Orange rapport 2011 handlar – förenklat – om ca 60, 40 respektive 75 % av helheten i Sveriges pensionsverksamhet. Se sid 2 i rapporten Sveriges pensioner

Inkomster, pensionsrätter och utbetald pension Orange rapport sid 34

Balans- och resultaträkning för inkomstpensionen Tillgångar Fondtillgångar Avgiftstillgång Skulder och resultat Pensionsskuld Ingående resultat Årets resultat = tillgångarnas förändring minus skuldernas förändring Utgående resultat Om Tillgångar < Skulder Avsteg från den vanliga räntan; inkomstindexering Istället: balansindexering När balanseringen aktiverats gäller balansindexering även om Tillgångar > Skulder, fram tills indexeringen ”återhämtat sig” Buffertfonden (873 mdkr, med ca 60 % aktier och resterande i räntebärande papper) utgör ca 11 % av tillgångarna. Resterande 89 % är avgiftstillgångar (6 828 mdkr).

Tillgångar Avgiftstillgången 100 % = 7 700 mdkr AP-fonderna 100 % Påverkas av:  ”Sysselsättningen”  Inkomstutvecklingen  Arbetskraftsinträdet* Förändringen av medellivslängden Avgiftstillgång AP-fonderna 89 % AP-fonderna Påverkas av: Avkastning Avgiftsnetto Adm. kostnader 11 % 0 % 0 % Sid 42  2011 Buffertfonden, medelvärde 865 Buffertfonden 873 Avgiftstillgång 6 828 Summa tillgångar 7 700 Årlig procentuell förändring 2010-2011 Buffertfonden -2,5 Avgiftstillgång 3,9 Summa tillgångar 3,1 Skulderna 2,4 Årets resultat 54 mdkr 100 % = 7 700 mdkr * Egentligen förväntad genomsnittlig intjänandeålder, som mäts av den s.k. omsättningstiden. Arbetskraftsinträdet är en del av det som påverkar förväntad genomsnittlig intjänandeålder. Orange Rapport, sid 42

Skulden Pensionsskulden 100 % = 7 500 mdkr 70% Påverkas av: Indexeringen Förändringen av medellivslängden m.m. 30% 66% 34% 100 % = 7 500 mdkr Orange rapport, sid 56, Not 14 Pensionsskuld

Balanstalet 2011-2013 samt prognos 2014-2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0,9549 1,0024 1,0198 0,9783 0,9862 1,0000 Förklaringar till det relativt höga balanstalet 2013: Ökade avgiftstillgångar (+255) Ökad lönesumma 2011 Buffertfondens medelvärde (+55) ”släpper” 2008 års låga värde Begränsad skuldökning (+175) Indexering Aktiva: stor uppräkning (5,2%) (+240) Indexering Pensionärer: stor nedskrivning (-4,3%) (-65) Sid 39 samt anlsagsbelastningen 2012-05-03 Sid 39 samt Anslagsbelastningen 2012-05-03

Den årliga procentuella förändringen av skulder och tillgångar i inkomstpensionssystemet Källa Flerårsöversikt, sid 39 Börsen påverkar pensionssystemet marginellt. Orange rapport, flerårsöversikt sidan 39

Inkomstpensionen, hur blir det? Senaste prognosen – ny kommer 30 juli 2012* 2013 2014 2015 2016 Förändring av inkomstindex 4,9 4,1 3,1 3,6 3,5 Balanseringseffekt 0,2 2,0 -2,2 -1,4 0,0 Förändring av balansindex 5,2 6,2 0,9 2,1 3,4 Nominell förändring av inkomstpensionerna 4,5 -0,7 0,5 1,8 Real förändring av inkomstpensionerna** 0,7 2,9 -2,0 -0,5 Se Anslagsbelastning … 2012-05-03 OBS inflationen mätt som förändringen i prisbasbeloppet enl. Stefan G. Och inte förändringen i årsmedeltalet för KPI. Inflationen från KI:s senaste analysunderlag (mars 2012) - 1,5% 2012, 1,4% 2013 – samt Riksbankens inflationsmål om 2% för 2014-16. *Utfall, ej prognos. ** Deflaterat med prisbasbeloppet, ej årsmedeltal för KIP Se Anslagsbelastning … 2012-05-03

Den ackumulerade balanseringseffekten sedan 2010- Data Sid 39 och anslagsbelastning 2012-05-03.

