Resurscentrum för Hormonmissbrukare Endokrinsektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Endokrinolog Thord Rosén Mottagning sedan 2000 150 patienter hittills och kön ökar... 1 1

Mottagningen Telefonsamtal med läkare Nybesök 2-3 timmar - Läkarsamtal - Hälsoundersökning - Lab.prov -rutinprover, hormonanalyser, AAS i urin - EKG/UCG Eventuell remiss till - Psykiatri och beroendemottagningar - Dermatologi, plastkirurgi, kardiologi... Erbjuds ett återbesök med läkare 2 2

Beroendecentrum Örebro Landsting 3 Dopingmottagning Beroendecentrum Örebro Landsting Kurt Skårberg med behandlingsteam Första etablerade mottagningen i Sverige Www.orebroll.se - Beroendecentrum – Dopingmottagning Telefonrådgivning med Kurt 019-602 33 60 3 3

Se tre sista grupperna går in i varandra! Vilka grupper använder AAS? ATLETERNA - Män och kvinnor inom organiserad idrott och på elitnivå - Förekommer få positiva testresultat BLANDMISSBUKARNA - Blandar med narkotika och tar vad som tillgången erbjuder ESTETERNA - Vill bli starkare eller bygga muskler - Finns överallt på gymmen - Den absolut största gruppen VÅLDSVERKARNA - Yrken där våld och maktutövning förekommer - Kriminella kretsar för att kunna genomföra grova brott Se tre sista grupperna går in i varandra!

Valet påverkas av om personen... … har en otrygg uppväxtmiljö … upplever oro och ångest … söker utmaningar och kickar … har en negativ självbild och låg självkänsla … har störningar i sin kroppsuppfattning … är fixerad vid mat, träning och utseende … tar kosttillskott … är starkt prestations- och målinriktad 5

Umgås i kriminella kretsar... Eller vet vart man kan vända sig, när träningen har nått en platå, eller när livet känns tungt, trist och outhärdligt 6

Sociala konsekvenser Minskning av tidigare intressen Sämre arbets- och skolresultat ”Gymmet blir hemmet” Ekonomiska problem Kriminalitet och antisocial livsstil 7

Personen upplever sig vara mindre än vad han/hon Förändrad kroppsuppfattning Megarexi Omvänd anorexi Muskeldysmorfi Adoniskomplex Personen upplever sig vara mindre än vad han/hon i verkligheten är! 8

Vad menas med aggressivitet? Humörsvängningar Verbal aggressivitet Självdestruktivitet Kontrollbehov Minskad empati Irritation ”Edgy feelings” Svartsjuka Riskfyllda beteenden Fientlighet ”Vardagsaggressivitet” ”Roid rage” Hämndlystnad Instrumentellt våld Vilket ord ska vi använda.. när och hur? 9

Aggressivitet AAS påverkar områden och system i hjärnan som styr aggression och impulskontroll -Överlevnad! Beteendeförändringar hos försöksdjur Koppling till vapen och -våldsbrott och organiserad brottslighet Korsreaktion med andra droger Explosivitet i träningen! Fysisk och psykisk stress Patienter beskriver ökad irritation

Aggressivitet är en av de vanligaste biverkningarna som rapporteras till Dopingjouren! Besök www.dopingjouren.se för mer information och för att ställa frågor! 11

Kan AAS i kombination med träning leda till beroende? 12

Beroendet innebär Upplevelse av ett ”sug” en stark längtan vid uppehåll Kontrollförlust (försökt att sluta och tar mer än planerat) Viktiga delar i livet som hälsa, vänner, arbets- och familjeliv påverkas negativt Fortsätter trots vetskap om att det leder till stora problem 13

AAS ger vinster som kan bli till förluster: Starka positiva upplevelser redan från början - Att sluta skapar en intensiv längtan att få vara där igen Roligare träning, bättre återhämtning och snabba resultat - Att sluta kan leda till att träningen känns meningslös Ökad sexlust - Att sluta kan medföra att lust och funktion minskar Gemenskap - Att sluta kan kräva uppbrott från en trygg social tillhörighet Identitet utifrån utseende, prestationer och roll som förebild - Att sluta kan ge känsla av att vara en ”nobody”

Bekräftelse från omgivningen - Att sluta kan leda till känslan av att förlora värde och respekt Kontroll - Att sluta innebär kontrollförlust Sätt att hantera svåra känslor - Att sluta kan medföra förhöjd ångest och allvarlig depression En livsstil med mål och mening - Att sluta kan väcka existentiella frågor och insikter

Ja, AAS kan i kombination med träning leda till beroende. 16

Därför att Anabola Androgena Steroider funkar! 17

Möjlighet till förändring 18

Hur går det att klara av att fortsätta träna utan att ta AAS och att acceptera ”försämringen”? 19

Hur går det att klara av att fortsätta leva utan att ta AAS och att acceptera förändringen? 20

Vägen till att sluta med AAS Beskriva problembilden Bryta missbruk/ destruktiva beteenden Behandling av bieffekter Samtalskontakt - Stöttning i förändringen - Ev. Psykolog Avslappning och kroppskännedom Råd kring kost och fortsatt träning Anhörigstöd ”Självhjälpsgrupper”? Vägen till att sluta med AAS Söka professionell hjälp!

Litteratur Moberg T. & Hermansson G. (2006). Mandom mod och morske män/ Anabola androgena steroider Beställning: www.mediahuset.se www.dopingjouren.se www.rf.se www.fhi.se 22