KUNSKAPSBEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING I MODERSMÅL Skapad av: Magdalena Misiurkiewicz Centrum för tvåspråkighet, Västerås

All bedömning av inlärningsprocesser bygger på en kunskapssyn – medveten eller omedveten Magdalena Misiurkiewicz

Hur vi ser på kunskap och lärande påverkar: • Hur vi ser på bedömning av lärandet • Vad vi bedömer • Vilka underlag som samlas in • Vilka underlag vi använder Magdalena Misiurkiewicz

En kunskapsdefinition: Kunskap är en kombination av olika kvaliteter: Fakta Färdighet Förståelse Förtrogenhet Magdalena Misiurkiewicz

Hur vet jag att någon annan: kan fakta? har en färdighet? är förtrogen med något? förstår något? Magdalena Misiurkiewicz

Bedömning… Modersmålslärarens bedömning ska utgå ifrån kvalifikation – ej selektion. Skolan ska garantera att de kunskapskrav som formuleras i styrdokumenten är uppnådda. Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier. Magdalena Misiurkiewicz

Bedömningens syfte: Formativa bedömningar – skall påverka elevernas beteende i linje med de uppsatta målen Summativa bedömningar är kopplade till någon form av betygsättning av elevernas prestationer Magdalena Misiurkiewicz

Dokumentera bedömnings resultat Formativa syften kräver utförligt konstruktiv och kvalitativ feed back (längre förklaringar och tips på språk- och kunskapsutveckling i modersmål) Det är kontinuerligt bedömningsprocess, där elever får förståelse för vad som ska läras. Detta bedömning enligt forskning ökar elevernas lärandet. Summativa bedömningar kan ges i form av poäng (prov resultat eller betyg) Magdalena Misiurkiewicz

Bedömningens syften Diagnostiskt (elevens aktuella kunskapsnivå) Formativ (stöd i lärandet) Summativ (betygsättning) Evaluerande (undervisningens resultat) Magdalena Misiurkiewicz

Exempel på provformer: Objektiva svarsformat – elever ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och visa sin kunskap genom att använda egna tolkningar och ord Uppsatsfrågor – där eleverna kan reproducera kunskap, tillämpa kunskap, läsa problem eller visa sin kreativitet med stöd av böcker, Internet och egna upplevelser och iakktagelser Portfölj Presentationer (muntliga, Power Point) Magdalena Misiurkiewicz

Viktigt med varierande bedömningsmetoder Eleven ska ges möjlighet att bedömas så att han/hon kan utveckla sina kunskaper i modersmålet samt att denne bygger upp fler ”starka sidor” Vi modersmålslärare måste tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intensioner och kriterier på framgång Magdalena Misiurkiewicz

Läraren är viktig för eleven Vi måste skapa effektiva klassrumssamtal, frågor, aktiviteter och uppgifter som gör att de ser sin kunskapsutveckling Ge feedback ! Aktivera eleverna som resurs för varandra - grupparbete Magdalena Misiurkiewicz

Hur är ett bra prov? Prov ska uppfylla sina syften Det bidrar till bredd och allsidighet i bedömningsunderlaget Det fungerar som ett lärt tillfälle Magdalena Misiurkiewicz

Bra provfrågor? De undviker att begränsa eleverna eller svaren De ska ge utrymme för berättande, förklaring, tillämpning Hellre få och breda frågor än många med fakta svar Ska spegla kursplanens (i modersmål) kunskapssyn Magdalena Misiurkiewicz

Exempel på frågetyper: 1. Reproducerande frågor ”Under vilken period pågick andra världskriget?” 2. Problemlösningsfrågor ” Vilka konsekvenser fick andra världskriget?” 3. Kreativa uppgifter ” Året är 1939.Du är Anne Frank för en dag. Beskriv ett händelseförlopp och dess betydelse för Anne Franks livssituation” Magdalena Misiurkiewicz

VARFÖR BETYG? URVALSFUNKTION INFORMATIONSFUNKTION KONTROLLFUNKTION MOTIVATIONSFUNKTION DISCIPLINERINGSFUNKTION Magdalena Misiurkiewicz

Vad ska betygsättas och vad gäller för betygssättning? Endast det som anges i kunskapskraven Ska vara rättvis och likvärdig Är myndighetsutövning Ska gälla kunskaper i modersmålet Magdalena Misiurkiewicz

Betygsskalan Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. A - 20p B - 17,5 p C - 15 p D - 12,5 p E - 10 p F - 0 p Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänd resultat. Magdalena Misiurkiewicz

Läraren ska inför betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Det är de kunskaper eleven har vid betygstillfället som ska betygssättas. Eleven kan dock inte visa alla sina kunskaper precis då och läraren bör därför kontinuerligt dokumentera elevens kunskaper. Magdalena Misiurkiewicz

Det finns en risk för att skriftliga prov överbetonas. Eleverna ska veta när de blir bedömda En elev kan visa sitt kunnande på många sätt. Förutom genom tal och skrift kan det ske med hjälp av tecknade bilder, datoranimationer, bildspel, videoinspelningar, dramatiseringar, praktiska arbeten eller andra redovisningsformer. Magdalena Misiurkiewicz

Elevens uppförande ska inte påverka betyget Läraren ska kunna kommunicera med sina elever om elevernas bedömningar så att eleverna förstår vad de får betyg på Magdalena Misiurkiewicz

Viktig! 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet Lag (2010:2022). Magdalena Misiurkiewicz

Hur ser vi på bedömningar som lärare? • Är det möjligt att elever får betyget A? • Ser jag förmåga eller oförmåga då jag bedömer? • Hur ser mina frågor ut? Är de kontrollerande eller utvecklande? • Tar jag fasta på att kvalitén på frågorna avgör kvalitén på svaren? • Ser sig eleverna som kompetenta hos mig? Kunnande stärker självförtroendet! • Hur tänker jag runt elever som säger ”Jag kan inte” ”Jag vill inte”? Magdalena Misiurkiewicz

Källor: Nilsson: Elevforskning i grundskolan ( 2004) Samuelsson & Nordgren (red): Betyg i teori och praktik (2008) Kursplan för ämnet modersmål LGR11 Skolverket: Kunskapsbedömning i skolan (2011) Magdalena Misiurkiewicz