Hur fattas utrikespolitiska beslut?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Heart to Change – att leda förändringsarbete
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Liten begreppsgenomgång
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
Att skriva en krönika Hur och vad.
Amerikanska revolutionen
MFSMFS Ett äventyr utöver det vanliga. SIDA:s utbildning i Härnösand o Tre intensiva dagar som förbereder dig inför din resa o Träffa andra som ska ut.
Spelstrategi.
Patientenkät sommaren -13
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Lektion 4 Kort om olika typer av statsskick/politiska ideologier.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Demokrati och diktatur
TuneShop Axel Gärkman Jag är en s.k. sångwriter. Jag komponerar och skriver sånger,som mina kunder sedan får använda.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
- Konsten att ge feed-back
Att analysera samhällsfrågor
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
När blir ett ord svenskt då?
ERGONOMI Vad är det?.
Affärssystem som en aktör Linda Askenäs Linköpings universitet.
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Ta ställning och handla!
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
U F COACHING Carl Brummer utvecklingspolen. V ETA OCH GÖRA Vilka få mest betalt kunskapfärdighet arbete.
Att hitta sina kunder och lära känna dem
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Kommunikation OL108A.
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Varför krig och inte fred?
SAMHÄLLET & LIVET SOM ETT SPEL… Christian Munthe Filosofiska institutionen
Filosofi 1.
Dagordning Träff med lärledare och skolledare Avesta
Idrottspsykologi.
Religion?.
Leda och planera sokratiska samtal
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Elev loggbok.
Ska Sverige ha dödsstraff eller inte?
Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen -MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
billån betalningsanmärkning
Självkänsla.
Coaching.
Att skriva en resonerande text
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
3. Ska inte alla få vara med?
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Träff 11 Välkomna!.
Utrikespolitik och diplomati
Varför gör du inte det du vill göra? Tror du att det är fel på dig?
Att håll och utvecklas som ledare
? ? ? ! 3 min (30 min ex prat) 35 min Nu ska vi tala om dilemman. Ett äkta dilemma är en svår situation som inte förefaller ha någon.
Presentationens avskrift:

Hur fattas utrikespolitiska beslut? Teorier kring utrikespolitik.

Olika teorier om hur beslut fattas: Rationellt beslutsfattande Invanda organisations-mönster. Byråkratiska Vested Interests. Psykologisk perceptions-modell

Rationellt beslutsfattande: Gå igenom olika alternativ. Undersöker konsekvenser. Väljer det mest effektiva för att nå MÅLET. Stater har alltså ett MÅL och fattar beslut utifrån det. Ska man förstå utrikespolitiska beslut så måste man alltså blottlägga dessa MÅL och BESLUT.

Invanda organisationsmönster: Invanda mönster försvårar improvisationer. Rutiner blir beteende-mönster Liknande situationer – liknande agerande. WWI – mobilisering känner man igen. Reagerar som man alltid har gjort. UD vet bäst – ringer inte Räddningsverket under Tsunamin.

Vested Interests - dolda agendor. Flygvapnet vill ha pengar – alltså överdriver de hotet mot det svenska flyget. Kan leda till upprustning t ex.

Psykologiska faktorer Omvärlds-bild. Saddam är problemet. Fienden kommer alltid med dåliga förslag. Vänner kommer alltid med bra förslag. När man beslutat om sin politik så hittar man bevis på att den är bra. Oönskade nyheter skjuter man ifrån sig. JA-SÄGAR-KULTUR.

Olika teorier om hur beslut fattas: Rationellt beslutsfattande Invanda organisations-mönster. Byråkratiska Vested Interests. Psykologisk perceptions-modell

Utrikespolitiska beslutsmönster. ”Supermakterna uppträder ofta som två tungt beväpnade blinda, som famlar sig fram i ett rum, båda övertygade om att de svärar i livsfara från den andre, som antas ha full syn. Varje sida borde veta, att ofta är osäkerhet, kompromisser och inkonsekvens väsentliga beståndsdelar i beslutsfattandet. Ändå tenderar båda att tillskriva den andra sidan en grad av konsekvens, förutseende och sammanhållning som deras egna erfarenheter motsäger.” Henry Kissinger, Oftast ser stater andra staters beslut och agerande som mer välplanerat än vad de egentligen är. Stater har alltså en tendens att se andra stater som mer rationella än vad de själva är.

Utrikespolitiska beslutsmönster. Vänlighet behandlas som en fälla, trots att den kanske var just vänligt menad. Stater tror att andra stater försöker lura dem, för att de försöker själva luras. Alltså är de väldigt misstänksamma mot konspirationer eller fällor. Detta gör att det är väldigt svårt att komma ur ett dödläge i en förhandling. T ex Israel Palestina. Reagan och Gorbatjov i Reykjavik.

Utrikespolitiska beslutsmönster. ”Jag är i huvudsak god och fredlig, men tvingas ibland av omständigheterna bete mig illa, medan du i grunden är illasinnad men ibland av omständigheterna tvingas uppträda fredligt och vänligt.” Stater brukar överbetona betydelsen av karaktärsdrag och egenskaper när de ska förklara andra staters beteende men betonar faktorer och omständigheter när de ska förklara sitt eget beteende.

Utrikespolitiska beslutsmönster. Kulturella skillnader och normer ställer till med mer elände än vad man tror. Vi i väst tror att vår värld är paradiset på jorden, samma övertygelse har en fundamentalistisk muslim om sitt synsätt Grupptänkande styr oftast utrikespolitiken. Gruppen överskattar sin egen förmåga att lösa problemen och överskattar sin egen analys av situationen.

Utrikespolitiska beslutsmönster. Andra stater är välplanerade och rationella Andra stater försöker lura oss Andra stater styrs mer av karaktärsdrag. Själv styrs jag av omständigheter Kulturella skillnader. Grupp-tänkande

Utrikespolitiska beslut skiljer sig från inrikespolitiska beslut: Informationsfaktorn Oftast sekretess Oftast hemlig information Oftast vilseledande information Underrättelsetjänster är också vested interests.

Utrikespolitiska beslut skiljer sig från inrikespolitiska beslut: Tidsfaktorn. Inte lika lätt att planera framåt. Informationsfaktorn Kaos och anarki. Kulturella mönster och normer. Gamla lärdomar. ”Münchensyndromet”.

Sammanfattning:

Olika teorier om hur beslut fattas: Rationellt beslutsfattande Invanda organisations-mönster. Byråkratiska Vested Interests. Psykologisk perceptions-modell

Utrikespolitiska beslutsmönster. Andra stater är välplanerade och rationella Andra stater försöker lura oss Andra stater styrs mer av karaktärsdrag. Själv styrs jag av omständigheter Kulturella skillnader. Grupp-tänkande

Utrikespolitiska beslut skiljer sig från inrikespolitiska beslut: Tidsfaktorn. Inte lika lätt att planera framåt. Informationsfaktorn Kaos och anarki. Kulturella mönster och normer. Gamla lärdomar. ”Münchensyndromet”.