Ackumulerad indexering, 2010-2012, prognos 2013-2016 - beräknat för en årspension på 144 000 kr (12 000/månad). Prisindex Följsamhets- indexering Data Sid 39 och anslagsbelastning 2012-05-03.

Vilken andel av slutlön kan vi förvänta oss i pension Vilken andel av slutlön kan vi förvänta oss i pension? Beroende på metod kan i princip vilken kompensationsgrad som helst presenteras – det sker också! Årskull 1) Allmän pension vid 65, % 2) Tjänste­pension vid 65, % Totalt (1+2), % Alternativ pensionsålder* Allmän pension vid behövlig ålder, % Tjänste pension vid behövlig ålder Totalt (1+2) vid behövlig ålder, % 1930 58,5 21,7 80,2 65 år + 0 mån 1940 53,4 21,4 74,8 65 + 2 54,3 21,6 75,9 1945 48,1 20,0 68,1 65 + 9 50,6 20,5 71,1 1950 46,8 19,0 65,8 66 + 4 51,5 20,1 71,6 1955 45,5 18,1 63,6 67 +2 52,5 19,8 72,3 1960 45,3 17,6 62,9 67 + 6 53,3 19,5 72,8 1965 45,2 17,3 62,5 67 + 9 54,1 73,6 1970 17,0 68 + 0 55,2 19,3 74,5 1975 45,4 16,9 62,3 68 + 3 55,8 75,1 1980 45,6 16,8 62,4 68 + 5 56,6 19,4 76,0 1985 62,2 68 + 7 56,7 76,2 1990 45,1 61,9 68 + 8 19,6 76,3 1995 44,7 61,5 68 + 10 19,7 Vilken procentandel av sin slutlön kan man förvänta sig i allmän pension? (75 procent av slutlönen – om vi jobbar in livslängdsökningen) * Behövlig ålder är den ålder när den allmänna pensionen som andel av slutlönen beräknas vara densamma vid 65 års ålder om den ökade livslängden sedan 1930 hade uteblivit.

Räcker avgifterna? Framtiden? 2011 2010 2009 2008 Miljarder kronor 2011 2010 2009 2008 Inbetalda pensionsavgifter 216 205 203 203 Utbetalda pensioner -220 -220 -217 -199 Avkastning i AP-fonderna -17 85 136 -194 Administrationskostnader -2 -2 -2 -1 Summa -22 68 120 -191 Sid 42 Räcker de pensionsavgifter som de yrkesaktiva i dag betalar in till att betala ut dagens pensioner? (Ja, avgifterna från yrkesaktiva räcker nästan till dagens pensioner) Framtiden? Orange rapport sid 42

Klarar pensionssystemet 40-talisternas pensionering och Kommer avgifterna att räcka i framtiden? (Avgifter-Utgifter)/Avgifter Optimistiskt Basscenariot Pessimistiskt Ja, systemet klarar 40-talistpuckeln Tre olika scenarier i Orange Rapport: Bas Opt Pess Real tillväxt 1,8% 2,0% 1,0% Nativitet (barn/kvinna) 1,83 2,05 1,66 Invandring per år 20 000 30 000 10 000 Medellivslängd 2085 Kv 86,4 83,4 89,7 Medellivslängd 2085 M 84,1 79,5 86,6 Orange rapport sid 25

Räcker bufferten i AP-fonderna? Fondstyrkan: Buffertfondens storlek i relation till årets pensionsutbetalningar Antal pensionsårs-utbetalningar Optimistiskt Basscenariot Pessimistiskt Tre olika scenarier i Orange Rapport (sid 26): Bas Opt Pess Real avkastning 3,25% 5,5% 1%

Tillgångarna i förhållande till skulderna - balanstalet Balanstal = (Avgiftstillgång + Buffertfond) / Pensionsskuld Optimistiskt Basscenariot Pessimistiskt Orange rapport sid 27

När går vi i pension? En stor majoritet tar ut pensionen vid 65 Pensionering: När vi tar ut första pensionsförmånen När går vi i pension? En stor majoritet tar ut pensionen vid 65 Större spridning av pensionsåldern för kvinnor än män Män har i genomsnitt en högre utträdesålder från arbetslivet än kvinnor. De med högre utbildning slutar i allmänhet senare än de med lägre utbildning. Utträdesåldern tycks ha ökat något sedan 2005. Orange rapport sid 4 och PM Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Formell pensionsålder och genomsnittlig utträdesålder i ett antal OECD-länder år 2009 PM Hans O Den räta linjen anger var punkterna skulle ha legat om utträdesåldern hade varit samma som den formella pensionsåldern

