Uppföljning av rehabilitering efter stroke Primärvården: Anette Forsberg Helena Tholin Anna Lövgren Anders Rahlén Anna Åhl Hällefors kommun: Siv Gunnarsson Örebro kommun: Inga Blomstrand Åsa Svensson

Syfte Undersöka om det finns ouppfyllda rehabiliteringsbehov hos personer med stroke som skrivits ut från sjukhus Utvärdera om strukturerad uppföljning av personer som insjuknat i stroke kan vara ett arbetssätt, för att förhindra att patienter missas i vårdkedjan

Metod Pilotstudie 2012 Alla personer listade på Karla, Olaus Petri och Hällefors vårdcentraler som insjuknat med stroke under andra halvåret 2011 erbjöds uppföljning 5-7 månader efter insjuknandet Uppföljning av arbetsterapeut och sjukgymnast tillsammans, hemma eller på vårdcentralen Patientlistor från länets tre sjukhus

Mätprotokoll Frågor om symtom ADL-taxonomin Modifierad Rivermead Mobility Index Timed Up & Go EQ-5D Downton Fall Risk Index Frågor om rehabiliteringsbehov och stöd

Resultat 32 personer erbjöds uppföljning 23 tackade ja Medelålder 78(8) 7 män, 16 kvinnor

Beskrivna symtom Sväljsvårigheter 22% Trötthet 65% Minnesproblem 52% Koncentrationssvårigheter 30% Nedsatt orienteringsförmåga 22% Nedstämdhet 43%

ADL De flesta var självständiga i att äta, på- och avklädning, toabesök 2/3 var självständiga i personlig hygien Många behövde hjälp med tvätt, städning och veckoinköp Hälften var självständiga i hushållsekonomi

Axplock ur resultatet 39% hade ökad fallrisk enl Downton Fall Risk Index 65% använde hjälpmedel Mer än hälften hade måttliga eller svåra smärtor/besvär Knappt hälften besvärades av oro eller nedstämdhet i viss utsträckning eller i högsta grad 74% hade haft rehabilitering

Önskemål om åtgärder Fem personer önskade åtgärd från arbetsterapeut: period på dagrehab, prova trehjulig cykel, uppföljning av lyftsele Sex personer önskade åtgärd från sjukgymnast: ny träningsperiod i grupp eller individuellt Fem personer önskade kontakt med läkare En person önskade kontakt med kurator

Slutsatser Uppföljningarna upplevdes positivt av både personerna med stroke, liksom av sjg och at. Att gå igenom patientlistor manuellt tog mycket tid. Vårdkedjan för rehabilitering hade fungerat för de personer som följdes upp. Små rehabiliteringsbehov kunde upptäckas och sedan tillgodoses. Mätprotokollet behöver justeras. Färre och tydligare frågor. Viktiga områden: kognition, ADL, smärta, balans, fallrisk, oro och depression

Förslag Resultatet gav inte stöd för att gemensamt uppföljningsbesök för personer som insjuknat med stroke bör införas i landstinget och kommunerna. Viktigt med gemensam planering av insatser av at och sjg. En ny uppföljning föreslås att genomföras om ca 1 år för att stämma av vårdkedjan, gärna då inom andra vårdcentralsområden. Då titta extra noga på vad som händer i vårdkedjan efter vistelse på korttidsboende.