Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Nils Schönström Din Journal på nätet Nils Schönström Dagar om Lagar Nils Schönström.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
VAS-läsningsprojektet
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet
Bibliotek för SVIT Säkerhet Verksamhet Informationsstruktur Teknik Biblioteket Jessica Rosenälv
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
Systematisk dokumentation inom socialtjänsten
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur (Socialstyrelsens e-hälsoråd)
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Nationell Informationsstruktur
Sammanfattning och summering Offentliga rummet 2014
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Ehälsokommitténs diskussionspromemoria ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Slutbetänkande – Rätt information på rätt plats i rätt tid
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Regionalt samarbete Tillit
Rätt information till rätt person i rätt tid
VGR Carelink , Thomas Näsberg.
Länsgemensam ledning i samverkan
eHälsa samt möjliggöra delaktighet i vården för invånaren
Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör
”Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier – lagar och regler” Jens Larsson, Jens Larsson, Chefsjurist.
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
Program för god äldreomsorg Att bygga infrastruktur för socialtjänsten.
Kommunikationsavdelningen
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Läkarförbundets arbete för bättre Vård-IT. Vård - IT- kartan – rapport januari 2011 Enkätundersökning av Users Award 2004 och 2010 Antal Svarsfrekvens.
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén.
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Kommuner i samverkan – Anna projektet
Samma musik men olika teknik Tekniken byts ungefär vart femte år. Informationsinnehållet har oftast en livslängd som är 25–30 år, ibland ännu längre. Besluten.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Genomförda och pågående aktiviteter Regional och delregional utveckling av eSamhället i Västra Götaland.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
Samordnad utveckling för god och nära vård
Projekt Stöd och behandling
Kvalitet i särskilt boende
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Uppdrag E-hälsa och digitalisering
SLL om tjänster för det kommunala området
Risk- och sårbarhetsanalyser
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Material för socialtjänsten
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING
Park- och naturförvaltningen
Införande av patientöversikter i cancervården
Samordnad utveckling för god och nära vård
PARTNERSKAP FÖR STÖD TILL
Presentationens avskrift:

Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll

Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen

Nationell eHälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Interoperabilitet Tillgänglighet

Nationell eHälsa - tillgänglig, säker och användbar information … - invånaren - verksamheten - beslutsfattare bidrar till bättre hälsa!

Grundläggande Tjänster till förutsättningar UMO.se 1177.se Personligt hälsokonto Lagar och regelverk Teknisk infrastruktur Informationsstruktur och terminologi invånare verksamheten beslutsfattare Nationell patientöversikt Pascal Exempel UMO.se: nationell ungdomsmottagning på nätet 1177: webbplats som främjar hälsa och ökar kunskapen om hälsa och sjukvård hos patienter och allmänhet MVK, Mina vårdkontakter: personliga tjänster t ex för att boka tid, förnya recept, ställa frågor Personligt hälsokonto: för alla medborgare - elektronisk tillgång till sin egen vårdinformation NPÖ: tjänst som används för att hitta och titta på patientuppgifter, oberoende av var den dokumenterats Pascal: lista med patientens ordinerade och expedierade läkemedel Olika källor till kunskap

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Utgångspunkt för vård och omsorg av en enskild individ Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Underlag för individens ställningstagande Fullvärdig som underlag för uppföljning Specifik nog för juridisk bedömning av processen Forskningsunderlag

Regeringen vill se att en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation används inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten information som registreras och hanteras inom vård och omsorg är en långsiktig och användbar resurs

Regeringen anser att Det är nödvändigt att etablera ett tydligt nationellt ledarskap för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsen har detta uppdrag

Socialstyrelsen ska Vara förvaltningsorganisation för nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Inrätta ett råd som ska vägleda myndigheten Påbörja införandet i det interna arbetet Översyn av normering av användandet Identifiera och värdera vad hos Center för eHälsa i samverkan som bör förvaltas och utvecklas i en gemensam organisation

Gemensam informationsstruktur ska underlätta för behörig personal inom vård och omsorg att hitta, överblicka och tolka information som behöver tillgängliggöras inom verksamheter och över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser också öka kvaliteteten i uppföljningar, både på verksamhetsnivå och på nationell nivå

Gemensam informationsstruktur består av Grundläggande beskrivningar (modeller) som ger strukturen för hur informationen ska vara sorterad Fackspråket som ger innehållet i informationen (kunskapen) Regler (specifikationer) som möjliggör utformning av it-system för användning och åtkomst av information

Gemensam förvaltning Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk drevs ursprungligen som två projekt Nu bygger vi en förvaltning där varje del (termer, klassifikationer, informations-modeller) med sina metoder och användningsregler tas om hand Vi ska också utveckla metoder och regler för hur delarna ska användas tillsammans Förvaltning = underhåll & vidareutveckling

Utvecklingsprojekt för att stödja god informationshantering Medborgarens, brukarens, patientens behov Verksamhetens och professionernas behov Nationell informationsstruktur Från teori till praktik, hur och var gör den mest nytta? Fackspråket Skapa konsensus kring rekommenderade termer inom olika kunskapsområden Samla termer och kodverk och ge dem en digital identitet

Infrastruktur för kunskapsutveckling Gemensam informationsstruktur

Arbetets inriktning fram till 2014 Fortsatt utbyggnad utifrån en etablerad förvaltningsstyrmodell Ta fram regler och kunskap för konkret användning tillsammans med användare Skapa dialog kring hur vi bidrar till verksamhetsnytta inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, utifrån förutsättningarna Använda myndighetens samlade kunskap och verktyg strategiskt Inrätta former för insyn och dialog