Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system -institutioner: formella: lagar, regler informella: normer, rutiner, regler Ekonomisk politik Makroekonomi studerar totalen: “aggregerade” variabler -BNP -prisnivån (inflation,deflation) -arbetslöshet (sysselsättning) -ekonomiskt system -institutioner (regering o parlament, central-bank, valutasystem…) Ekonomisk politik

Marknadsekonomins grunder: Makroekonomi och konjunkturläge

Makroekonomins målvariabler BNP = värdet av produktionen påverkar den materiella levnadsstandarden önskade mål: -hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt) -stabil utveckling: minimera svängningar (kort sikt) (opreciserat i kvantitativa termer)

Makroekonomins målvariabler Inflationen: ökningen i den allmänna prisnivån mäter “levnadskostnaderna” -omfördelar välfärd, delvis godtyckligt -försvårar planering -> dämpar utveckling -försvagar konkurrenskraften önskat mål: låg inflation (preciserat i Sverige sedan 1999 som 2 % inflation (tidigare med intervall + 1 %)

Makroekonomins målvariabler Arbetslösheten -negativa konsekvenser för de drabbade -negativt för alla pga lägre produktion -sysselsättning: bidrar till materiell välfärd (men målkonflikt: fritid ger också välfärd) önskat mål: “låg” (tidigare: “full sysselsättning”, senare 4 %, nu åter mer opreciserat)(ner till 5 % 2015 enligt Finansplanen)

Andra makrovariabler av intresse konsumtionen, investeringarna, exporten räntan växelkursen statens budgetsaldo och statsskuld bytesbalansen löneökningar och produktivitet Utvecklingen av aktiebörsen Framåtblickande (“ledande”) indikatorer: Lagerinvesteringar, orderingång, framtidsförväntningar…

Vad påverkar? Den inhemska marknaden: -konsumenter, företag, offentliga sektorns verksamhet Utlandet: -utlandets efterfrågan på vår export -importpriser och växelkurser Ekonomisk politik: -finanspolitik (statens inkomster o utgifter) -räntepolitiken (riksbanken)

Viktiga aktörer Finansdepartementet (-regering – riksdag) Statsbudgeten i sept Vårbudgeten i april Egna analyser och bedömningar Finanspolitik Riksbanken Direktionen: räntebeslut 6 ggr/år = penningpolitik Penningpolitisk rapport Konjunkturinstitutet Enkäter och konjunkturbedömningar SCB Nationalräkenskaper, utrikes transaktioner, arbetslöshet, priser (inflation) Privata banker, Svenskt Näringsliv, fackföreningar m fl Konjunkturbedömningar

De realekonomiska aktiviteterna “fundamenta” = produktionen och dess användning Tillgång: det vi producerar själva, BNP det andra producerat åt oss: import Användning: hushållens konsumtion, privata bruttoin-vesteringar, offentliga sektorns verksamhet, export Eventuell differens: lagerinvesteringar (+ eller -)

Nationalräkenskaperna (NR) Mäts av SCB Realekonomiska aktiviteter inkl. försörj-ningsbalansen Andra produktionsrelaterade mått BNP+IM = C+I+G+X

BNP Tre sätt att mäta Löpande och fast pris (nominellt och realt) BNP, BNI och disponibel nationalinkomst BNP och NNP BNP per capita = välfärdsmått?? (isf materiell levnadsstandard)(mätproblem!) BNP, produktivitet, potentiell BNP och BNP-gap

Inflation Procentuella förändringen av prisnivån från en tidpunkt till en annan Mäts också av SCB Olika mått på prisnivån: KPI, NPI, HIKP (=konsumtionen) BNP-deflatorn (=produktionen) “underliggande inflation”: där “tillfälliga” prisförändringar exkluderats (lite godtyckligt: flera olika varianter finns, vanligast “KPIF” och “KPIX”)

Arbetslöshet (sysselsättning) Öppen arbetslöshet (total arbetslöshet, arbetsmarknadspolitis-ka åtgärder, partiell arbetslöshet …) Mäts av SCB (AKU) men även på annat vis Svårdefinierat och svårt jämföra Befolkning->arbetsför ålder-> arbetskraft: sysselsatta eller arbetslösa

Betalningsbalansen (alla ekonomiska transaktioner med omvärlden) Bytesbalansen: handelsbalans=varor tjänstebalans=tjänster primära inkomster netto (löner o avkastn) löpande transfereringar netto (bistånd, EU) (kapitalbalansen) Finansiella balansen direktinvesteringar, aktiehandel, obligationer, andra lån och diverse annat; ev. ändring i valutareserven

Förmögenhet Det sammanlagda värdet av -naturtillgångar -(real-)kapital -finansiella tillgångar minus skulder gäller individ, organisation, landet… Nationalförmögenhet är sålunda: -totalt värde av naturtillgångar -totalt värde av realkapital -nettofordringar på utlandet (för alla inhemska fordringar och skulder tar ut varann!)

Sparande =förändring i förmögenheten =den del av (disponibel) inkomst som inte går till konsumtion =omfördelning av konsumtion i tiden (positivt sparande: konsumera senare negativt sparande (=lån): konsumera i förtid) realt sparande =investering=mer realkapital finansiellt sparande =ökade nettofordringar Pris på att omfördela konsumtion över tiden: räntan!