www.sprakenshus.se Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Varför inte ’double delay’? Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk (ljudmässig) form Eva-Kristina Salameh

Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999) Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Sen sprang hunden Katten är stor – katterna är stora Nivå 3 Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2 Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1 Hej då! Va e de?

Pojke 5;1 Fsk 3;0 år Flicka 4;10 Fsk 1;6 år 5 4 3 2 hon inte gungar – hon inte gungar den flickan inte gungar – här e flicka inte gungar 4 hunden e stor – katten e stora katten e stor – katterna e stora 3 stor penna o här lite penna pojke stor – två pojkar e stora äta makaroner – han ätit alla makaroner han hoppar - hoppat 2 penna – två pennor penna – tre pennor

Ordförrådets organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund  rund ljudlikhet som katt  matta syntagmatiska associationer hund  skäller (sats) hund  farlig (fras) paradigmatiska associationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; pojke 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord sätta sig X mörk färg musik sjunger sjukdom halsfluss man stor djup vatten mjuk kudde äta mat berg stenar hus mus svart stol Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

Att ta bort ett språk Utvecklingen går inte fortare med bara ett språk Språk till syskon Mindre språklig stimulans Eva-Kristina Salameh 7

Kulturella fallgropar (van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på samtal mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka få barnet att prata mer förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p 8

Children’s communication checklist Undersöker pragmatiska förmågor Enkäter med frågor inom olika områden Försöker fånga avvikande beteenden Skillnaderna var statistiskt signifikanta mellan enspråkiga klasslärare och svensk-arabiska föräldrar och modersmålslärare Viktigt hjälpmedel men hänsyn måste tas till om det finns inslag från andra kulturer – går inte att översätta rakt av Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Problemområden hos barn med pragmatiska problem Språk att följa instruktioner svårigheter med koncentration svårt att förstå icke-bokstavliga uttryck, ironi, och vitsar som alla tolkas bokstavligt svårt att förstå att gruppinstruktion gäller även dem fixa ìdéer om hur saker ska göras ointresse att följa instruktioner om de inte passar in i egna intressen och föreställningar Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Ge tydlig information i korta stycken Kontrollera att barnet förstått Arbetssätt Ge tydlig information i korta stycken Kontrollera att barnet förstått Repetera muntlig information med samma ord Uppmuntra barnet att ställa frågor Visuellt stöd i form av arbetsschema, aktivitetskort, praktiska genomgångar av det som planerats Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Problemområden hos barn med pragmatiska problem Social kompetens att kunna dela med sig leker mer som yngre barn värnar om sina favoritleksaker tar leksaker från andra barn föredrar att leka ensam eller med en vuxen svårt att delta i spel på samma villkor som andra barn kan verka tillbakadragna eller aggressiva Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Ofta lättare att dela med sig till en vuxen Arbetssätt Ofta lättare att dela med sig till en vuxen Introducera nya barn gradvis i leken Direkt och konkret beröm när barnet delar med sig Visuella hjälpmedel som timglas och tidur för att få barnet att leka en bestämd tid med en leksak och sen lämna till nästa barn Turtagningslekar i små grupper Lägga pussel i par och skiftas om vem som lägger Eva-Kristina Salameh Språkens Hus