Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

1.Tar ansvar för skolans inredning och material så vi får en trivsam skola utan klotter, skadegörelse och nedskräpning. 2.Använder inte snus, tobak eller.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Om risk- och skyddsfaktorer
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Kompetensombudsträff
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
´ Tillgång till elevhälsa – ett lotteri för eleverna
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Landstinget Kronoberg Barn- och Ungdomshälsan 6-18 år
hållbar utveckling över gränserna
Mål och betygskriterier
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Beroende och den växande hjärnan
Eskilstuna Zonta-klubb
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Livskunskap för de allra yngsta
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Rehabiliteringsgarantin
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ta ställning och handla!
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
© Synovate Ungas attityder till rökning
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Psykolog utan gränser, september 2013
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Varför? Hur? om autismspektrumstörningar
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Förväntansdokument Finnbacksskolan
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
psykologiska effekter
Exempel på skriftligt omdöme
Drog policy ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Som idrottsförening har vi ett stort socialt ansvar för vår verksamhet och hur vi formar idrottens attityder. Syftet.
Kognitiv behandling vid barnmisshandel Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Problematiskt dataspelande
”Sockerdricka trädet”
Barn- och Ungdomshälsan
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Elin Hultman & Therése Wissö
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Social fobi hos unga Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Avd för BUP/HU/LiU och BUP-klinikerna i Jönköping, Värnamo, Västervik, Nässjö och Linköping Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Vad är social fobi? Stark och bestående rädsla för flera olika sociala situationer eller prestationssituationer Rädslan rör att bli uppmärksammad och kritiskt bedömd. Negativ förväntan om att verka dum. Situationerna utlöser så gott som alltid ångest. Situationer undviks eller uthärdas med plåga. Rädslan inverkar påtagligt negativt på t ex skolgång. Besvären ska ha funnits i 6 månader. Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Varför ett forskningsprojekt? Social fobi... är vanligt dåligt uppmärksammat innebär ofta stort lidande underbehandlat innebär risk för allvarliga konsekvenser om ej behandlas kostsamt både på individ- och samhällsnivå lite forskat på svenska barn och ungdomar Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Förekomst och prognos Förekommer i upp till 16% (12-17år) Flickor 9.5.%, Pojkar 4.9% (14-24år) Besvären börjar oftast i tidiga till sena tonåren Vanligt med andra fobier eller rädslor samtidigt Inte ovanligt med utveckling av depression eller missbruk om ej får hjälp Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Hur kan social fobi ta sig uttryck? mycket tystlåten och nervös tillsammans med nya eller okända personer och i nya situationer magont, huvudvärk i samband med t ex skolprov rädsla att kräkas hög skolfrånvaro eller skolvägran vill inte gå till skolan när det är friluftsdagar, temadagar, redovisningar, gymnastik vill inte äta i skolmatsalen, på bjudningar etc Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Mest fruktade situationerna 1. Tala inför andra 2. Äta inför andra 3. Gå på fest 4. Skriva inför andra 5. Använda offentliga uppehållsrum 6. Tala med auktoritetspersoner 7. Inleda samtal Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Hur utvecklar man social fobi? Beror inte på en faktor utan FLERA som SAMVERKAR! Faktorer som kan bidra är: Extrem blyghet (temperament) Mobbning eller andra negativa erfarenheter Arv Föräldrarnas förhållningssätt och egen rädsla Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Bedömning av social fobi Det är viktigt att hämta information från både barnet, familj och skola Viktigt att ta in information på olika sätt t ex frågeformulär, intervju och utföra verklig uppgift Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Behandling 1. Psykologisk behandling - Kognitiv beteendeterapi (KBT) individuellt eller i grupp. Ingår bl a att: Utforska samband mellan känslor och tankar Hitta alternativa tankar Stegvis utsätta sig för det man är rädd för 2. Medicinsk behandling vid högre svårighetsgrad Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Syfte med projektet Pröva psykologisk behandlingsmodell Pröva sätt att utvärdera behandling Undersöka samband mellan social fobi och socialt familjeliv Undersöka vad ungdomar med social fobi tycker underlättar för att söka och delta i behandling Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Medverkande Personal från barn- och ungdomspykiatriska mottagningar i Jönköping, Linköping, Nässjö, Värnamo, Västervik Projektledare och doktorand Malin Green Landell, Linköpings universitet/BUP-kliniken i Linköping Handledare docent Per Gustafsson, Linköpings universitet och professor Gunilla Bohlin, Uppsala universitet Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Deltagare Elever från skolor i Linköping, Jönköping, Västervik, Värnamo och Nässjö Föräldrar till ungdomar som erbjuds fortsatt deltagande Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Projektets upplägg - preliminär tidsplan September – söka aktuella ungdomar Eleverna besvarar klassvis ett formulär med 8 frågor om social fobi. Ht-05 - 1:a undersökningen startar 200 familjer tillfrågas om att besvara formulär kring socialt familjeliv. Vt-06 – 2:a undersökningen startar 70-80 familjer tillfrågas om att delta i behandlings- studie. Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Familjemiljö Ungdomar som svarar högt resp lågt på social fobi formulär och grupp som inte rapporterar besvär av social fobi tillfrågas. Ungdomar och föräldrar besvarar hemma var för sig ett formulär med ca 20 frågor om socialt familjeliv. Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Behandlingsstudie Bedömning före och efter behandling telefonintervju, formulär, uppgift, salivprovtagning Ungdomar som uppfyller kriterierna för social fobi och inte har andra psykiska besvär, som är speciellt definierade, erbjuds deltagande. Deltagarna lottas till behandling- resp kontrollgrupp. Kontrollgruppen får behandling efter att första gruppen har avslutats. Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU Behandlingsupplägg Gruppbehandling 6-7 ungdomar/grupp, blandat flickor och pojkar i åldern 12-14 år 12 träffar inkl träffar med föräldrarna Vardagar efter skoltid Behandling med kognitiv beteendeterapi (kbt) Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU

Behandlingsinnehåll - ex Träning att se samband mellan tankar och känslor och att hitta alternativa tankar Stegvis utsätta sig för det som ger ångest Sätt att hantera mobbning och att hävda sig själv Träning under och på egen hand mellan träffarna Information till föräldrarna om behandlingen och hur de kan hjälpa sitt barn i behandlingen Återfallsprevention Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU