Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering Presentation av Lars Berg (lars.berg@sos.se), medicinalråd, Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen, Sverige vid dagskonferensen ”Enhetlig nasjonal registrering av skader og olykker - Er det mulig?” den 6 mai 2003, Gardermoen

Epidemiologiskt Centrum - information om skador Dödsorsaksregistret Patientregistret EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) + TRAFIK [Konkreta frågor om information om skador kan ställas till Anders Åberg (anders.aberg@sos.se) eller Anders Karlsson (anders.karlsson@sos.se), EpC kring dessa register]

Innehåll i EpC:s register Dödsorsaksregistret - alla avlidna svenska medborgare. ICD-10 Ålder, kön, hemkommun, underliggande dödsorsak, skadediagnos Patientregistret - vårdtillfällen (personer) vid svenskt sjukhus. ICD-10 Ålder, kön, sjukvårdsadministrativa uppgifter, hemkommun, yttre orsak, diagnoser, operationer

Innehåll … forts EHLASS + Trafik - Skadade personers förstagångsbesök hos läkare vid sjukhus eller jourcentral. Motsvarar i stort NCECI (nordisk klassifikation av yttre orsaker till skador), svensk version Skadeplats, situation (fritid, skoltid, arbetstid etc.), aktivitet vid skadetillfället, sport (idrottsgren) Mer detaljerad information om skademekanism och trafik

EHLASS - nuläge Ca 60 sjukhus i Europa varav 9 i Sverige (6 % av befolkningen) Startade i Sverige 1995, data med hög kvalitet sedan 1998 Förutom hem- & fritidsolycksfall också arbete, trafik, våld EU-medel upphört NCECI skall användas

Framtid Integreras i patientregistret Utökas till 15% befolkningstäckning Representativt urval avseende ålder, kön, geografi, näringsstruktur mm Nationell finansiering krävs

Varför samla in detaljerade data på central nivå? Exempel på avnämare Centrala myndigheter Konsumentverket - Säkra produkter, standardiseringsarbete Folkhälsoinstitutet - Indikatorer för utvärdering av folkhälsomålen, projekt alkohol och våld Räddningsverket - Utreda olycksfall i olika miljöer

Exempel på avnämare … forts 2 Statliga utredningar Pyroteknikutredningen Kamphundsutredningen Landsting (utan egen skaderegistrering) Specifika frågeställningar t ex trafik, brännskador Kommuner Jämföra egen lokal skaderegistrering med ”rikssiffror”

Exempel på avnämare … forts 3 Industri/ Kommersiella intressen EpC-Konstfack - samarbete för att utveckla info till produktdesigners Statens provningsanstalt - utveckling av ögonskydd för innebandyspelare Fastighetsägarförbundet - hissolycksfall Massmedia Ofta något som är ”på tapeten”, t ex idrottsskador, hästolycksfall, cykling, snöras från tak, inlines

Exempel på avnämare … forts 4 Internationellt T ex barn och mynt, höga barnstolar, inlines, olycksfall med grill, elektricitet Organisationer Svenska kennelklubben - hundbett Farmar-BUS - skador bland barn i lantbruksmiljö

Exempel på avnämare … forts 5 Utbildning Specialarbeten, examensarbeten Forskare Allmänhet

Förutsättningar för bra data Enhetliga klassifikationer Gemensam kodningspraxis Samarbete avseende kvalitet Representativitet Gemensam användning av data

Patientregistret Fr.o.m. 2001 inrapporteras både sluten vård och öppen vård vid sjukhus (dvs. exklusive primärvård) till patientregistret

Inrapporteringen av uppgifter för 2001 till patientregistret Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering 6 mai 2003 Inrapporteringen av uppgifter för 2001 till patientregistret Till patientregistret skall sjukvårdens huvudmän årligen rapportera: uppgifter om patienter som skrivits ut från sluten sjukvård uppgifter om inneliggande patienter per 31 december inom geriatrisk och psykiatrisk vård uppgifter om sådan öppen vård som tidigare vanligen meddelades i sluten vård Enhetlig nasjonal registrering av skador og olyckker - Er det mulig?

Inleverans och bortfall ... Av tabellen nedan framgår tidpunkt för inleverans och bortfallet för några av patientregistrets mest centrala uppgifter avseende utskrivna patienter: personnummer, diagnos och yttre orsak till skada eller förgiftning samt personnummer för inventeringar inom geriatrisk och psykiatrisk vård. Anmärkningsvärt stort bortfall är markerat med rött.

Tabell del 1

Tabell del 2

Bortfall och kvalitet Den årliga underrapporteringen för de senaste åren uppskattas till mindre än en procent för somatisk korttidsvård. Personnumret saknas eller är felaktigt för knappt en procent av vårdtillfällena de senaste åren, varav merparten avser barn eller utomlandsboende. Huvuddiagnos saknas för c:a en procent av vårdtillfällena. 3,75 procent av vårdtillfällena med skador eller förgiftningar saknar under större delen av 1990-talet uppgift om yttre orsak. Från 1997 har detta bortfall ökat. Variabler som sjukhus, klinik, kön, ålder, in- och utskrivningsdatum är så gott som kompletta.

Skador i öppenvård vid sjukhus 2001

Kapitel XX - yttre orsaker till sjukdom och död Detta kapitel medger klassificering av händelser, omständigheter och förhållanden i den yttre miljön som orsak till skada, förgiftning och andra ogynnsamma effekter ” … kodnummer från kapitel XIX, Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker, alltid bör åtföljas av en kod från kapitel XX” …

Översikt kapitel XX V01-V99 Transportolyckor W00-X59 Andra yttre orsaker till olycksfallskada - fall, mekaniskt, drunkning, kvävning, elektricitet, rök, naturkraft, förgiftning, överansträngning, ospecificerat X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling X85-Y09 Övergrepp av annan person Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande och krigshandling Y40-Y84 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder - droger, missöden vid medicinsk och kirurgisk vård Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död Y90-Y98 Bidragande faktorer som har samband med yttre orsaker till sjukdom och död, vilka klassificeras annorstädes

Platskod Följande fjärdepositionsuppdelning kan användas tillsammans med kategorierna W00-Y34 (med undantag för Y06.- och Y07.-), för att ange platsen för den yttre orsakens inverkan, där denna uppgift är relevant. .0 Bostad och bostadsområde .1 Institutionellt boende .2 Skola, annan institution och offentlig lokal .3 Idrotts- och sportanläggning .4 Gata och väg .5 Butiks-, handels- eller serviceområde .6 Industriområde, byggarbetsplats .7 Lantbruksområde .8 Andra specificerade platser .9 Plats, ospecificerad

Aktivitetskod Följande kod kan i tillämpliga fall användas för i femtepositionsuppdelning av kategorierna V01-Y34 för att ange aktiviteten hos den skadade personen vid tiden för den yttre orsakens inverkan. 0 Idrott, sport, motion 1 Lek och annan fritidsverksamhet 2 Förvärvsarbete 3 Annan sysselsättning 4 Vitalaktivitet såsom vila, sömn, måltid och personlig hygien 8 Andra specificerade aktiviteter 9 Aktivitet, ospecificerad

Matris 1

Matris 2 och 3

Förenklad registrering möjlig för trafikskador (V01-V79) Följande avsnitt kan förenklas: V01-V09 Fotgängare skadad i transportolycka V10-V19 Cyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V20-V29 Motorcyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V30-V39 Förare eller passagerare i trehjuligt motorfordon skadad i transportolycka V40-V49 Förare av eller passagerare i personbil skadad i transportolycka V50-V59 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i transportolycka V60-V69 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i transportolycka V70-V79 Förare av eller passagerare i buss skadad i transportolycka

Ett exempel - Fotgängare skadad i transportolycka (V01-V09) Anmärkning: Vid förenklad användning av detta avsnitt i patientstatistik används endast koden V09.-. