OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI |

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Svenska Försäkringsföreningens Livförsäkringsseminarium 9 oktober 2012
Nationella screeningprogram
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
Sv Universitets- och högskolerådets arbete mot diskriminering och för lika rättigheter Motstånd och möjligheter - En nationell konferens om jämställdhet.
Myndighetsutredningen
Hearing fjärrvärme Stockholm
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
Fjärde järnvägspaketet
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Från utspridd till samlad myndighetsutövning i transportsektorn
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Förstudie Roslagspilen
Avtal om lokal lönebildning 2011
Västsvenska paketet.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Inriktningsplanering för
N Ä R I N G S D E P A R T E M E N T E T Alkolåsutredningen ”Utökad användning av alkolås m.m.” ( N 2004:16) Presentation vid uppstartsmöte i Solna
Upphandling av färjetrafik till Gotland Presentation av förfrågnings- underlaget Generaldirektör Gunnar Malm Trafikverket.
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
Fokus III & UP-System AES-konferens i Katrineholm 7 maj 2009 Jörgen Sjödin & Lars Ingelstam.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Önskemål om omplacering Ärendet föredras för Au/Au:s delegater Ärendet bereds inom förvaltningen Ärendet återförs till Au/ Au:s delegater Beslut Omplaceringsprocess.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Smittskyddsinstitutet har fått regeringens uppdrag att göra en översyn av sin verksamhet inom biomedicinsk och infektionsimmunologisk diagnostik Uppdraget.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Hamnstrategiutredningen
Kulturdepartementet Nationell samordning för en positiv supporterkultur och mot våld och annan brottslighet i samband med idrottsevenemang Agneta Blom.
Västra Götalands maritima strategi – bakgrund, syfte, mål, åtgärder, tidplan Regionstyrelsen Anders Carlberg, Näringslivsenheten.
Infrastrukturplanering
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Utredningsprocessen 1.Uppdrag: få, ragga -anställd, eget företag, frilans 2.Utföra uppdraget -övergripande strategi -praktiskt tillvägagångssätt -förhållningssätt:
Strategisk inriktning för Trafikverket
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Förenkla för företagen Träff miljökonsulter Hösten oktober, Malmö.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Ekonomisk politik Med exempel från utredningen om konkurrensförutsättningar för svensk sjöfart(SOU 2010:76)
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Länsstyrelsen roll och uppdrag
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Trafikverket startar den 1 april Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring.
En trygg dricksvattenförsörjning En trygg dricksvattenförsörjning SOU 2016:32 Särskilde utredaren Gunnar Holmgren Sekretariat: Folke K Larsson, Ulrika.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Utbildningsutredningen Glesbygdsklubben
Samordnad utveckling för god och nära vård
Regionkommun i Dalarna 2019
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Miljömålen består av tre slags mål
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME
Miljöbedömningar av planer och program – beslutsstöd eller alibi?
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Miljömålen består av tre slags mål
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | Utredningskunskap II Linköping 13 september 2011 Jonas Bjelfvenstam GD, VTI Särskild utredare SOU 2008:53, SOU 2007:106, SOU 2010:73

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | I korthet | Vision |Verksamhetsidé |Kärnvärden |Verksamhetsmål |Kompetens |Organisation |Tjänster VTI | VTI | VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | Verksamhetsidé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. I korthet | Vision |Verksamhetsidé |Kärnvärden |Verksamhetsmål |Kompetens |Organisation |Tjänster VTI |

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | Tjänster ●Forskning och utvecklingForskning och utveckling ●KonsulttjänsterKonsulttjänster ●Mätning och provningMätning och provning ●Utredning och rådgivningUtredning och rådgivning ●Kurser och seminarierKurser och seminarier ●Bibliotek och informationstjänsterBibliotek och informationstjänster ●KonferenserKonferenser I korthet | Vision |Verksamhetsidé |Kärnvärden |Verksamhetsmål |Kompetens |Organisation |Tjänster VTI |

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | Väg- och banteknik Drift och underhåll Fordonsteknik Människan i transportsystemet Trafiksäkerhet Trafikanalys Miljö Planerings- och beslutsprocesser Transportsystem Transportekonomi Forskningsområden

