Kognitiv Psykologi Inlärning Minne Beslutsfattande Intelligens Känslor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Exponering – habituering eller nyinlärning?
Advertisements

Behandlingsfas 1, hjälpmedel
©BLIND 2006.
Det behavioristiska perspektivet
En sammanfattning på saker som man inte får glömma till provet
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
4 4 Cirkeln är delad i 4 delar Delarna kallas fjärdedelar
Viktiga utgångspunkter
Analytiker & Holistiker
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Bedömning efter sex veckors drogfrihet. Förbättring i kognitiv funktion.
Tvärmodala interaktioner vid visuell och auditiv perception av vokaler
VAD ÄR HÄLSA/STRESS?.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Tillämpad Beteendeanalys
Fattigdom och ett gott liv
Grundläggande programmering
LÄRSTILAR&ARBETSSTILAR Margareta Melén Ht DEFINITIONER ÖVERGRIPANDE DEFINITION: ÖVERGRIPANDE DEFINITION: ”Lärstilen är en uppsättning biologiska.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Agenda Tankar/funderingar sedan sist? Förtydligande formalia
Programmering B PHP Lektion 2
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Vad är du för typ av person?
Konsten att lyckas med sina studier
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Intelligens Förnuft och känsla.
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Kurs läs och skriv Återkoppling
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Instrumentell betingning
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Studieteknik och inlärning
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Neuroekonomi – studier av hur människor fattar beslut
Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket
Argumenterande text.
Livskarriär Din väg mot ett arbete som kommer att göra dig lycklig.
Hur gör man en debattartikel?
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
Beteendeperspektivet
1. Konnektionism – grunderna
Kognitivt perspektiv.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Minne Föreläsning 3?.
Att förstå beteenden- grundläggande inlärningsteori
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Minne.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Idrottspsykologi.
Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
Man lär så länge man lever
Hur du tar hand om din kunskap
Det behavioristiska perspektivet
Varumärket yrkeshögskolan – vårt gemensamma åtagande
Självutveckling Modul 6 PROJECT NO – UK/13/LLP-LdV/TOI-624.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Kognitiva processer och representationer n Propositionella representationer lagrar information i LTM n Aktivationsspridning möjliggör åtkomst n Men sen.
Behaviorismen Hoppa där borta Fido, så får du en godisbit! Hoppar jag så får jag godisbiten!!
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Presentationens avskrift:

Kognitiv Psykologi Inlärning Minne Beslutsfattande Intelligens Känslor Perception

Minnessystem

Minnets struktur Explicita & Implicita test Sensoriskt, korttidsminne, långtidsminne Minnessystem är kopplad till olika hjärnregioner Inkodning, glömska, & återgivning

Korttidsminnet 7 +/-2 enheter Chunking expertminne Fonologiska fel ej visuella fel Längd av ord påverkar korttidsminnet

Inkodning i långtidsminnet Nivå i processande Ytligt och djupt Genering Utförandeeffekten Organisation Material Bilder / ord Konkret / abstrakt Ordfrekvens

Överensstämmelse mellan inlärning och återgivning Kontext (miljö) Droger och minne Känslor (upplevd känsla och materialets känsla)

Glömska Interferens (ej sönderfall) Avtar över tid Kan beskrivas som en potensfunktion

Seriepositions effekter Von Restorff effekten  Ett material som avviker från det övriga materialet ger bättre återgivning Sker även vid första seriepositionen Ger bättre återgivning än kontroll där alla ord avviker Avvikandet ordet behöver inte vara emotionellt laddat Udda material Demonstration Von Restorff

Minnestekniker 1) Materialet praktiseras upprepat 2) Material integreras i ett existerande ramverk 3) Ramverket ger ledtrådar för återgivandet Loci metoden Peg-metoden Berättelsemetoden

Minnet som en konstruktiv process: Falska minnen Exempel lär dig en lista bestående av associat till ett ord Falsk återgivning av associerade ordet Debatt om ”förträngda” eller implanterade minnen Demonstration falska minnen

Beslutsfattande problemlösning och logik Deskriptiv modell: Hur man löser problem Normativ modell: Hur man borde lösa problem Studera hur den deskriptiva modellen skiljer sig från den normativa modellen Sensmoral: Människor är inte rationella Systematiska fel (ej slumpmässiga) Sverker Sikström 2017-04-05

Induktion Konfirmeringsbias FINN REGELN   Hitta regeln på följande talserie 2 4 6 Regeln är att talen ska stå i ökande ordning!  Konfirmeringsbias   Tendens att söka efter information som stämmer med hypotesen samt ignorera information som inte stämmer

Sannolikhetsbedömningar Baseline VEM ÄR FREDRIK?   Tänk dig en slumpmässigt person dragen från den svenska populationen: Han är man, heter Fredrik, har glasögon, är kort, talar tyst, och läser mycket. Vad är mest sannolikt att han är en bibliotekarie eller en bonde? Svar: Bonde Därför att bönder är mycket vanligare!   Problem att ta hänsyn till representativitet eller base-line i kombination med representativitet heuristik

Representation Rysk by, få bönderna gifta! Täck schackbrädet med dominobrickorna

Funktionell fixering Problem: Någon knackar på dörren i vill ha tag på en brädbit som är 1m * 2m. Hur ska man få tag på den?

