Välkomna till Byggrådet! 2012-08-29

Dagordning Ämne Välkomna! Föregående protokoll och dagordning   Välkomna! Föregående protokoll och dagordning Martin A Storm, Nikolaj Tolstoy, Madeleine Hjortsberg Nytt från Boverket – Boverkets omorganisation, hissföreskrifter, EKS, certifierade sakkunniga, VÄS, standarder i BBR, uppföljning av byggregler 2012, Cost Optimal-uppdraget, kontrollansvarig Medarbetare från Boverket Energideklarationer Paul Silfwerberg LUNCH Länsstyrelsen Sjörök kl 11.30 Byggproduktförordningen och information om CE-märkning Hans-Olof Karlsson Hjorth nyPBL på rätt sätt Nikolaj Tolstoy BBR-revideringen 2013 Ingrid Hernsell och Cathrine Engström Övrigt Nytt datum och avslutning 2017-04-05

Annika Wessel Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona H14 2012 Annika Wessel Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona

Varför revidering av hissreglerna nu? förslag 2012 Behov av klargörande när kan ekonomiska konsekvenser beaktas beträffande följdåtgärder räddningsutrymmet – förbättringskrav möjlighet till användning av hiss under åtgärdsperiod 2017-04-05

Förslag förslag 2012 Motordrivna anordningens förutsättningar får beaktas för ev mindre avsteg pga ekonomiska konsekvenser 2 kap 2§ Räddningsutrymme – OK om motsvarar arbetsmiljöregler 1973 eller senare Följdåtgärder pga huvudåtgärd inom om 3 mån(nu: allt samtidigt) 2 kap 1 § 2017-04-05

Kort remisstid Vi vill ha svar senast 7 sep 2012! 2017-04-05

Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga - VÄS Sir VÄS ur Robin Hood

Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Ytterligare åtgärder kräver anmälan… Allmänna rådet är uppbyggt så att fler ämnesområden kan kompletteras VÄS är inte enbart för brand Tidsplan Remiss  15/9 2012 Publicering  1/1 2013

Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Ur PBF (2011:338) 6 kap. 5§ För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid en installation eller väsentlig ändring av en /…/ eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden

Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Eldstäder Syftet Kommunerna har i högre utsträckning frågat Höga sanktionsavgifter Anmälan Startbesked Slutbesked

Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Förslag till allmänt råd Eldstad och rökkanal Väsentlig ändring avser åtgärder som kan leda till ökad risk för brand Ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer Avsevärt förändrade utsläppsförhållanden till omgivningen I övrigt förändrar eldstadens funktion och användningssätt

Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Förslag till allmänt råd Eldstad och rökkanal Exempel på väsentlig ändring Nyinstallation av eldstad mm Insättning av kassett Byte av bränsleslag, exv från ved till pellets Exempel på åtgärder som inte är anmälningspliktiga Glidgjutning av skorsten Byte till likvärdig kamin som ej kräver murningsarbete Byte av eldstadsplan

Uppdrag från departementet om standarder

3 stycken uppdrag om standarder Föreslå hur standarder inom byggområdet kan tillhandahållas till ett lägre pris än i dagsläget Tilläggsuppdrag dels om vi har en förteckning till de standarder, inklusive stödstandarder, som vi hänvisar till i BBR och EKS dels hur många standarder ett mindre byggföretag respektive en mindre konsult inom konstruktion egentligen behöver för att kunna klara av sitt arbete Uppskatta vad det skulle kosta att översätta de eurokoder som ännu inte översatts till svenska, och tidplan för detta

1. Lägre pris Villkorad finansiering Villkorat grundbidrag villkora de medel som SIS får direkt via utrikesdepartementet Staten står för översättningen till svenska tillhandahållas till självkostnadspris Medlemskap och engagemang Medlemskap ger rabatt medlem i SIS och i en kommitté får rabatt på standarder motiverar också ett ökat deltagande i standardiseringsarbetet vilket kan bidra till att fler delar på finansiering av kanslifunktionen samtidigt som fler får möjlighet att påverka resultatet Tabell: Jämförelse mellan kostnader för en specifik standard mellan olika medlemsländer (i detta fall gällande industriventiler). Denna standard hittades inte på italienska UNI:s hemsida. Priser omräknade enligt Forex kurs 20120217.

