Grunden i kostnads- och intäktsanalysen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

1. Varför finns det pengar?
Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Kapitel 13, Likviditet.
Kapitel 21 Periodisering.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Kapitel 11 Prissättning.
Operativ marknadsföring – kapitel 19.
Marknadsföring – del 4 F8 –
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
Andra föreläsningen redovisning & finansiering
FL8 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
KALKYLERING och BUDGETERING 722G82 HT2012
Företag, ekonomi och styrning Kalkylering och budgetering
Thomas Westin Kapitel 1-8 och 10
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Grundläggande redovisning
Hur går företaget Det måste löna sig.
Faktorer för lärande (2I1073)
Kalkylering – en snabb översikt
Kapitel 20 Personal och löner.
Utgifter och inkomster räknas om till kostnader och intäkter
K16 Aktivitet ger resultat
F6 - Investeringskalkyler
Industriell Ekonomi och Entreprenörskap Vt 2006, Jan-Olof Müller & Leif T Larsson.
Föreläsning
Sista föreläsningen! IndEkEnt, Vt Om betygsgränser tentamen. 5:a = 70 – 80 p 4:a = 55 – 69p 3:a = p Tenta 22:e kl se ING.
Något om Intern REDOVISNING
Ekonomisk information och extern redovisning
Kapitel 20 - Finansiering
Ekonomisk information och extern redovisning
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Redovisningens kretslopp
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Att hamna i skiten För att förstå hur din ekonomi fungerar måste du ha förståelse för ett par grundläggande begrepp; Inkomster – Det du tjänar eller de.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Kapitel 15 Budgeten.
Dagens Fö Kundorderpunkt (KOP) Nyckeltal i Produktion DuPont KBD MPIAV
Utgift – utbetalning - kostnad
Resultatplanering Kap 16 Resultatanalys.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Ekonomisk styrning A.
Kapitel 8 Utbudsteorin utvecklad: Kostnader och produktion David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000.
Kapitel 11 - Resultatplanering
BNP i fasta priser.
732G22 Grunder i statistisk metodik
 SYFTE: Utveckla kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet.  Utveckla kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter.
PERIODISERING. Periodisering - definition Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
SEMINARIUM LÖNSAMHET Beläggningsgrad Tid i trafik med förare Antal uppdrag per pass Väntetid Marginalintäkt Intäkt efter uppnådd Break Even Vinst Branschvinst.
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal
Nationalekonomi – vad är det?
Ekonomiska grundbegrepp
Nollpunkten – en varningssignal
Bidragskalkylering.
Presentationens avskrift:

Grunden i kostnads- och intäktsanalysen Kapitel 10 F3 06-03-30 Grunden i kostnads- och intäktsanalysen

God ekonomi = hushålla med resurser Företag har ofta många olika mål – jmf intressentmodellen – men en viss typ av mål anses ofta vara centrala… lönsamhetsmålen spelar ofta en mycket viktig roll – alla företag måste vara lönsamma för att överleva på lång sikt. Hur avgör man hur lönsamt ett företag är? IndEkEnt vt 2006

Hur har det gått för företaget? Effektivitet Externt Produktivitet Internt Två olika typer av mått: Resultat – vinst/förlust Lönsamhet – t.ex. räntabilitetsmått, resultat relaterat till investerat kapital IndEkEnt vt 2006

Tre begreppspar Inbetalning – Utbetalning - bestäms av överföringen av likvida medel Inkomst – Utgift - bestäms av affärstransaktioner. Inkomst då fakturan sänds iväg och bokförs. Utgift uppstår vid anskaffningstillfället, bokförs då fakturan erhålls och bokförs. Intäkt – Kostnad - Kostnad avser värdet av förbrukade resurser under en period. - Intäkt avser värdet av levererade prestationer under en period. Bägge är periodiserade – länk till vinst/förlust och resultat IndEkEnt vt 2006

