Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Dolda kunskaper avslutande möte
Hälsolyftet och LSH-studien
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella screeningprogram
METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård Helsingborgs Lasarett
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
DIVISION Primärvård VAS-administratörsträff
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Information Livsstilsportalen.
”Quality is everyone's responsibility”
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Program Inledning, Susanna Lindvall, Stockholm
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Länsgemensam ledning i samverkan
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Ett samarbetsprojekt mellan SLS och Socialstyrelsen Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Tönu Saartok Åsa Wetterqvist.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Välkommen! Till Lunds universitet och Medicinska fakulteten
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
LSR Västerbotten Verksamhetsplan LSR Västerbotten Kongressbeslut för mandatperioden Vision Sjukgymnasters insatser är självklara för hållbar.
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Dokumentera levnadsvanor i Cosmic
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
SIP i primärvården 11 april 2018.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen.
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Besök levnadsvaneprojektets Hälsotorg!
Presentationens avskrift:

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Karin Granbom 2013-10-15

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Medlem i Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) Driver fackliga intressen (lön, anställningsvillkor, arbetsmiljö, arbetsorganisation, opinion etc) Driver yrkesmässiga/professionella intressen (utbildning, forskning, professionsutveckling, opinion etc) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en sammanslutning av arbetsterapeuter. Förbundet tillvaratar och driver såväl medlemmarnas fackliga som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-, utbildnings- och forskningsfrågor, löner, avtal, yrkets utveckling samt opinionsbildning kring arbetsterapeuter. Organisationens demokratiska uppbyggnad regleras via FSAs stadgar. FSA är partipolitiskt obundet och är medlem i Sveriges Akademikers Centralorganisation - SACO. Karin Granbom 2013-10-15

Stöd från Socialstyrelsen Syftet: att öka arbetsterapeuternas kunskap om sjukdomsförebyggande metoder för arbete med tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor och på så sätt öka arbetsterapeuternas delaktighet i implementering av sunda levnadsvanor inom hälso‐ och sjukvården. Stöd beviljades för insatser riktade till yrkesverksamma arbetsterapeuter till de åtta lärosäten som utbildar arbetsterapeuter Projektmedel söktes för implementering av riktlinjerna. Syftet enl bildens text. Karin Granbom 2013-10-15

Kompetensutveckling av yrkesverksamma arbetsterapeuter Kartläggning av kunskapsläget via enkät. 3 736 arbetsterapeuter besvarade enkäten Generellt ganska goda kunskaper om levnadsvanor. Enkätutskick via FSAs medlemsregister till alla yrkesverksamma medlemmar har skett under våren 2012. I enkäten efterfrågas hur arbetsterapeuter arbetar med frågor som rör tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. 3 736 arbetsterapeuter besvarade enkäten vilket ger en svarfrekvens på 48,5 %. Av resultatet framgår att 42 % av respondenterna värderar sina kunskaper om hälsosamma levnadsvanor som mycket bra och 54 % som bra. 77 % angav att man tar upp vikten av hälsosamma levnadsvanor tillsammans med patenter/klienter om man anser att det finns behov av det. Över hälften anger också att man ger individuellt (anpassade) rådgivande samtal avseende tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Men det är endast 20 % som har utbildning i någon metod för att ge rådgivande samtal. De som har utbildning är oftast verksamma inom primärvården eller inom det psykiatriska området. Karin Granbom 2013-10-15

2. Publicering av artikel Erlandsson, LK 2. Publicering av artikel Erlandsson, LK. (2012) Enkla råd kan göra stor nytta, i Tidskriften Arbetsterapeuten. nr 4/2012. Efter det att enkäten besvarats och bearbetats publicerades en artikel, Erlandsson, LK. (2012) Enkla råd kan göra stor nytta, i Tidskriften Arbetsterapeuten. nr 4/2012. Den belyste bland annat riktlinjernas innehåll. Denna tidskrift skickas till alla medlemmar och finns också tillgänglig via FSAs webbplats www.fsa.se. Karin Granbom 2013-10-15

3. Nätbaserat fortbildningsmaterial http://www.fsa.se/Min- profession/Kompetensutveckling/levnadsva nor/ Följande bilder kopierat ur materialet 3. Nätbaserat fortbildningsmaterial Ett fortbildningsmaterial som vänder sig till yrkesverksamma arbetsterapeuter och studerande vid de olika lärosätena har framarbetats. Materialet innehåller en Powerpointbaserad informationsdel om riktlinjerna med frågor om hur man kan arbeta vidare. Till detta har också fyra olika inspirationsfilmer framarbetats som åskådliggör hur arbetsterapeuter kan arbeta utifrån riktlinjerna. Materialet finns tillgängligt på webbplatsen: http://www.fsa.se/Min‐profession/Kompetensutveckling/levnadsvanor/. På denna sida länkas även till andra relaterade dokument exempelvis till Socialstyrelsens material. Marknadsföring har skett via FSAs naturliga kontaktnät, exempelvis som nyheter på FSAs webbplats, via Facebook och Twitter och särskilda utskick till förbundets 28 kretsar i landet. Materialet har presenterats för alla programansvariga vid de olika lärosätena vid ett möte i mars månad. Vid den nyligen genomförda At‐forum, där ca 800 arbetsterapeuter, deltog visades också materialet på en ständigt rullande skärm. Marknadsföring kommer härnäst att ske via tidskriften Arbetsterapeuten i juni månad. Karin Granbom 2013-10-15