BBR 80.000 kr 90 st EKS 132.000 kr 125 st Stöd 660.000 kr 920 st 2a. Förteckning över de standarder, inklusive stödstandarder som det hänvisas till i BBR och EKS 2b. Hur många standarder ett mindre byggföretag respektive en mindre konsult inom konstruktion behöver BBR 80.000 kr 90 st EKS 132.000 kr 125 st Stöd 660.000 kr 920 st (cirkavärden) Det går inte att generellt ange en kostnad som ett litet företag måste lägga ut för standarder. Det beror bla på att olika företag är olika stora jobbar inom olika områden med olika frågor har olika typer av uppdrag Tydligt är dock att det behövs fler standarder än vad som framgår av föreskrifterna, eftersom kostnader för stödstandarder tillkommer och i stödstandarderna kan det i sin tur dessutom hänvisas till ytterligare standarder som behöver införskaffas osv.

3. Kostnaden att översätta ej översatta eurokoder Det finns totalt ett 60-tal eurokoder och dessa kommer att plockas in efter hand i det svenska regelverket förutom vad avser eurokoden för jordbävning. 7 av 39 eurokoder i EKS 8 är ännu inte översatta till svenska Totalt är 14 eurokoder ännu inte översatta (exkl jordbävningseurokoden) Översättningskostnaden är ca 2 miljoner Det kan också vara bekymmersamt att de relaterade standarderna nästan uteslutande inte finns tillgängliga på svenska.

Stig Åkerman Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona Kontrollansvariga Stig Åkerman Byggrådet 2012-08-29, Karlskrona

Kontrollansvariga Uppmärksammat frågan i uppföljningsrapporten Boverket följer utvecklingen Boverket vill inte ha någon förlängning av övergångstiden Brev till ordförandena i byggnadsnämnderna Allmänna råd om KA:s självständiga ställning 2017-04-05

Boverkets allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning(BFS 2012:8 KAAR 1) Den kontrollansvarige bör inte vara nära släkt med de personer som utför de åtgärder som ska kontrolleras. Med nära släkt avses make, maka, sambo, förälder, barn och syskon. Den kontrollansvarige och de personer som utför de åtgärder som ska kontrolleras kan inte arbeta på samma företag. Byggherren eller anställd hos byggherren kan vara kontrollansvarig förutsatt att denne inte själv utför de åtgärder som ska kontrolleras. Det som anges i första och andra styckena gäller även i dessa fall. Projektören kan vara kontrollansvarig. Det som anges i första och andra styckena gäller även i dessa fall.

Energideklarationer Ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd och andra förändringar

Bakgrund till förändringarna Direktivet om byggnaders energiprestanda – omarbetning 2010 Ändringar i lag och förordning (1/7, 8/7 2012) till följd av direktivet på regeringens initiativ – förbättra kvaliteten Ändringar i Boverkets föreskrifter Till följd av ändringar i lag och förordning På eget initiativ – stärka konsument och brukarperspektivet för effektivare styrmedel 2017-04-05

Ändringar i lag och förordning som följer direktivet Ändringar i lag/förordning oberoende av direktivet Ändringar i föreskrifter oberoende av lag o förordning ED ska finnas innan försäljning Om ED finns ska EP finnas i annons Byggnadens energiklass ska visas som en symbol, ej genomförd p.g.a. remissvar bearbetas ED ska visas för spekulant och pres. hyresgäst ED ska visas i byggnader där allmänheten (utöver ) vistas och nyttjanderätt ED ska visas i alla byggnader dit allmänheten har tillträde (500 kvm) ED ska överlämnas Årligt stickprov för validering av indata Obligatorisk besiktning Undantag besiktning (krav uppförande av ny byggnad) Tillsynsansvaret till Boverket Kulturbyggnader inte längre undantagna Vissa uppgifter ska finnas tillgängliga på webb Sammanfattningen kan nås via Boverkets webb Klassning av EP införs Sammanfattningen ny utformning 2017-04-05

EU:s Byggproduktförordning Byggrådet 120829

Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation Vad är byggproduktförordningen? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration CE-märkning 120504

