ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca 12 000 Strikta.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ebba Ruhe & Anneli Åström Biblioteksdagarna 25 maj 2007
Advertisements

Norska modellen vid Lunds universitet
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska indikatorer för fördelning av forskningsmedel – FRIDA-systemet.
• Öppettid – • Erbjuder stöd på 43 språk. • Kostnadsfritt telefonsamtal • Telefonsamtal syns inte på telefonräkningen.
Rundtur i Digitala Fornvännen
Open Acess & citeringar Bo Jarneving Digitala tjänster GUB.
Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - open access? Sofia Arvidsson & Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek Mötesplats.
Mottagande / Publik och programforskning. Fem traditioner (Jensen & Rosengren 1990): •effektstudier •uses and gratifications •litterär kritik •kulturstudier.
Gustaf Nelhans Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori GU
Open Access Presentation vid konferens om solidarisk e-publicering
Open Access i Sverige – ny roll för biblioteken
Att läsa humaniora vid Uppsala universitet
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson En studie av lärarstudenters informationsanvändning.
An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
LANDSBYGDENS ´OSYNLIGA´ BEFOLKNING: EN ANALYS AV FRITIDSBOENDES RELATIONER TILL DEN SVENSKA LANDSBYGDEN Dieter K. Müller & Roger Marjavaara Kulturgeografiska.
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Publiceringsstrategier inom matematik, tekniska och naturvetenskapliga ämnen Anders Heyden Tillämpad Matematik Malmö högskola.
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Bibliometri Stefan Carlstein 2 februari, 2010.
Ulf Jakobsson, universitetslektor Ewa Olson, 1:e bibliotekarie
EU-projekt hos Murberget / ABM Resurs : European Museums’ Information Institute EMII var ett nätverk av 16 museimyndigheter och var ett initiativ.
Bibliometri för utvärdering av forskning – publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått Ulf Kronman School of Education and Communication in.
Sidnummer1 Svensk utgivning 2011 enligt Dewey Hur blev det? Harriet Aagaard Olof Osterman.
Fri tillgång på Internet till resultaten från offentligt stödd forskning Presentation vid forskarfrukost i riksdagsbiblioteket.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Sveriges lantbruksuniversitet Elektronisk publicering Internundervisning Ultunabiblioteket Aina Svensson, 28 februari Epsilons öppna.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Startbild 1. Afrikas digitala resurser – Hur länge finns de kvar? Åsa Lund Moberg 2.
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Bibliometrin och Humaniora
Det nationella digitala biblioteket
Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Ranking en realitet o - när dessa rangordningar behandlas som betydelsefulla.
Rebecka Lettevall Prorektor, Södertörns högskola
Att läsa på en folkhögskolan Innehållskrav Omfattningskrav.
Undervisning i informationssökning vid ett program vid Linköpings universitet, Campus Norrköping Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Erik Johansson Stockholms universitet Europeiska Mästarklasser blir Internationella.
Sidfot1 Litteratursökning / faktasökning Marianne Andersson Nordiska Afrikainstitutet.
Det goda mötet /förebyggande & främjande i Kalmar län Johan Engdahl.
Datavet Ett framgångsrikt magisterprogram i Skövde Sten F. Andler Ämnesansvar datalogi Högskolan i Skövde.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Forskningskvalitet med interna och externa ögon – skicklig översättare sökes.
Varför inte bara Google?
1 L U N DS U N I V E R S I T ET KC, 9 mars 2007 Open Access –nya möjligheter i vetenskaplig kommunikation HÅKAN CARLSSON BIBLIOTEKSDIREKTIONEN, LUNDS UNIVERSITET.
ANALYS AV FORSKARES PUBLICERINGSMÖNSTER FÖR UTVECKLING AV BIBLIOTEKETS FORSKARSTÖD OKTOBER Malmö högskola, Bibliotek & IT Per.
SEKTION Forskningsvolym 2010 — 2014 (årsarbeten) ÅRR 2014.
Nils Holgersson Fjärrvärme Nils Holgersson Rapport Nationell
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Informationssökning för geodoktorander Geobiblioteket,
SEKTION Forskningsvolym 2003 — 2012 (årsarbeten) UPPFÖLJNING 2012.
Introduktion till UB Turismprogrammet HT 2010 Magnus Olsson, Umeå UB Tel Tjänstesida:
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Bibliotek
ÄPPELHYLLEVARDAG FOLKBIBLIOTEKENS ARBETE MED TILLGÄNGLIGA MEDIER FÖR BARN Ingrid Källström Stockholm 23 april Tillgängliga medier på folkbibliotek2.
Magnus Gunnarsson Avdelningen för analys och utvärdering Universitetsrankingar.
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Forskningsutvärdering & bibliometri
Biblioteksrådet Per Swedberg
Presentationens avskrift:

ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca Strikta krav på peer-review Syfte: synlighet, spridning, best practice 2001 – första mötet 2003 – 15 ämnespaneler 2006 – nationell feedback 2007 – 11 ämneslistor + 4 inom kort 2008 – revision, ytterligare listor Utveckling till evalueringsinstrument?

Ämneslistor •Ute nu: antropologi; arkeologi; klassiska studier; genusforskning; historia; vetenskapshistoria och –filosofi; lingvistik; musikforskning; utbildningsvetenskap; filosofi; religion •Inom kort: konsthistoria; litteratur; afrikanska och orientaliska studier; psykologi. •Nya paneler: media och kommunikations- vetenskap; arkiv, bibliotek och museer; humaniora generellt

Teologi – fördelning enligt språk och publiceringsland

Bibliometri (ISI) och humaniora Historia: 1/3 av alla citeringar är citeringar av tidskriftsartiklar; 2/3 citerar andra typer av publikationer 80 % av citering i en ISI-tidskrift  ISI-tidskrift Molekylärbiologi: 92 % Humaniora: 17 % (dålig intern täckning) 56 % av dokumenten i A&HCI saknar adress

ERIH i ISI ca 60 % av A-tidskrifterna ca 30 % av B-tidskrifterna ex lingvistik: 72 % ca 8 % av C-tidskrifterna

Kategorierna A, B och C avspeglar inte en kvalitetsranking? •A: högt rankade, internationell spridning, gott rykte bland forskarna, välciterade •B: standardnivå, internationell spridning, gott rykte bland forskarna •C: betydelsefull på lokal/regional nivå Men: australiensisk kvalitetsevaluering visar en rätt god korrelation kvalitet – ERIH-kategori Ex. Belgien: minst 1/3 av artiklar i CV bör vara publicerad i en A-tidskrift Ex. Estland: alla artiklar i en ERIH-tidskrift får samma poäng

Kan ERIH utvecklas till ett evalueringsinstrument? •Kvalitetsvärdering inom varje kategori (impact) •Artikelindex •Viktigast men svårast: monografierna •Webbportal för ökad synlighet och tillgänglighet •Koppling till OA-tidskrifter •Koppling till nationella / universitetsdatabaser och repositorier