BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

Barns utveckling och förutsättningarna för kommunikation Barns utveckling sker främst i början på ett likartat sätt för alla barn, medan det med stigande ålder blir större skillnader mellan barnen. Ibland kallas detta utvecklingsstadier, även om det finns få tecken på att det existerar strikt avgränsade stadier. Känsliga och Kritiska perioder Kritiska perioder skulle vara kritiska i den meningen att om inte barnet lärt sig vissa färdigheter då, kommer barnet aldrig att kunna lära sig dem fullt ut. Känsliga perioder innebär att det är lättare att lära sig vissa förmågor under dessa perioder

Genie Genie var en flicka som hölls isolerad och misshandlad från cirka 1-13 års ålder Flickan var fastspänd på en pottstol dagtid och instängd i en sovsäck i en metallbur nattetid Hon fick stryk om hon gav ljud ifrån sig Mamman och brodern förbjöds att tala med henne När hon befriades misslyckades forskarna med att lära henne att tala, mer än mycket kortfattat, vilket tas som intäkt för att det finns kritiska perioder för språkinlärning Genie sägs enligt wikipedia leva i skyddat boende numera

Aspekter av utveckling Motorisk Perceptuell – ex syn, hörsel, känsel Social Emotionell Kognitiv Språklig Dessa aspekter kan inte ses som oberoende av varandra utan samverkar och stöder varandra Utvecklingen drivs framåt av biologisk mognad

Sensori-motorisk utveckling Termen ”Sensori-motorisk” används vanligen om ett utvecklingsstadium (av 4) i Jean Piagets teori om barns kognitiva utveckling (Kognition – om tänkandet) Stadiet omfattar omkring 0-1 ½ år. Utvecklingen går från reflexmässighet, och rytm, regelbundenhet och upprepning förstärker och befäster reflexerna. Grunden läggs till ett ”schema” och genom att förändra och variera schemat får det olika innebörd. Medfödda reflexer används ofta som en grund för att bedöma barns utvecklingsnivå.

Efter hand avtar reflexerna Barnet fixerar blicken Börjar le Söker ögonkontakt Jollrar Leker med händerna De olika mönstren samordnas till en helhet Ex se och gripa ett föremål. Ett barn med typisk utveckling upprepar och befäster färdigheter i lekens form medan barn med funktionshinder måste uppmuntras att leka Mycket av beskrivningarna här är hämtade från Brodin (2008)

Motorisk utveckling Grovmotorik Finmotorik Reflexmässiga rörelser Typer av motorik Grovmotorik Kroppshållning Rörelseförmåga Finmotorik Handens rörelser Ögats rörelser Fyra Faser Reflexmässiga rörelser Symmetriska rörelser Viljestyrda och differentierade rörelser Automatiserade rörelser Två huvudprinciper Cefalo-caudal ”uppifrån och ner” Proximo-distal ”inifrån och ut”

Utveckling i relation till ålder

Synen och utvecklingen Omkring 80% av alla intryck får ett spädbarn genom synen (Brodin, 2008) För att undersöka vad spädbarn uppfattar har man exempelvis använt metoderna Preferensmetoden – att se vad barnet väljer att titta på längst av två olika ytor/bilder Habituering – att se om barnet uppfattar att det uppträder ett nytt objekt att titta på efter det att man vant barnet att titta på ett annat objekt De aspekter av synen som främst undersökts är Synskärpa Rörelse Objektsuppfattning Djupseende Färgseende Igenkänning av ansikten

Synen Synskärpa - Nyfödda barn ser tydligast på ca 20-40 cm avstånd, avståndet till mammans ansikte när man ammas. Barnet ser huvudsakligen konturer Visus förbättras snabbt – från 6/100 vid födelsen till 6/30 vid 6 månader, och vid 2 år har barnen ungefär 6/6 som är ”normal” visus för vuxna Vidvinkelseendet är inte fullt utvecklat förrän framåt puberteten

Synen Rörelse – Spädbarn tittar hellre på föremål som rör sig än som är stilla Objektuppfattning – Innebär exempelvis att uppfatta föremål som figur och bakgrund. Denna uppfattning är inte färdigutvecklad från början. Att föremål rör sig olika i förhållande till varandra hjälper för att identifiera dem som olika föremål. Spädbarn föredrar mönster med stora kontraster

Synen Djupseende - Det finns två sätt att uppfatta djup, Stereoskopiskt seende Att använda referenspunkter, dvs information om ljus, yta, höjd mm som visar hur föremål är placerade i förhållande till varandra. Stereoskopiskt seende börjar utvecklas vid 3- månaders ålder och är fullt utvecklat 3 månader senare. Förmågan att använda sig av referenspunkter utvecklas något senare

Synen Kritiska perioder för stereoskopiskt seende. Hos kattungar. Visual cliff Eleanor Gibson 6-14 månader gamla barn kryper över den ”grunda” delen av bordet men inte så gärna över den ”djupa” Obehaget märks även genom att barnen kunde börja gråta eller hjärtfrekvensen gick upp om barnen börjat krypa

Syn Färgseende - Barnen tycks uppfatta färger ungefär lika bra som vuxna. Däremot reagerar barnen inte så starkt på färger inom samma grupp Även bland vuxna finns ofta oenighet om namnet på färger.