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Finns publicerat sedan dec 2012. Tar ca 60 min att gå igenom själv. 2013-10-15

Som arbetsterapeut inom hälso- och sjukvården ska du: kunna tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt kunna informera patienter/klienter om risker med de olika levnadsvanorna ha kännedom om de metoder som finns för att förebygga sjukdomar orsakat av ohälsosamma levnadsvanor och effekten av dem ha kunskap om levnadsvanor och dess konsekvenser/koppling till vardaglig aktivitet kunna inkludera enkla råd och rådgivande samtal i de arbetsterapeutiska metoder som du använder idag Karin Granbom 2013-10-15

Inkluderas i Arbetsterapeutiska metoder Enkla råd och rådgivande samtal kan och bör inkluderas i redan existerande arbetsterapeutiska metoder och komma till uttryckexempelvis i: anslutning till träning av nytt hjälpmedel vid matlagning i hemmet eller gruppintervention som stresshanteringsgrupper och smärtskola vid en vårdcentral.   Enkla råd Med enkla råd menas att man får korta råd om levnadsvanor, vanligen i samband med att man besöker hälso- och sjukvården av någon annan anledning. Råden är standardiserade, det vill säga formulerade på samma sätt för alla. Samtalet tar endast några få minuter. Till höger finns även en broschyr med mer information om levnadsvanor. Rådgivande samtal Rådgivande samtal är mer av en dialog och anpassat till individen. Samtalen kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt särskild uppföljning. Samtalen kan inkludera motiverande strategier. Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd. Exempel på verktyg och hjälpmedel är: skriftlig information, nikotinläkemedel, kolmonoxidmätning, förteckning över idrottsföreningar, träningsanläggningar och motionsspår, en receptbok eller en mat- och motionsdagbok, FaR, stegräknare.  Kvalificerat rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal är ett strukturerat/teoribaserat av särskilt utbildad personal. Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel samt särskild uppföljning. De kan även inkludera motiverande strategier. De är Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bedömningsverktyg som kartlägger olika aspekter av individens aktivitet vilka kan stödja enkla råd och rådgivande samtal Etisk kod för arbetsterapeuter, 2012 Läs mer om Etiska koden Min Mening - bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning 2012 Läs mer om verktyget Bedömning av Delaktighet i Aktivitet (BDA), version 2.0 2013 Läs mer om verktyget ADL-Taxonomi 2001, nytryck 2011 Läs mer om verktyget Karin Granbom 2013-10-15

Programmet Vardagsrevidering Att finna nya vägar - evidensbaserat hälsoutbildnings-program för personer med åldersförändringar i gula fläcken. Läs mer om verktyget Dialog om arbetsförmåga (DOA), version 4.1 (2013) Läs mer om verktyget GAP i vardagens aktiviteter - instrument som mäter delaktighet genom att fånga skillnaden mellan vad klienten vill göra och faktiskt gör, version 1.0 (2012) Läs mer om verktyget Programmet Vardagsrevidering Länk till Lunds universitet och programmet Skriva dagbok Klicka på länken för exempel Karin Granbom 2013-10-15

Fyra filmer för inspiration Fysisk aktivitet http://www.youtube.com/watch?v=ompjG9LvKJI Rökning http://www.youtube.com/watch?v=gX_wzcvtZFc Matvanor http://www.youtube.com/watch?v=o7YPyG3cXGQ&feature=share&list=PL5L6p11WDYtx5IpuFLojfXq7MXxN4eQEM Alkohol http://www.youtube.com/watch?v=7Wx6kofFWkU&feature=share&list=PL5L6p11WDYtx5IpuFLojfXq7MXxN4eQEM Karin Granbom 2013-10-15

4. Uppföljning Kommer att genomföras i november 2013 Vi blev något glatt överraskade över detta resultat i den tidigare enkätstudien och tror nu inte att det finns så stora möjligheter att se några påtagliga statistiska förändringar av detta resultat via en ny enkät. Vi undrar därför om vi kan välja att koncentrera uppföljningen på hur man uppfattat fortbildningsmaterialets användbarhet och om det har påverkat det praktiska dagliga arbetet för de yrkesverksamma. Det skulle också tillföra viktig kunskap om hur arbetsterapeuter uppfattar kompetensutveckling via den teknik som tillämpas i fortbildningsmaterialet. Fortbildningsmaterialet är uppbyggt av inspirationsfilmer och , kunskapsförmedling via powerpoint-presentation. Karin Granbom 2013-10-15

Kartläggning av nuvarande utbildning Stöd till lärosäten Kartläggning av nuvarande utbildning Visar relativt få målbeskrivningar i utbildningsplaner kring riktlinjerna. 2. Utbildningar av lärarna Två representanter per lärosäte deltog under hösten 2012 i en endagars workshop anordnad av FSA. Karin Granbom 2013-10-15

3. Uppföljning Kommer att genomföras i november 2013 När det gäller stöd till lärosäten har vi i delredovisningen beskrivit arbetet och där har vi för avsikt att följa planerad uppföljning via samtal i fokusgrupp med programansvariga under hösten 2013. Karin Granbom 2013-10-15