Vad är byggproduktförordningen? 120504

Från direktiv till förordning – varför det? 20 år med byggproduktdirektivet, men… Generellt otydligt och brist på klarhet Otydligt om harmoniserade standarder Vad betyder CE-märkningen? Olika tolkningar har gett administrativ börda för den som velat sälja till annat medlemsland Handel med byggprodukter mest nationell Syftet, en fri inre marknad, har inte uppnåtts Men vi har ju haft ett byggproduktdirektiv i mer än två decennier, vad är det för fel på det? Tanken med direktivet var god, men det är på för övergripande nivå för att lyckas åstadkomma en fri inre marknad för byggprodukter. Därför behövs en ny rättsakt som reglerar nödvändiga detaljer för förverkligande av syftet med CPD. Samtidigt införs vissa förenklingar och anpassning till annan unionslagstiftning. Syftet med CPR är fortsatt detsamma: att det ska bli lättare att handla med byggprodukter inom Europa, att ta bort så kallade tekniska handelshinder. Produkterna ska bedömas och beskrivas på samma sätt i alla länder, enligt harmoniserade tekniska specifikationer. Dvs enligt harmoniserade standarder (som det europeiska standardiseringsorganet CEN tagit fram på uppdrag av EU-kommissionen) eller genom europeiska bedömningsdokument (EAD) från särskilda organ. Genom att gå från direktiv till förordning så utesluter man möjligheten till nationella tolkningar. Vi har med andra ord fått en hårdare styrning. Förordningen CPR trädde ikraft redan i april 2011 och gäller parallellt med byggproduktdirektivet. Den 1 juli 2013 kommer CPR att tillämpas fullt ut och direktivet gäller inte längre. 120504

EU-förordning - vad betyder det? Gäller direkt i alla EU-länder Nationell rätt måste anpassas så att den inte strider mot EU-förordningen Motstridiga (svenska) regler gäller inte 24 april 2011 – 1 juli 2013 successiv övergång från CPD till CPR En EU-förordning är överordnad nationell lagstiftning och gäller därmed över svensk lag när den träder i kraft och enligt ev. övergångsbestämmelser. Sådana finns i art 68 i CPR. Det betyder att övervägande delen av CPR-bestämmelserna (artiklarna) som direkt berör tillverkare och försäljare av byggprodukter, ska tillämpas från och med 1 juli 2013. Däremot gäller t ex begreppsdefinitionerna i art 2 redan från CPR:s ikraftträdande den 24 april 2011. Där gäller CPR över svenska motsvarigheter i nya plan- och bygglagen. Boverket har på uppdrag av regeringen föreslagit vilka förändringar i lag och förordning som är nödvändiga, det gäller bland annat plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Vi återkommer till Boverkets förslag senare. Fram till den 1 juli 2013 gäller huvudsakligen byggproduktdirektivets regler i de avseenden som rör tillverkare och försäljare av byggprodukter. 120504

Skillnad mellan byggproduktför- ordningen och annan produktlagstiftning Ställer krav på hur produkterna ska bedömas och beskrivas, inte på hur produkter eller byggnadsverk ska vara Anger metoder och system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda CE-märkning av byggprodukter sker mot harmoniserade tekniska specifikationer och inte direkt mot förordningen Det som skiljer den här förordningen från annan produktlagstiftning är att den trots namnet inte ställer krav direkt på produkter (eller på byggnadsverk). Inom ramen för CPR tas det fram metoder för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda enligt vad som anges i tekniska specifikationer. Det betyder bl a att tillverkare ska ha en egenkontroll för att säkra att produktens prestanda lever upp till vad som uppges i deklarationen och att senare producerade produkter håller samma prestanda. Ofta krävs kontroll av s k anmält organ. Man kan inte CE-märka en byggprodukt direkt mot CPR. I stället måste det tas fram tekniska specifikationer som anger hur produkterna ska bedömas och beskrivas för att sedan kunna CE-märkas. Harmoniserade tekniska specifikationer = harmoniserade standarder och europeiska bedömningsdokument (EAD). Det ställs alltså inte några övergripande krav för säkerhet, hälsa eller miljö direkt i förordningen – de finns i varje lands nationella regelverk för byggnader och andra slags anläggningar. 120504

