Skogsindustrin, en pusselbit i det hållbara samhället IVA, 2010-02-09 Marie S. Arwidson VD, Skogsindustrierna

Skogsindustrins betydelse för Sveriges Ekonomi Utgör 10 à 12 % av industrins sysselsättning, förädling, export mm Exporterade för 123 miljarder år 2009 Sysselsätter direkt 70 000 personer, ca 200.000 inklusive indirekt sysselsättning hos leverantörer och underleverantörer Investerar i genomsnitt 10 miljarder per år Högteknologiska processer Världsledande exportör Massa- och pappersindustrin Sågverksindustrin

Export och import av några varugrupper 2008 Scs192 Retur 4/5/2017 Export och import av några varugrupper 2008 Miljarder kr Skogsindustriprodukter Vägfordon Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkstadsprod. Energivaror Mineralvaror Läkemedel Övr. kemiska produkter Export Import Handeln med skogsindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. År 2008 uppgick exporten av skogsindustriprodukter till 129 miljarder kronor, medan importen av skogsindustriprodukter uppgick till 32 miljarder kronor. Därmed blev överskottet i handeln med skogsindustriprodukter 97 miljarder kronor (export minus import av massa, papper, trävaror, returpapper, virke, snickeriprodukter mm). För att kunna exportera för 129 miljarder kronor måste skogsindustrin och dess underleverantörer importera insatsvaror - ved, kemikalier, olja etc - för cirka 29 miljarder kronor (obs siffermässigt men inte innehållsmässigt helt lika med importen av skogsindustriprodukter ovan). Nettoexporten definierad som export av skogsindustriprodukter med avdrag för importerade insatsvaror uppgick således till 100 miljarder kronor. År 2008 var den totala varuexporten 1 194 miljarder kronor och importen 1 087 miljarder kronor. Skogsindustriprodukter utgjorde knappt 11 procent av den totala varuexporten. Total export: 1 194 miljarder kronor (2007: 1 140 miljarder kronor) Total import: 1 087 miljarder kronor (2007: 1 030 miljarder kronor) Källa: SCB

Så tar vi tillvara på skogsråvaran och biprodukterna

Central betydelse för regional utveckling och arbetsmarknad I län med avfolknings- och sysselsättnings-svårigheter är skogsindustrin en ledande industrigren 20-30% av direkt sysselsatta i länens industri 20-50% av industrins produktionsvärde i länen 20-40% av industrins förädlingsvärde i länen Skogsindustrins andel av sysselsättningen inom industrin varierar mellan 20-30% för de sex län med stört andel av de sysselsatta dessa län är Västernorrland, Norrbotten, Värmland, Gävleborg, Kalmar och Dalarna. När det gäller produktionsvärdets andel varierar mellan 25-50 % för de sex största länen. Dalarna är utbytt mot Halland För förädlingsvärdet variera de sex största länens andelar mellan 22-40%, och det sex länen är Norrbotten, Västernorrland, Värmland, Gävleborg , Halland och Kalmar län. Källa: SCB Redovisade siffror gäller för orangemarkerade län

Skogsindustriernas Hållbarhetsskrift Sammanfattar Skogsindustrins arbete för en hållbar utveckling Listar konkreta mål för det egna klimatåtagandet Kommer att följas upp och fortlöpande utvärdera målen

Koldioxidbalanser vid produktion av ett fyravåningshus

Svensk skogsindustri har världens lägsta CO2-utsläpp per ton produkt Om vi kan öka tillväxten i den svenska skogen kan vi också producera mer klimatvänliga produkter. Den här grafen kommer från en studie som IEA (International Energy Agency) gjorde 2007. Den visar att papper och massa som producerats i Sverige har lägst utsläpp av CO2 per ton i hela världen. Till stor del beror detta förstås på vår i stort sett fossilfria elproduktion, men även våra direkta processutsläpp är lägre än i konkurrentländerna. 09.01.2008 8