Beslutsfattande under risk: Inramning BOTA CANCER: Bröstcancer försakar 800 dödsfall per år. Två forskningsprogram mot bröstcancer har förslagits. Vilket av programmen skulle du rösta för: A. Program A kommer att rädda 600 liv. B. Program B kommer 75% sannolikhet att rädda 800 liv och 25% sannolikhet att inte rädda några liv alls. 72% svarade A och 28% procent B (Tversky & Kahneman, 1981) dvs. en Riskaversions strategi vid vinst C. Med program C kommer 200 att dö D. Med program D är det 75% sannolikhet att ingen kommer att dö och 25% sannolikhet att 800 kommer att dö. 22% svarade C och 78% svarade D (Tversky & Kahneman, 1981). dvs. Risktagande strategi vid förlust Sensmoral: A & C samt B & D är lika, men resultaten är olika: En inramningseffekt

Inlärning Inlärning är att tendensen att utföra en handling påverkas av erfarenhet (ej samma sak som minne) Typer av inlärning Habituéring Klassisk betingning Operant betingning Sverker Sikström 2017-04-05

Habituéring Orienterings respons Minskning av responser till följd av upprepade stimuli Återhämtning från habituéring Kan studeras i olika arter och hos spädbarn Neurologisk bas Minskning av Ca2+ joner Specifikt till stimuli Frekvensberoende Syfte: ignorera oväsentlig stimuli Fokusera väsentlig stimuli

Klassisk betingning Före inlärning Under inlärning OBS (mat) OBR (saliv) OBS (mat) OBR (saliv) BS (ton) Orientering BS (ton) Efter inlärning BR (saliv) BS (ton)

Klassisk betingning Tillämpning: Reklam Fobier: Exponeringsterapier Predicerbarhet Extinktion Spontan återhämtning Timing: BS föregå OBS & avslutas samtidigt Högre ordningens betingning

Operant Betingning Inlärning genom att respondera ”operera” i miljön (instrumentell betingning) Skillnad klassisk och operant betingning Klassisk: stimuli -> av respons Operant: respons -> konsekvens Klassisk reflex beteende, operant generat beteende Effektlagen – Beteenden som får ett fördelaktigt resultat förstärks!

Förstärkare och bestraffning Positiv Negativ Positive Förstärkare (beteendet ökar) Bestraffning (beteendet minskar) Läggs till Respons Kostnad (beteendet minskar) Negativ förstärkare (beteendet ökar) Tas bort Neutral konsekvens Extinktion (beteendet minskar)

Förstärkningsscheman Kvot Intervall Konstant Kvot förstärkning Konstant Intervall förstärkning Konstanta Variabel Kvot förstärkning Variabel Intervall förstärkning Variabel

Operatant betingning Diskriminerande stimuli, respons, konsekvens Primära och sekundära förstärkare Omedelbar eller fördröjde konsekvens Shaping chaining Flykt och undvikande beteenden Specificik beting mellan BS, OBS, BR Imitation

Intelligens Hur kan den mätas? Vad är det? Generell eller specifik intelligens

Wechsler Adult Intelligence Scale WAIS verbal skala Wechsler Adult Intelligence Scale Information Var ligger Italien? Förståelse Varför måste man gå till skolan? Aritmetik Tid att köra 300 km om 100 km/timme ? Likheter Hur är datorer och skrivmaskiner lika ? Sifferspan Repetera baklänges 735168? Vokabulär Vad betyder ”oktagon”?

WAIS utförandeskala Siffror symbol Bildkomplettering Blockdesign Bildföljd Objektsammansättning

IQ och Validitet Konstruktionsvaliditet, mäter tests verkligen det man vill att det ska mäta? Påverkar motivation och utbildning Innehållsvaliditet, mäter del-testen verkligen det vi vill att det ska mäta? Förmåga att förutse Korrelation IQ 0.60 gymnasiebetyg 0.20 – 0.50 universitetsstudier 0.20 – 0.50 arbetsresultat (bättre för akademiska jobb) 0.50 SAT och universitetsbetyg

Kristalliserad eller Flytande IQ Kristalliserad IQ Använda tidigare inlärd kunskap på problem Exempel: Vokabulär, information Flytande IQ Förmåga att klara av nya problem Korrelation kristalliserad och flytande 0.50 Vi övergår från flytande till kristalliserad IQ med åldern

Generell eller Specifik IQ Klusteranalys av komponenter av intelligens g-faktor eller generell intelligens (Spearman) Positiv korrelation mellan olika betyg Positiv korrelation mellan del test på IQ-test Specifika mental förmågor Verbal och rymd Rymd, verbal, ordflöde, siffror, perceptuell hastighet, minne, resonemang (Thurstone)

Gardiners Multipel IQ Lingvistisk Matematisk Visuell spatial Musikalisk (rytmer) Kroppslig och rörelser (dans) Personlig (förstå oss själva och andra)

Emotionell IQ Läsa andras känslor, respondera korrekt, motivera sig själv, medveten om sina egna känslor, etc. Korrelerad till framgång i livet (försena belöningar, karriär, gifta sig, barn, etc) Kvinnor bättre än män, terapeuter bättre än icke-professionella

Uppskattning av genernas förklarade varians 0.50 Genetik och IQ Uppskattning av genernas förklarade varians 0.50 korrelation: Identiska tvillingar tillsammans .86 Identiska tvillingar skilda .75 Ickeidentiska tvillingar tillsammans .57 Syskon tillsammans .45 Syskon skilda .21 Föräldrar-barn uppväxt hos föräldrar .36 Föräldrar-barn uppväxt hos andra .20 Adopterade barn biologiska föräldrar .19

Miljön påverkar hur man kan utnyttja den genetiska potentialen

Könsskillnader och IQ Kvinnor bättre Perceptuell matchning Tag bort objekt Verbalt flöde Aritmetiska beräkningar