Byggproduktförordningen – skillnad mot byggproduktdirektivet Prestandauppgifter ska deklareras Vissa förenklingar och lättnader Nya begrepp för ökad tydlighet Kontaktpunkt för varje land, som kan upplysa om nationella byggregelverk Fler och tydligare krav på ekonomiska aktörer vid tillhandahållande av produkter: tillverkning, import och distribution Den viktigaste nyheten är att uppgifter om prestanda för byggprodukters väsentliga egenskaper ska uppges i ett särskilt dokument. Vidare ska tillverkaren upplysa om en större del av underlaget för CE-märkningen än tidigare. Mycket av det praktiska förvaltandet av byggproduktdirektivet regleras inte i direktivet utan i överenskommelser (t ex Guidance Papers) mellan medlemsstaterna och kommissionen. Nu anges detta direkt i den nya rättsakten, dvs CPR. Bland annat gäller det förenklingar för tillverkare att använda resultat från bedömning av andra likvärdiga produkter. Helt nytt och i linje med EU:s agenda för småföretag är förenklingar för mikroföretag (under 10 verksamma och 2 miljoner Euro i omsättning/balansomslutning) men bara för sådana produktegenskaper som inte kräver stor 3:e partsinblandning enligt CPR:s system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda. Varje land ska ha en så kallad kontaktpunkt, dit man kan vända sig för att få reda på vilka egenskaper som måste deklareras där för att sälja en produkt i det landet. I CPR anges nu tydligare vilket ansvar som olika slags ekonomiska aktörer har, från tillverkare till försäljare av byggprodukter. 120504

CPR bilaga I – Grundläggande krav för byggnadsverk (basic works requirements) Sex väsentliga krav i CPD har i CPR ersatts med sju grundläggande krav för byggnadsverk: - BWR 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - BWR 2 Säkerhet vid brand - BWR 3 Hygien, hälsa och miljö - BWR 4 Säkerhet och tillgänglighet vid användning - BWR 5 Bullerskydd - BWR 6 Energihushållning och värmeisolering - BWR 7 Hållbar användning av naturresurser Om ett eller flera medlemsländer har krav i byggregler som täcks av BWR , kan kommissionen ge standardiseringen mandat att ta fram bedömningsmetoder för detta. Sex väsentliga krav i CPD har i CPR ersatts med sju grundläggande krav för byggnadsverk: Vi känner igen dem eftersom vår bygglagstiftning är upplagd på samma sätt. Bortsett från nya begreppen, är ändringar av rubrik eller på detaljnivå understruket i bilden och nedan. BWR 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - BWR 2 Säkerhet vid brand - BWR 3 Hygien, hälsa och miljö - BWR 4 Säkerhet och tillgänglighet vid användning - BWR 5 Bullerskydd - BWR 6 Energihushållning och värmeisolering - BWR 7 Hållbar användning av naturresurser Bilagans innebörd: Bilagan ställer inte krav på byggnadsverk. Om ett eller flera medlemsländer har byggregler som faller in under angivna BWR, kan kommissionen be standardiseringen ta fram bedömningsmetoder för att beskriva produkternas väsentliga egenskaper inom detta område. 120504

Vilka byggprodukter omfattas? 120504

CPR bilaga IV – Produktgrupper och mandat Byggprodukter sorteras i produktgrupper, product families EU-kommissionen har tagit fram uppdrag, (mandat), till CEN att ta fram standarder för hur produkterna ska beskrivas på ett gemensamt sätt. Mandaten utgår från nationella behov av bedömning av produktegenskaper inom ramen för de grundläggande kraven på byggnadsverk. Byggprodukter sorteras in i produktgrupper, product families. EU-kommissionen har tagit fram uppdrag, mandat, till den europeiska standardiseringsorganisationen CEN att ta fram gemensamma bedömningsmetoder för respektive byggproduktgrupps väsentliga egenskaper så att de beskrivs på ett gemensamt och enhetligt sätt. Grunden för CPR är att om något medlemsland i sin bygglagstiftning ställer krav som ryms inom något av bilagans grundläggande krav för byggnadsverk, så ska länderna inte behålla egna sätt att bedöma och märka dessa produktegenskaper. Harmoniseringen för byggprodukter går ut på att ta fram ett gemensamt och standardiserat sätt att bedöma och beskriva produktegenskaper. Alla EU-länder och de som anslutit sig till inre marknaden för varor får då inte begära andra verifieringar eller märkningar av byggprodukters väsentliga egenskaper. Det gemensamma tekniska ”språket” sänker trösklarna för tillverkare att ta sig in på andra marknader. Mandat är uppdrag till standardiseringen från kommissionen att ta fram vissa standarder. När de är klara och publicerade av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning blir de harmoniserade standarder. Mandat för bedömningsmetoder ges bara för produktegenskaper som är relevanta enligt något medlemslands bygglagstiftning eller liknande. Egenskaperna måste också rymmas inom bilagans lista på grundläggande krav. 120504

