Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson

Situationen i Sverige •47 universitet och högskolor som får utfärda examen •34 av dessa statliga •26 kan erlägga examen upp till forskarnivå •Chalmers, Jönköpings Tekniska Högskola samt Handelshögskolan de enda privata universitet/högskolor som kan examinera forskare

Historik •1977 Högskolereform - ramstyrning •1993 Högskolereform – ökad mångfald •1994 Chalmers och Jönköping blir stiftelser •1997, 2001 understryks vikten av självständiga universitet och högskolor i regeringens propositioner

Autonomiutredningens förslag 2007 •Ny organisationsform ”självständiga lärosäten” •Lärosätet egen juridisk person •Statlig finansiering består, men underkastas inte statlig reglering •Personalen ej statsanställd •Rektor anställs av styrelsen •Högskoleförordningen upphävs, men examensordningen blir kvar •Lärosätena ansvarar för utvärdering och kvalitetskontroll. Tillsyn fortfarande genom Högskoleverket •Kapitalbas genom att Akademiska hus överförs till ett av lärosätena gemensamt ägt bolag

Sveriges Ingenjörers synpunkter •Varför endast formen ”självständiga lärosäten”? •Högskolans befattningsstruktur och anställningsformer måste reformeras •LAS och kollektivavtal skall gälla även i högskolan •Kvalitetsarbetet måste utvecklas med fler intressenter •Tveksamt med ett gemensamt ägt fastighetsbolag

Regeringskansliets förslag ”En Akademi i tiden” •Ingen ny organisationsform •Lärosätena bestämmer själva om intern organisation, utöver styrelse och rektor •Fakultetsnämnder avskaffas •Lärosätet bestämmer vilka kategorier lärare som skall finnas utöver professor och lektor •Högskoleförordningen förenklas, och ett antal visstidsanställningsformer försvinner. LAS regler skall gälla i stället. •Lärosätena ansvarar själva för dimensioneringen av antalet examina

Jämförelse statligt - privat •KTH – Chalmers (samt Jönköpings Tekniska Högskola) •KTH - traditionell universitetsorganisation •Chalmers – Stiftelsestyrelse utser bolagsstyrelse.Driften sköts av rektor, som också är VD i bolaget

Förhållande till staten •Länsstyrelsen enda kontrollfunktion för stiftelserna – ger större friheter •Relationen mellan stat och stiftelsehögskola regleras genom avtal (15-årskontrakt) •Stiftelsehögskolans organisationsform underlättar kontakten med näringslivet

Förhållande till teknologerna •Chalmers mål: Rekrytering av de bästa •KTH: Rekrytering i mer allmänna termer •Pedagogisk utveckling likartad •Teknologinflytande och teknologrepresentation följer samma linjer oavsett organisationsform

Förhållande till näringslivet •Externfinansiering ungefär lika framgångsrik på KTH och Chalmers •Jönköping integrerar näringslivet i utbildningen •Chalmers AB ledande exempel på hur en avknoppningsverksamhet kan se ut

Förhållande till samhället •KTH betonar ”delaktighet i samhällsutvecklingen” •Chalmers betonar ”starkt varumärke”

Slutsatser •Större likheter än skillnader •Chalmers och Jönköping förefaller mer nöjda med sina organisationsformer än vad KTH är med sin