Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Advertisements

Folkhälsoarbete i Munkedal
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Annika Ljungwald Kerstin Granlund
Hur mycket ”sparar du” om du cyklar till jobbet under ett år jämfört med att åka bil? Besparing i kr omräknat i antal arbetsdagar efter skatt. Förutsättning:
Hälsa och Kondition.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Länsresultat.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Mobility Management och Hälsa.
Är det väl använda pengar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Bilder för lokal utbildning
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Vad innebär hälsa för dig?
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Miljö och Byggförvaltningen - utifrån folkhälsomålen
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Hälsa och Kondition.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet BefolkningsperspektivetPatientperspektivet.
Hälsa på samhället nivå
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Träff 2 Välkommen!.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009 Docent Mats Eliasson Sunderby sjukhus

Folkhälsorapport 2009

Positiva tendenser Medellivslängden ökar Allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och dödligheten har minskat kraftigt Matvanorna har förbättrats vilket påverkat andelen överviktiga Rökningen fortsätter att minska Folkhälsorapport 2009

Varningssignaler Ungdomars psykiska hälsa är fortsatt oroande Hälften av männen och 40 % av kvinnorna är överviktiga Hälsan är ojämnt fördelad Folkhälsorapport 2009

Hälsa i förvärvsaktiv ålder Äldres hälsa Folkhälsan i översikt Barns hälsa Ungdomars hälsa Hälsa i förvärvsaktiv ålder Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009

Psykosocial påfrestningar och stressrelaterade besvär Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes Matvanor och fysisk aktivitet Sexuell och reproduktiv hälsa Tobak och tobaksrelaterade sjukdomar Alkohol- och narkotikamissbruk Folkhälsorapport 2009

Våld Migration och hälsa Allergiska sjukdomar Tandhälsa Hörsel och syn Läkemedel Folkhälsorapport 2009

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 2009 – Övervikt, hjärt-kärl, diabetes

Folkhälsorapport 2009 – Övervikt, hjärt-kärl, diabetes

Dödlighet i hjärtinfarkt

Dödlighet i stroke

Kolesterol Norr- och Västerbotten MONICA Men Women

Folkhälsorapport 2009 – Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Färre får hjärtinfarkt pga minskad rökning minskade blodfetter Färre får stroke pga minskat blodtryck Fler överlever på grund av bättre sjukvård och eftervård

Fler överviktiga och mer stress och ändå minskar hjärt– och kärlsjukdomarna Varför? Minskad rökning? Fördröjd effekt? Fetma och stress är ”svaga” riskfaktorer

Jämfört med 1980: Sista åren: Motionerar mer Äter mer men äter hälsosammare Sista åren: Äter mindre ************************** Motionerar mer men inaktiva blir kanske inte färre Folkhälsorapport 2009 – Övervikt, hjärt-kärl, diabetes

Folkhälsorapport 2009 – Tobak

Folkhälsorapport 2009 – Tobak

Äldres hälsa Fler friska eller sjuka år efter 65 års ålder? Män 65 år: 1980-2007 Män 65 år: livslängden ökade med 3,6 år varav 3,4 utan funktionsnedsättning pga sjukdom Kvinnor 65 år: livslängden ökade med 2,7 år och alla år utan funktionsnedsättning pga sjukdom Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt

Hälsa i förvärvsaktiv ålder Vanligare under 1990-talet med: Oro, ängslan och ångest Sömnbesvär Trött för jämnan Ökade mer: i 30-40 års åldern än i 50-60 årsålder bland kvinnor än bland män På 2000-talet minskar dessa besvär

Ungdomars psykiska hälsa: Fortsatt försämring! Fler upplever oro och ångest Fler vårdas för depressioner och ångest Självmordförsöken ökar Självmorden minskar inte Något ökad dödlighet i trafikolyckor och av alkoholmissbruk Fler vårdas för alkohol- och narkotikamissbruk Folkhälsorapport 2009 – Psykosociala påfrestningar

Folkhälsorapport 2009 – Ungdom

Folkhälsorapport 2009 – Psykosociala påfrestningar

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt

Folkhälsorapport 2009 – Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 2009 – Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt

Syfte Målgrupper Underlag för hälsopolitiken Beskrivning och analys av hälsans utveckling Målgrupper Politiker och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå Organisationer och myndigheter Lokala folkhälsoarbetare Folkhälsorapport 2009

Folkhälsorapport 2009