Bilaga IV – 35 produktgrupper finns, exempelvis: 1. Förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong 4. Värmeisoleringsprodukter 7. Byggprodukter i gips 8. Geotextilier, geomembran mm. 11. Sanitär utrustning 13. Konstruktionsvirke/bärande element och tillbehör 14. Träbaserade skivor och element 18. Byggprodukter för avloppsvatten 19. Golv- och markbeläggningar 23. Vägbyggnadsprodukter 24. Ballast 25. Lim för byggnadsändamål 27. Anordningar för uppvärmning av utrymmen 30. Planglas, mönsterglas och glasblocksprodukter 32. Tätningsmaterial för fogar 33. Upphängningsfästen 34. Byggsatser, byggenheter, prefabricerade element 35. Brandavskiljande, brandtätande och brandskyddande produkter, brandhämmande produkter Detta är bara en del exempel (ungefär de grupper som har lagom långa namn för att få plats i listan). 120504

Tekniska specifikationer för bygg- produkter – två olika typer som grund för CE-märkning harmoniserad standard – är obligatorisk att använda och tas fram på uppdrag av kommissionen. Ligger till grund för CE-märkning av byggprodukter. Förkortas hEN. europeiskt bedömningsdokument (European Assessment Document, EAD – ger en frivillig väg till CE-märkning om harmoniserad standard inte finns. Med detta dokument kan man få en europeisk teknisk bedömning (ETA) att CE-märka mot. När det gäller harmoniserade tekniska specifikationer så finns det två slag för byggprodukter. Harmoniserade tekniska specifikationer = harmoniserade standarder och europeiska bedömningsdokument (EAD). Harmoniserade tekniska specifikationer som tagits fram under byggproduktdirektivet kommer att gälla under CPR också (enligt övergångsbestämmelser i CPR). Harmoniserade standarder utarbetas för större produktgrupper på uppdrag från kommissionen. Om det finns en harmoniserad standard för produkten så måste den användas. Man får inte välja andra metoder för att prova och beskriva produktens väsentliga egenskaper. Det kommer också att finnas EAD, tekniska bedömningsdokument istället för dagens alternativa specifikationer enligt CPD: europeiska tekniska godkännanderiktlinjer, ETAG, och individuella specifikationer, s k Cuap. Om det saknas en harmoniserad standard och man ändå vill CE-märka sin produkt så kan man be ett tekniskt bedömningsorgan, TAB (technical approval body) att via sin europeiska organisation arbeta fram ett EAD. Det ger underlag för bedömning av byggproduktens väsentliga egenskaper genom att ange hur produkten ska provas och beskrivas vid en europeisk teknisk bedömning, ETA, som görs av en TAB. Den helt individuella metoden (Cuap) under byggproduktdirektivet har varit mycket kostsam och ett ETA förväntas bli billigare enligt den nya förordningen. Det är frivilligt att begära ett ETA. Tillverkare måste inte begära att få ett ETA bara för att det finns ett EAD, den andra typen av harmoniserad teknisk specifikation enligt CPR. Det finns idag 420 harmoniserade standarder och man räknar med att det kommer att finnas ett 600-tal när alla är färdiga. 120504

