrelser och näringsliv Hållbar utveckling Miljödriven tillväxt Smart specialisering 35

Tillväxt på miljödrivna marknader Utbud Efterfrågan Tillväxt på miljödrivna marknader Stöd till: Innovation Entreprenörskap Affärsutveckling Stöd till: Miljöansvar Resurseffektivisering

Energieffektivt samhällsbyggande Område för smart tillväxt: Energieffektivt samhällsbyggande EMC Behovet/intresset att jobba i kluster Nu ett prioriterat område för smart tillväxt i Dalarna 37

Nationella stuprör behöver regionala hängrännor Pass 3 Länsstyrelse och Region Dalarna Ingen bild Pass 4 Länsstyrelse och nationella myndigheter - Denna bild - ex med utbildning för näringslivstjänstemän

Pilotlänens rundabordssamtal 2011-2012 Sammanfattning av rundabordssamtal om energi- och klimatarbetet

Länsstyrelsens uppdrag Strategiskt samordna och leda det regionala energiarbetet mot nationella mål, utifrån regionala förutsättningar Våra verktyg Ekonomiska Bidrag, stöd Administrativa Miljöbalken, PBL - tillsyn/prövning Bidragsvillkor Incitament Avtal, upphandling, nätverk, stödprojekt, strategier mm Kommunikativa Information, rådgivning, vägledning

Rundabordssamtal med alla länsstyrelser Koordinering av 8 möten vintern 2011/2012. 2-4 län vid varje möte (länsråd, chefer, handläggare) Information/dialog om hur varje län arbetar internt och externt. Gemensam SWOT Diskussion om fortsatt samverkan Sammanfattning Länsstyrelserna har utvecklat sitt energi- och klimatarbete. Behov av fortsatt utveckling inom fyra områden. Rapport i mars 2012 med förslag till insatser. Slutsatserna presenterades på länsrådsmöte i februari 2012.

4 områden att utveckla Länsstyrelsens roll och uppdrag Intern samordning och samverkan mellan länsstyrelser Regionala samordningen och ledning av arbetet Interna miljöledningssystemet

Hur går vi vidare? Stora vinster att genomföra insatser gemensamt och samordnat i tid. Vi behöver en starkare samverkan för att klara vårt energiuppdrag. Förslag utarbetades till organisation och verksamhet för Länsstyrelsernas Energi- och KlimatSamverkan - LEKS

Pilotlänen för grön utveckling Skåne Dalarna Norrbotten Tack!