OM VTI |VÅR FORSKNING |FORSKNINGSOMRÅDEN |FÖR MER INFO I siffror |Historia |Kunder/Uppdragsgivare |Samarbeten |Våra kontor |Transportpolitiska målVTI | Linköping |Stockholm |Borlänge |Göteborg Huvudkontor Öppnade 1975 Stora kunder: Trafikverket, Vinnova, EU med flera 164 anställda Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 (Universitetsområdet) Telefon: E-post: Våra kontor |

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Praktikfall SOU 2010:73 Uppdraget Metoder Några resultat Några problem

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Sjöfartsutredningens uppdrag? Kommittédirektiv Dir. 2010:2 Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över förutsättningarna för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg ska särskilt belysas. Utredaren ska inom ramen för det arbetet belysa riskerna för och konsekvenserna av en ökad utflaggning av fartyg under svensk flagg. I detta sammanhang ska utredaren särskilt fästa vikt vid behovet av att företag som är verksamma i Sverige tillförsäkras säkra och effektiva transporter till och från svenska hamnar samt det långsiktiga behovet av att bibehålla en fortsatt hög kunskap om sjöfart i Sverige. Utredaren ska, om det bedöms lämpligt, lämna förslag på åtgärder utanför skatteområdet för att stärka konkurrenskraften för fartyg under svensk flagg. Vidare ska utredaren under utredningsarbetet särskilt beakta regeringens arbete med regelförenkling och föreslå möjliga förenklingar som har identifierats inom ramen för utredningen. Utredaren ska samråda med berörda branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 27 oktober

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Att tolka ett utredningsuppdrag Vem är uppdragsgivare? Uppdragsgivarens uttalade och outtalade förväntningar, regeringen/fackdep. Uppdragsgivarens tydlighet Tid till förfogande Möjlighetens gräns Att kommunicera sitt uppdrag utifrån direktiven m.m.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Mitt uppdrag (min tolkning…) Se över förutsättningarna för att säkerställa det svenska näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter Om lämpligt föreslå åtgärder, utanför skatteområdet, för att stärka konkurrenskraften för svenskflaggade fartyg Särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt fartygsregister

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Kompetenser i en statlig utredning Utredaren Sekretariatet Expertgruppen Referensgruppen Konsulter Andra samtalspartner

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Vad skall göras, i vilken ordning och hur? Uppdragsanalys Prioritering/rangordning utifrån tid och resurser Medelsval Tidplan

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Utgångspunkter för bedömning och överväganden Samhällsekonomisk analys Behov av svenskflaggade fartyg för näringslivet Internationell (europeisk) jämförelse Värdering av positiva externa effekter Politiskt perspektiv (EU:s sjöfartspolitik, närings-, transport- och arbetsmarknadspolitik)

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Slutsatser Dagens sjöfartsstöd innebär en betydande samhällsekonomisk kostnad Fartygets flagg är inte avgörande för de svenska transportköparna Svensk sjöfart har sämre konkurrens- förutsättningar än flera andra europeiska sjöfartsländer främst beroende på bemanningskostnader och tonnageskatt

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Värdering av positiva externa effekter Kompetensförsörjning Internationellt arbete Sysselsättning Maritima klustret Svensk ekonomi Beredskap

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Slutsats externa effekter Det är främst möjligheten att upprätthålla sjöfartskompetens samt möjligheten att vara pådrivande i internationella sammanhang (miljö och sjösäkerhet) som ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv motiverar stödåtgärder.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Det politiska perspektivet Rimligt att bidra till den europeiska sjöfartsstrategins målsättningar eftersom Sverige ställt sig bakom denna.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Överväganden Fortsatta stödåtgärder för att upprätthålla en svensk handelsflotta är motiverade av följande skäl: –behovet av sjöfartskompetens –möjligheterna till internationell påverkan –Sveriges bidrag till EU:s sjöfartspolitiska strategi Antalet fartyg är svårbedömt men med dagens nivå bör behoven ovan kunna uppnås.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Överväganden forts. Eftersom svensk sjöfarts konkurrens- förutsättningar är sämre än för flera närliggande sjöfartsnationer bör åtgärder vidtas för att behålla dagens omfattning av svenskflaggade handelsfartyg.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Utgångspunkter för åtgärder Uppdraget omfattar inte förslag inom skatteområdet (t.ex. tonnageskatt och förändringar av stämpelskatt) Den högsta stödnivå av sjöfartsstöd kommissionen tillåter är redan införd SEKO sjöfolk Sveriges Fartygsbefälsförening Sjöbefälsförbundet Hem Utredningen Rapport Öppet brev Hem fredag 08 oktober 2010