Prestandadeklaration och CE-märkning 120504

Prestandadeklaration senast den 1 juli 2013 Om det finns en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk bedömning för produkten (ETA), så ska tillverkaren: upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten produktens egenskaper ska stämma överens med deklarerade prestanda krav på prestandadeklaration gäller även redan CE-märkta byggprodukter Om produkten omfattas av en harmoniserad standard eller om det på tillverkarens begäran har utfärdats en europeisk teknisk bedömning (ETA) för en byggprodukt, MÅSTE tillverkaren senast 1 juli 2013 ha gjort en prestandadeklaration och CE-märkt produkten. I prestandadeklarationen beskrivs produktens prestanda ifråga om väsentliga egenskaper. Dessa framgår även kortfattat av själva CE-märkningen. Inför CE-märkning intygar tillverkaren att produktens egenskaper stämmer med vad som uppgetts i prestandadeklarationen. (Genom CE-märkningen visar tillverkare att de tar ansvar för att produkten stämmer med all tillämplig unionslagstiftning.) Byggprodukter som redan idag är CE-märkta måste också ha en prestandadeklaration senast den 1 juli 2013 för att få säljas. Tillverkare inom den inre marknaden har eget ansvar att uppfylla detta. När det gäller produkter importerade från tredje land, är det även importörens ansvar att bl a se till att tillverkaren fullgjort sina skyldigheter vad gäller bedömning av produktegenskaper, tillverkningskontroll, prestandadeklaration mm och CE-märkning av byggprodukten. Försäljare (distributörer) av byggprodukter har också ansvar att se till att byggprodukter har prestandadeklaration och är korrekt CE-märkta och att produkternas prestanda inte försämras under den tid som försäljaren ansvarar för produkten. 120504

Undantag från att upprätta en prestandadeklaration Om en harmoniserad standard eller ETA inte finns Individuellt/specialtillverkad produkt (ej serie) för visst byggnadsverk av tillverkare som ansvarar för korrekt ”inbyggnad” Tillverkad på byggarbetsplatsen Traditionell tillverkning i icke-industriell process för renovering av kulturskyddat objekt Art 4.1 och art 5 Det finns ”undantag” om det saknas en relevant harmoniserad standard eller om man inte begärt att få en europeisk teknisk bedömning (ETA) se art 4.1. Undantagsmöjlighet kan finnas enligt art 5 för en individuellt tillverkad produkt (icke serietillverkning) för ett visst byggnadsverk. Eller för produkter som tillverkas på byggarbetsplatsen. Vidare finns undantagsmöjlighet för produkter som tillverkas på traditionellt sätt i en icke industriell process för kulturskyddat objekt. Den första möjligheten gäller bara om tillverkaren samtidigt ansvarar för att byggprodukten byggs in korrekt, dvs enligt nationella byggregler. I samtliga fall ska byggprodukten kunna bidra till att uppfylla de nationella byggregelkraven för byggnadsverket ifråga. I Sverige är det byggherren som har det övergripande ansvaret för att byggnadsverket blir korrekt utförd enligt vårt nationella regelverk. Vem som har det yttersta ansvaret för det skiljer sig mellan länderna. 120504

I CPR bilaga III finns mallen för prestandadeklarationen Deklarationen ska bl.a. innehålla: identifiering av produkt, tillverkare, tredjepartsorgan produktens avsedda användning i enlighet med tillämpliga harmoniserade standarder eller ETA systemen för bedömning och fortlöpande kontroll NPD – no performance determined Prestandadeklarationen kan inte se ut hur som helst – i bilaga III till förordningen finns mallen för hur den ska se ut. Avsedd användning för att du som tillverkare ska kunna utlova prestanda inom rimliga gränser. Du kan inte ta ansvar för vilken användning som helst, exempelvis fukthalter i miljön där din produkt hamnar, men det kan finnas klasser för det som du kan hålla dig till. System för bedömning och fortlöpande kontroll, t ex provning och tillverkningskontroll så att produkterna upprätthåller samma prestanda över tid Är det någon egenskap för vilken man som tillverkare inte behöver uppge någon prestanda, beroende på att krav saknas för den egenskapen i ett visst land/marknad, så ska man som tillverkare ändå ange NPD och inte lämna ”uppgiftsfältet” blankt. 120504

Hur ska användaren få del av prestandadeklarationen? ett exemplar ska följa varje byggprodukt (eller parti, om det går till en enda användare) elektroniskt eller på papper på papper om mottagaren begär det på svenska i Sverige Kommissionen får bestämma om villkor för ev. webb-baserade prestandadeklarationer Art 7 Det låter fint med en massa information men hur ska den som använder produkten få ta del av den? ett exemplar av prestandadeklarationen ska följa med varje byggprodukt (eller parti, om det går till en enda användare) elektroniskt eller på papper på papper om mottagaren begär det på svenska i Sverige kommissionen är från 1 juli 2013 behörig att bestämma om ev. villkor för att tillverkare ska få tillhandahålla prestandadeklarationen på en webbplats (istället). 120504