Utträdesålder från arbetsmarknaden i de nordiska länderna, män och kvinnor, 2010

Genomsnittlig utträdesålder 1990-2010

Debutålder Utträdesålder Arbetslivets längd Ungern 26,8 58,5 31,7 Belgien 25,1 58,8 33,7 Italien 25,7 59,4 Tjeckien 25,9 59,8 33,9 Polen 24,4 59 34,6 Grekland 25,4 60,3 34,9 Frankrike 23,9 Spanien 23,3 60,4 37,1 Österrike 22,2 59,5 37,3 Portugal 24,6 62,2 37,5 Estland 24 62,6 38,6 Tyskland 22,5 61,3 38,8 Finland 61,4 38,9 Nederländerna 21,7 39,6 Danmark 22 61,7 39,7 Irland 62,3 40,3 Sverige 22,8 63,2 40,4 Storbritannien 21,8 40,5 Norge 22,4 63,6 41,2 Kanada 21,4 62,8 41,3 Schweiz 63,1 41,4 Australien 21,9 42,1 USA 42,5 Nya Zeeland 64,7 43,7 Japan 22,1 65,2 43,1 Olika länders debutålder, utträdesålder och arbetslivslängd, genomsnitt, år 2010 Länderna har ordnats efter stigande arbetslivslängd. Debutåldern har beräknats enligt en förenklad metod, varvid det bl.a. antas att deltidsarbete och arbete under feriemånader upptar lika stor andel av arbetskraftsdeltagandet som i Sverige. I övrigt se ”Arbetslivets längd” Pensionsmyndigheten 2011-10-10.  Island?

EFTER DENNA FINNS NÅGRA EXTRA BILDER SOM BARA ÄR SIFFROR

Inkomster, Pensionsrätt och utbetald pension, Kvinnor, 2011 Orange rapport baksidan 34 (altarskåpet)

Inkomster, Pensionsrätt och utbetald pension, Män, 2011 Orange rapport baksidan 35 (altarskåpet)

Resultaträkning Inkomstpensionen Förändring av buffertfonden Miljarder kronor 2011 2010 2009 2008 Inbetalda pensionsavgifter 216 205 203 203 Utbetalda pensioner -220 -220 -217 -199 Avkastning i AP-fonderna -17 85 136 -194 Administrationskostnader -2 -2 -2 -1 Summa -22 68 120 -191

Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Förändring av avgiftstillgång Miljarder kronor 2011 2010 2009 2008 Värdet av: Förändringen i avgiftsinkomst 255 232 -115 395 Förändringen i omsättningstid -2 -19 -0,5 -33 Summa 253 213 -115 361

Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Förändring av pensionsskulden* Miljarder kronor 2011 2010 2009 2008 Nya pensionsrätter -207 -214 -213 -218 Utbetalda pensioner 220 220 217 199 Indexering -175 165 -64 -385 Förändring i medellivslängd -14 -25 -23 -27 Uppkomna arvsvinster 11 11 11 11 Fördelade arvsvinster -12 -13 -13 -12 Administrationskostnader 1 1 1 1 Summa -177 145 -84 -431 * Negativ post betyder att skulden har ökat och positiv post betyder att skulden har minskat.

Resultaträkning Inkomstpensionen, forts. Sammanfattning Miljarder kronor 2011 2010 2009 2008 Förändring av buffertfonden -22 68 120 -191 Förändring av avgiftstillgången 253 213 -115 361 Förändring av pensionsskulden -177 145 -84 -431 Årets resultat 54 425 -79 -261 Ingående resultat 103 -323 -243 18 Årets resultat 54 425 -79 -261 Utgående resultat 157 103 -323 -243

Balansräkning Inkomstpensionen 2011 2010 2009 2008 Buffertfonden* 865 810 811 821 Avgiftstillgången 6 828 6 575 6 362 6 477 Summa tillgångar 7 700 7 469 7 189 7 184 Pensionsskuld 7 543 7 363 7 512 7 428 Över-/underskott 157 103 -323 -243 Summa skulder 7 700 7 469 7 189 7 184 Finansiell ställning 1,0208 1,0139 0,9570 0,9672 Balanstal 1,0198 1,0024 0,9549 0,9826 * Treårigt medelvärde