Bokföringsmässiga och Kalkylmässiga kostnader och intäkter. Skillnaden ligger i: Urval Periodisering Värdering Formel: BFkostn.-BFmerkostn.+ KKMmerkostn.=KKMkostn. Intäkter och kostnader på bokföringsmässiga grunder ger bokföringsmässigt resultat. Studera exempel på s. 137 IndEkEnt vt 2006

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader. (hela cirkeln) Kalkylmässiga kostnader (hela cirkeln) Kostnader som är både bokföringsmässiga Och kalkylmässiga (oftast den största andelen av kostnaderna). Alla kalkylmässiga kostnader inkluderas i produktkalkylering. IndEkEnt vt 2006

Fast och rörliga kostnader Fasta Kostnader (FK) + Rörliga Kostnader (RK) = Totala Kostnader (TK) Rörliga kostnader är variabla mot företagets output avseende Tid Mängd (volym) Värde IndEkEnt vt 2006

Y-axeln = kostnadens storlek (SEK) X-axeln = volym Y-axeln = kostnadens storlek (SEK) IndEkEnt vt 2006

Fasta och rörliga kostnader Kr TK RK FK Antal IndEkEnt vt 2006

Halvfasta kostnader – mellanvariant! Ökar språngvis när verksamhetsvolymen ökas. Kan vara reversibla (går tillbaka) eller irreversibla (går inte tillbaka). Kostnad Verksamhetsvolym IndEkEnt vt 2006

Direkta och indirekta kostnader Föredelning av indir.kostn. Kostnadsställen (ofta avdelningar) Kostnadsbärare (varor eller tjänster som företaget producerar) Kostnadsslag (löner, material, el telefon m.m. Direkta kostnader Kostnadsfördelnings schema, FEK 100, s. 142 IndEkEnt vt 2006

Särkostnad – tillkommer vid ett beslut Samkostnad – påverkas inte av beslutet Begreppen används vid beslutstillfällen. Särintäkt – intäkt som tillkommer eller försvinner vid beslut. Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig mellan handlingsalternativ är beslutsrelevanta. IndEkEnt vt 2006

Två vanliga misstag Alternativkostnad Att man antar att alla rörliga kostnader är beslutsrelevanta. Att man antar att alla fasta kostnader inte är beslutsrelevanta. Alternativkostnad – beslut handlar inte bara om att välja utan även att välja bort! Vid ett val väljs något annat bort och detta är alternativkostnaden! – Centralt begrepp i nationalekonomin. IndEkEnt vt 2006

Beslut vid ledig kapacitet + Särintäkt Särkostnad Alternativkostnad = Operationell vinst/förlust Beslut vid ledig kapacitet - behandlar hur man på effektivast möjliga vis skall använda ledig kapacitet. Kostnader för redan anskaffade resurser är inte relevanta vid beslut under ledig kapacitet! Särkostnaderna för att ta ordern är relevant – OBS! gäller på kort sikt! Beslutsregel: JA om särintäkt > särkostnad IndEkEnt vt 2006

Sunk cost – ej återvinningsbar kostnad. Aldrig beslutsrelevanta - d.v.s. de är inte relevanta vid framtida beslut. De kostnader som är intressanta är de som handlar om framtida kostnader. IndEkEnt vt 2006

Sammanfattande bild över de olika kostnadsbegreppen. Fasta kostnader Rörliga kostnader Verksamhets- volym Kostnader Direkta kostnader Indirekta kostnader Kostnadsfördel- ningsprincip Samkostnader Beslussituation Särkostnader Figur 10.10 ur Företagsekonomi 100, Skärvad & Olsson, s. 147 IndEkEnt vt 2006

Lite reflektioner Viktigt här att lära sig basbegreppen för att kunna göra rätt typ av kalkyler. Genom att skilja mellan de olika typerna av kostnader skapar man förutsättningar för goda beslut – begreppen används vid olika typer av situationer. Tidhorisonten är betydelsefull vid beslut. IndEkEnt vt 2006

Rekommenderade uppgifter i övningshäftet Gör uppgifterna: 1-5 Till nästa gång – läs kapitel 11 och försök lösa uppgift 10 och 16 IndEkEnt vt 2006