CE-märkning Ska sättas på produkten om det upprättas en prestandadeklaration Markerar att tillverkaren ansvarar för att produkten stämmer med deklarerade prestanda - och annan tillämplig europeisk lagstiftning Länderna får inte hindra marknadstillträde om deklarerad prestanda stämmer med byggregelkraven för användning. Särskilda nationella märkningar får inte krävas. CE-märkning blir obligatorisk och ska fästas på produkten om en prestandadeklaration upprättats. Om det inte är möjligt ska CE-märkningen finnas på medföljande dokument. (OBS! att CE-märkningen av byggprodukter också innehåller en mängd information om produktegenskaper, vilken standard (ETA/EAD) den är CE-märkt mot och i tillämpliga fall tredjepartsorgan mm. ) Genom CE-märkningen anger tillverkare att de tar ansvar för att produkten verkligen har de egenskaper som deklarerats – samt att den uppfyller all annan EU-lagstiftning som också kan gälla för produkten. Det kan röra sig om maskindirektivet exempelvis och givetvis kemikalielagstiftningen. Vill man sälja sin produkt i ett medlemsland eller land som på annat sätt är anslutet till den inre marknaden för produkter så ska det vara tillräckligt med prestandadeklaration och CE-märkning, och ytterligare nationella provningar eller märkningar får inte krävas. Men det gäller att känna till vilka egenskaper som är relevanta enligt respektive lands regelverk och att prestandan för den avsedda produktanvändningen motsvarar sådana krav. CE-märkning av byggprodukter innebär inte att produkten är automatiskt ”godkänd” och därmed lämplig/tillåten att användas. Som tillverkare bestämmer du själv det tänkta användningsområdet och prestandanivåerna för de produkter som du tillverkar. Men det är viktigt att känna till att prestandanivåerna för väsentliga produktegenskaper måste anpassas till kraven i respektive land/marknad för att produkten ska få användas där för det avsedda ändamålet. Om detta ska kontaktpunkterna kunna ge besked. OBS! att tillverkare inte får lämna information om väsentliga produktegenskaper på annat sätt än genom prestandadeklarationen när en sådan gjorts. 120504

Marknadskontroll Vad händer om jag inte deklarerar och märker?  Försäljningsförbud Vad händer om produkten inte stämmer med deklarationen?  Påpekande, möjlighet att rätta till Marknadskontrollen ska se till att ev. felaktiga produkter eller uppgifter korrigeras, antingen genom att tillverkaren rättar till bristerna eller tar bort produkterna från marknaden. Kontrollen rör produkter som finns till försäljning. Den ersätter inte produktionskontrollen som tillverkare och ev. tredjepartsorgan ska utföra under tillverkningen. Marknadskontroll utförs också i det vidare syftet att upprätthålla förtroende för harmoniserad produktlagstiftning för att i längden kunna tillförsäkra fri rörlighet på den inre marknaden. Vad händer om jag inte prestandadeklarerar och märker min byggprodukt? I princip råder då försäljningsförbud den 1 juli 2013 om produkten omfattas av en harmoniserad standard eller om jag har en ETA för min produkt. Då ska den vara försedd med prestandadeklation och CE-märkning. Vad händer om produktens egenskaper inte stämmer med prestandadeklarationen? Om Boverket upptäcker detta i sin marknadskontroll påpekar vi det för tillverkaren som i första hand får möjlighet att korrigera produktens faktiska prestanda eller uppgifterna i deklarationen. 120504

Byggmaterialindustriernas och Boverkets seminarier http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Byggprodukter/Seminarier-om-CE-markning/ 120504

Kontaktpunkt för byggprodukter 1. Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter för byggprodukter i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 764/2008. 2. Artiklarna 10 och 11 i förordning (EG) nr 764/2008 ska tillämpas på kontaktpunkter för byggprodukter. 3. Med avseende på de uppgifter som anges i artikel 10.1 i förordning (EG) nr 764/2008 ska varje medlemsstat se till att kontaktpunkterna för byggprodukter lämnar tydlig och lättbegriplig information om de bestämmelser inom dess territorium som syftar till att uppfylla de grundläggande krav för byggnadsverk som är tillämpliga för den avsedda användningen av varje byggprodukt enligt artikel 6.3 e i denna förordning. 4. Kontaktpunkterna för byggprodukter ska kunna utföra sina uppgifter på ett sätt som undviker intressekonflikter, särskilt vad beträffar förfarandena för erhållande av CE-märkning. 120504