Syn Uppfattning av ansikten Spädbarn tycks tidigt uppmärksamma stimulering från andra ansikten, särskilt ansikten Nyfödda tycks mest lägga märke till ansiktskonturerna och vid två månader börjar de titta på de inre delarna av ansikten Egenskaper nyfödda tycker om att titta på är: Böjda linjer Hög kontrast Varierade konturer Rörelse Komplexitet

Hörseln och utvecklingen Barn kan tidigt uppfatta ljud men behöver erfarenhet för att kunna bearbeta dem och lära sig vad de betyder Örat börjar anläggas redan från 6 graviditetsveckan och åtminstone från 6:e månaden verkar fostret reagera på ljud. Tre huvudförmågor när det gäller ljud måste utvecklas Att uppfatta Åtskilja Känna igen

Hörsel Spädbarn har högre hörseltrösklar än äldre och det betyder att ljuden måste vara starkare och skillnaden mellan ljuden större för att barnen ska reagera Ljud framkallar reaktioner hos mycket små barn i olika hög grad Komplexa ljud ger mer reaktioner än mindre sammansatta Spädbarn 5-8 månader gamla är inte lika skickliga som vuxna på att skilja på toner.

Hörsel 2-4 veckor gamla barn känner igen mammans röst när hon talar med överdriven intonation, inte när hon läste ord i en text baklänges (vilket gör rösten monoton) Barn föredrar barninriktat tal med just överdriven intonation framför tal riktat till vuxna. Barn kan skilja moderns röst från andra kvinnoröster kort efter födelsen Intonationen tycks barnen minnas redan från fosterlivet

Hörsel Lokalisation Frågan om att höra den lilla tidsskillnaden (och ljudnivån) som olika ljudkällor på olika ställen ger upphov till. Barn tenderar att vrida huvudet mot varifrån ljudet kommer. BOEL- testet Blicken orienterar efter ljud.

Spädbarns imitation En av de upptäckter som skedde på 70-talet var att man såg att nyfödda spädbarn kunde imitera ansiktsuttryck (Meltzoff och Moore, 1977) Imitationen var alltså medfödd En förklaring till hur det kan gå till var upptäckten av spegelneuron på 90- talet

Spegelneuron Mirror neurons Rizzolatti et al (1996) – spegelneuron Ett spegelneuron aktiveras både när ”man själv” gör en handling och när man ser ”någon annan” göra en handling Aktiveringen av mirror neurons behöver inte innebära att man utför den handling man ser Det som skiljer spädbarnet från apbarnet är den motoriska imitationen Imiterar gör barn innan de kan ha någon mental uppfattning eller föreställning om hur andra tänker och känner Imitation är alltså en förutsättning för utvecklingen av empati och ”theory of mind” – att vi kan förstå hur andra resonerar

Imitation – och turtagning Människor kan inte bara imitera, de vet också när de imiteras av andra En typ av imitation som vuxna gör med barn är turtagning 14 månaders barn som blir imiterade ler och tittar och de gör ”test” handlingar

Tidig social och emotionell utveckling Anknytning – vilket man kan se hur barn skapar känslor till andra människor Det finns individuella skillnader Anknytning – ”allt beteende som leder till att en person uppnår eller upprätthåller närhet till en klart identifierad person som uppfattas som bättre i stånd att handskas med världen (Bowlby, 1982) Signalbeteende Närmandebeteende Anknytningsbeteendet är till för att minska det fysiska avståndet till särskilda personer, anknytningspersoner

Anknytning Ofta beskrivs anknytning som anknytning till en person, men många barn har anknytning till flera personer, det är troligen beroende på den sociala situation som barnet växer upp under Barn verkar känna igen ”vissa” personer vid 2 månaders ålder Att speciellt välja ”vissa” personer sker vanligen vid 7 månaders ålder, ibland visar barn ”främlingsrädsla” i denna ålder Från 2 års ålder är relationer mer ömsesidiga och barnet har mer förståelse för andra personer

Anknytning Kulturella skillnader Det finns anknytningsformer (enligt Ainsworth) som hon kallar Otrygg/avvisande Trygg Otrygg/motvillig Det är bara det att andelen barn som uppvisar dessa olika beteenden varierar kraftigt beroende på vilken kultur de berör De tycks alltså inte vara enbart ”genetiska” eller beroende på kvaliteten i förälder-barn samspelet, utan också utvecklas olika beroende på hur man kulturellt ser på detta samspel

Varför anknytning Att man anknyter till någon som uppfyller ens behov och som ger skydd Temperament och personlighet (föräldrarnas) har betydelse för anknytningens utformning Barn med olika temperament kan utveckla olika former av anknytning även om mödrarna beter sig lika

Emotionell utveckling Sex huvudaspekter Uttryck – mimik, kroppshållning, rörelser, språk etc Förståelse – igenkänning av uttryck hos andra Upplevelse – att känna igen de egna emotionerna Riktning – Vem/vad är emotionerna riktade emot Handling – hur emotioner får oss att handla Reglering – förmåga att reglera intensitet i de emotionella upplevelserna

Differentiering av emotioner Exempelvis Izard och Sroufe menar att olika typer av emotioner utvecklas ur vissa grundläggande Exempelvis upprördhet som en global negativ känsla utvecklas till ilska och raseri Oro utvecklas mot främlingsrädsla ångest och skräck skam skuld

Grundläggande ansiktsemotioner Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena nedan? 1 2 3 4 5 6

Grundläggande ansiktsemotioner Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena nedan? Ilska Glädje Avsky Förvåning Ledsen Rädd 1 2 3 4 5 6

Imitation av ansiktsemotioner Vi tenderar att imitera ansiktsemotioner ofrivilligt