Jorden

Mål Du har kännedom om… … de krafter som formar jordytan och förändrar landskapet … människans påverkan på dessa processer

Jorden bildas Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan. Från början var det bara ett stoftmoln som senare förtätades och bildade ett glödande klot. Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade yta

Jordens inre Jorden består av fyra lager. Jordskorpan. 50-70 km tjock på kontinenterna och 10-50 km tjock på havsbotten. Manteln. Ca 2900 km. Fast berg längst ut och flytande längre in. Den flytande bergs- massan kallas för magma. Yttre kärnan. 2200 km tjock. Består av flytande järn. 4. Inre kärnan. 1250 km tjock. Denna är i fast form på grund av det höga trycket, trots att temperaturen är ca 5000 grader.

Hur kan vi veta något om jordens inre? Vi har bara borrat oss ner 10 kilometer… Då är det mer än 6000 km kvar till mittpunkten! Vi får ledtrådar genom de vågor som bildas i jordens inre vid jordbävningar Sådana vågor mäts av seismografer Vi får också ledtrådar av meteoriter

Vid en jordbävning vibrerar seismografens stativ Vid en jordbävning vibrerar seismografens stativ. Tyngden förblir däremot stilla, och rörelseskillnaden registreras.

Meteorer och meteoriter En meteor är en bit av en planet som har exploderat i vårt solsystem. Eftersom planeten har bildats samtidigt med jorden har den sannolikt liknande uppbyggnad.

Meteorer och meteoriter De flesta meteorer som kommer in i jordatmosfären brinner upp. Det syns som ett ljussken och vi kallar det stjärnfall.

Meteorer och meteoriter De meteorer som överlever resan genom atmosfären och slår ner på jorden kallas meteoriter. Bilden visar en stenmeteorit.

Meteorer och meteoriter En del meteoriter är stenmeteoriter. De påminner sannolikt om jordskorpan. Andra meteoriter är järnmeteoriter och kommer sannolikt från den exploderade planetens inre. Det gör att man tror att jordens inre också är av järn. …men en del meteoriter är från kometer.

Siljansringen, Europas största meteorkrater Siljansringen är resultatet av ett meteornedslag för ca 360 miljoner år sedan. Meteornedslaget orsakade att sjön Siljan har den form den har i dag. Meteoren tros ha haft en omkrets på 4 km.

Jordens inre (endogena) krafter Jordens oroliga inre hjälper till att bygga upp ytan på klotet De inre krafterna kallas endogena

Kontinentalplattorna Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig hela tiden. Mot varandra (kollisionszoner) eller från varandra (spridningszon) eller längs med varandra (omvandlings- gräns) .

Kontinentalplattorna I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får jordens plattor att röra sig. (Magma = smält berg)

Spridningszon – Mittatlantiska ryggen

Kollisionszon – Sydamerikas Anderna En kollisionszon kan fungera så att en platta glider in under en annan.

Kollisionszon – Marianergraven, 10 916 m, största havsdjupet på jordklotet 1960 besöktes Marianergraven av en batyskaf, en undervattensfarkost. Trycket är enormt där nere, men de två besättningsmännen kunde ändå se en plattfisk och en sorts räka.

Omvandlingsgräns – San Andreasförkastningen Plattorna förflyttar sig mot varandra med en hastighet av ca 5 cm per år. Friktionen (gnidningen) mellan plattorna gör området farligt på grund av jordbävningsrisken.

För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i en superkontinent som kallas för Pangea.

Kontinentalplattorna Bevis för Pangea har vi genom att helt enkelt titta på kartan och se att kontinenterna passar ihop som ett pussel. Man har också tittat på sammansättningen av bergarter på olika kontinenter och sett att en del är likadana trots att det är stora hav mellan dem idag.

Alfred Wegener var först med teorin om Pangea Alfred tyckte att kontinenterna såg ut som pusselbitar Han reagerade också på att lungfisken, en sötvattenfisk, finns på flera kontinenter Alfred la märke till att det är samma bergarter på olika kontinenter Alfred Wegener lanserade teorin om Pangea och kontinentalplattorna i början av 1900-talet, men det han sa ansågs inte kunna bevisas då. Han funderade bl a över hur t ex lungfisken, en sötvattenlevande fisk, kunde finnas i sjöar både i Australien, Afrika och Amerika. Enda förklaringen som han såg det var att det ursprungligen funnits bara en kontinent som sedan spruckit upp. Wegener är också känd för sina expeditioner. Han dog på en sådan, till Grönland.

Mittatlantiska ryggen hittades med ekolod – bevis för att plattorna rör sig och att Wegener hade rätt. Mitt ute i Atlanten finns en spricka mellan två plattor och här håller en undervattensbergskedja på att bildas.

Mätningar med radioteleskop på olika kontinenter är ännu ett bevis på plattornas rörelse. Det ser ut som att stjärnorna flyttar sig – men det är ju vi som gör det, när plattorna åker runt. Gör man mätningar med radioteleskop från olika kontinenter och riktar signalen mot avlägsna stjärnor kan man se att man får andra mätvärden om man gör om experimentet något år senare. Det ser ut som om stjärnan har flyttat sig – men det är plattan som radioteleskopet är ”ombord” på som har rört sig. Värdena skiljer sig mellan teleskop som är ”ombord” på olika plattor, och det beror ju på att de är på väg mot eller från varandra.