Seminarium 6 Lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik KUNDKONTO TRANS AKTION INSÄTT NING ÖVER FÖRING SPÄRRUTTAG BANKO MAT Datum Sträng till ISA utförs vid transtid för från till ägare nr pnr Alla ickelexikala attribut har avbildningsregler (1,m,t,p) Datum öppnas stängs ÖVNING 17 a Heltal belopp

Seminarium 6 Lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik IN AKTIV Blir kund slutar Öppnar konto Stänger konto Utför transaktion Livscykel för KUND AV SLUTAT SPÄR RAT ÖPP NAT OÖPP NAT öppnas spärras öppnas stängs transaktion Livscykel för KONTO ÖVNING 17b

Seminarium 6 Lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik ÖVNING 17c Mata in kort Ge lösenord Sätt in Tag ut Över- för Av- sluta Ange tillkonto Ange belopp Kolla giltigt Kolla spärrat Kolla lösenord Felmeddelande Kolla borttappat Felmeddelande Mata ut kort Kolla konto * Utför trans Skriv kvitto * [ogiltigt] [giltigt] [spärrat] [ospärrat] [rätt lösen] [fel lösen] [tillräckligt] [otillr] Felmeddelande [ej tappat]

Seminarium 6 Lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik ÖVNING 17d-e d) När det gäller att kontrollera giltighet av ett bankkort samt att det finns tillräckligt med pengar på kontot för att en viss transaktions ska kunna genomföras är det i första hand 1:a ordningens feedback som används. Är det för litet saldo på ett konto meddelas kontohavaren detta och förväntas då effektuera en insättning på sagda konto. Detta är ett sätt att återföra systemet till ett önskvärt tillstånd (tillräckliga medel på kontot) via negativ feedback. Ingen egentlig mål-ändring är aktuell i detta fall även om man skulle kunna tänka sig ett sådant scenario (t ex att vissa kunder har obegränsad kredit och får fortsätta att ta ut pengar de inte har, saldot blir i detta fall mer och mer negativt, divergerar bort från det primära målet att kontot ska vara i balans via bankens positiva feedback = i detta fall helt enkelt att banken tillåter de otäckta uttagen). e) I detta fall använder sig banken av så kallad feed-forward, vilket ingår i 3:e ordningens feedbacksystem. Banken skickar ut en påminnelse _innan_ mättillfället (dvs den dag då banken mäter saldot genom att försöka minska det med t ex summan av en ränteinbetalning). Här försöker banken alltså förebygga att den ska behöva effektuera korrigerande åtgärder (vanligen negativ feedback) om saldot avviker från målet (dvs tillräckliga medel för att täcka räkningen). f) Kontrollobjekt = saldot på kontot Detektor (scanner, avkännare) = bankens datasystem Komparator (jämförare) = bankens datasystem Effektor (verkställare) = bankens datasystem eller en människa som gör en bedömning och skickar ut någon typ av feedback (postiv eller negativ, se ovan) till den kund vars konto saldot gäller.

Seminarium 6 Lösningsförslag 2I-1100 Informationssystem och databasteknik g) Olika typer av rutiner som lagrar diverse uppgifter om kundernas status och beteende behövs. T ex lagring av vilka typer av transaktioner kunder använder sig av. Vilka resurser kunderna förfogar över (pengar, värdepapper, fastigheter etc). Vilka risker kunden utgör för banken (höga lån vs vad kunden har för säkerhet för desamma, etc.). För att kunna hälla in kunderna i rätt fack (pluskund eller ej) kan man tänka sig att banken använder sig av olika typer av feedback. Scenario första ordningen: Kund uppfyller inte kraven för att få bli pluskund. Banken talar om detta samt informerar om vad kunden behöver korrigera för att kvala in i rätt fålla. En feedback-mekanism som automatiskt ändrar målet (t ex kraven för att få bli pluskund) kallas 2:a ordningens. Här skulle man kunna tänka sig att man hade vissa fördefinierade möjligheter att rucka på vissa av de vanliga kraven för att få bli pluskund, t ex kanske banken väljer att bortse från vissa krav därför att kunden har någon annan egenskap banken vill premiera. Slutligen kan även tredje ordningens feedback-mekanismer komma att användas. Här handlar det om att ha möjlighet att skapa helt _nya_ (icke-fördefinierade) mål. Genom att kombinera ihop kundens egenskaper fritt skulle t ex en människa kunna förfina bankens algoritmer för pluskundsutväljande. Och uppfinna helt nya kriterier för vem/vad som ska kunna kvala in som pluskund. Slutord: Notera att även om de två först skissade fallen egentligen är helt automatiserade så är det sist och slutligen en människa som effektuerar pluskundtilldelningen. Ett exempel på att att icke-tekniska kontroller _också_ påverkar valet av plus/icke_plus (såväl som andra tjänster) är t ex det intryck den presumptiva kunden gör på banktjänstemannen. Utfallet _kan_ bli olika beroende på om man kommer in klädd i slips och kostym och argumenterar väl för sin sak, jämfört med att komma slafsigt klädd och inte vara insatt i vilka regler som gäller. ÖVNING 17 g