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Problem relaterat till förslagen Branschens förväntningar Arbetsmarknadens parters förväntansbilder Expert- och remissopinionen Beredningsbarheten i RK

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Öppet brev till Riksdagspartierna inför årets Riksdagsval Införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister Den nuvarande Alliansregeringen har tillsatt en utredning om sjöfartens konkurrensförutsättningar. I direktivet till utredningen ingår bland annat, efter önskemål från vissa rederier, att särskilt beakta möjligheten att införa ett svenskt internationellt skeppsregister (SIS). Utredningen kommer att presentera sitt betänkande den 27/10, det vill säga efter årets riksdagsval. Det utmärkande för ett internationellt register är att det arbetsrättsliga skyddet och de arbetsrättsliga rättigheterna inskränks för de ombordanställda sjömännen. För att möjliggöra införandet av ett svenskt internationellt register krävs att Sverige bryter mot de ILO konventioner Sverige ratificerat och lovat att upprätthålla. Det gäller bland annat rätten att organisera sig samt rätten att teckna kollektivavtal. Vidare krävs kraftiga förändringar i MBL innebärande inskränkningar i rätten att teckna kollektivavtal och rätten att använda konfliktvapnet. Även anställningsskyddet försämras genom att redarna ges möjlighet till att säga upp sjömännen utan iakttagande av saklig grund. Vi, Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet, representerande 4500 sjöbefäl i svenska handelsflottan avkräver i god tid innan valdagen den 19 september besked om ni är beredda att föreslå att ett SIS införs som innebär att Internationellt -Sverige bryter mot de internationella konventioner man ratificerat och nationellt -kraftigt inskränker de fackliga rättigheterna för en hel yrkeskår -inskränker medborgarnas grundlagsskyddade rätt att gå ut i konflikt -LAS sätts ur spel för sjömän på svenska fartyg

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Förslag – anpassning av kostnader Arbetsmarknadens parter ansvarar för anpassning av bemanningskostnader Förhandlingar bör inledas skyndsamt Omställningsinsatser bör erbjudas Regeringen bör noga följa parternas arbete Förhandlingsledare, avstämningstidpunkter Målet är nya centrala avtal den 1 mars 2011

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Förslag – forskning och innovation En innovationsfond bör inrättas genom att en mindre del av sjöfartsstödet avsätts till innovationer och investeringar inom säkerhet och miljö Syftet är att ge incitament för utveckling och konkurrenskraft i näringen Ett samlat FoI-program bör tas fram

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Förslag – övrigt Samtliga kategorier av fartyg som EU accepterar bör omfattas av sjöfartsstödet Transportstyrelsen bör överväga att utse en kontaktperson som hanterar samtliga frågor vid registrering av fartyg

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Bedömning – tonnageskatt Ett införande skulle innebära att konkurrensförutsättningarna blev mer likvärdiga de som gäller i övriga europeiska länder Kommissionens riktlinjer tillåter tonnageskatt Förslag finns i SOU 2006:20 Statsfinansiellt neutralt Obeskattade reserver mindre i dag än när förslaget om tonnageskatt lades

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Bedömning – svenskt internationellt skeppsregister (SIS) För att ett SIS ska få önskad effekt krävs ändringar i arbetsrätten som strider mot internationella konventioner Ändringar i arbetsrätten kan leda till att fler sektorer efterfrågar liknande förändringar Möjligheten att långsiktig uppnå stabila förutsättningar för sjöfartspolitiken skulle minska med ett SIS

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar Särskilda yttranden I kommittéförordningen står följande: Experter 21 § Om kommittén går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande i frågor som omfattas av expertuppdraget. I kommittéhandboken står att särskilda yttranden kan lämnas i frågor som omfattas av själva utredningsuppdraget och som kommer till uttryck i betänkandet.

Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar

Och nu då? Regeringens beredning Remissbehandling Fortsatt beredning…