Bakgrund till Skogindustrins FoU-mål Skogsindustrins mål är att NRA-initiativet utpekas som en strategisk satsning för Sverige. NRA görs till exempel genom en ny form av samarbete mellan staten och näringslivet i samverkan med forskningsutförarna via en ny typ av ”forskningskontrakt”. Skogsindustrin menar att med en sådan förstärkt samverkan på alla nivåer skapas förutsättningar för spetskompetens, effektivitet och ett starkare innovationssystem i Sverige

Skogsindustrins mål Branschens FoU-investeringar vid universitet, högskolor och institut ökar med 50 procent till 2012 Forskningsinvesteringar fördubblas på lång sikt (2030)

Förutsättningar för FoU-målet Minst lika stora statliga medel satsas Offentliga medel tillskapas dessutom för riskfyllda och krävande demonstrationsprojekt i en betydligt större skala än idag

Skogsindustrins mål Tillväxten i den svenska skogen ska öka med 20 miljoner kubikmeter fram till 2020 Uttaget av bioenergi från skogen ska öka med 20 TWh till 2020

Skogens betydelse för koldioxidbalansen Växande skog binder in koldioxid genom fotosyntesen Vid förbränning och kompostering avges koldioxiden till atmosfären Kolet från koldioxiden lagras i trädets alla delar Uttjänta produkter kan förbrännas och bli bioenergi eller komposteras Förädling av skogsråvaran kräver låg input av energi Att ersätta mer energikrävande material med träbaserade produkter ger en bonuseffekt Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara tex. trä kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. Träbaserade produkter kan återvinnas och/eller återanvändas

Svenskt skogsbruk är hållbart För varje träd som avverkas planteras minst två nya Tillväxten är högre än avverkningen Naturhänsyn tas i samband med alla skogliga åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden Genom ett aktivt skogsbruk kan de svenska utsläppen av fossil koldioxid minska ytterligare genom ökad användning av träbaserade produkter ökad användning av avverkningsrester för energiproduktion Om tillväxten ökas binds dessutom ytterligare koldioxid

Möjlighet Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt binder koldioxid. Virkesförrådet i den svenska skogen har nästan fördubblats under de senaste 90 åren samtidigt som avverkningen har fördubblats. Ökningen fortsätter.

Skogen som kolsänka Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen

Produkters roll för klimatet I klimatförhandlingarna föreslås att kollagret i träbaserade produkter ska redovisas. Lagrets storlek bestäms av tillverkningsvolymen och produktens livslängd. Högts livslängd har träprodukter. Papper har kortare livslängd. Biobränsle redovisas inte, (livslängd =0) å andra sidan har biobränsle en stor effekt när fossila bränslen ersätts. En värdering av träbaserade produkter som kollager skulle ge en positiv signal och utrymme att sprida positiva svenska erfarenheter – SWE. När produktsänkan redovisas beräknas den med hjälp av antaganden om olika produkters halveringstid dvs tiden det tar innan hälften av produkterna övergått till koldioxid. IPCC:s riktvärden är 30 år för solida trävaror, 2 år för pappersprodukter och 0 år för energiprodukter oavsett om de är förädlade eller inte. Beräkningssättet innebär i det långa loppet att solida trävaror kommer att dominera produktsänkan.

Produkter i klimatavtalet Om produkter inkluderas i ett nytt klimatavtal skapas incitament att stimulera användning av träprodukter. Ökad produktion av träprodukter Ökat lager av kol i produkter Om produktionen av träprodukter ökar år från år så leder det till att mängden kol som lagras i produkterna också ökar. Om detta tas med i ett klimatavtal så ger det i sin tur anledning att stimulera ökad användning av träprodukter.

Viktiga principer för framtida klimatavtal Ett avtal måste baseras på en beräkningsmodell som redovisar nettoupptag i skog och inte historiska siffror eller basår Ett avtal måste värdera användningen av träbaserade produkter och dessa produkters positiva klimatpåverkan Ett avtal måste innehålla initiativ för att stoppa avskogningen

Bildbank TACK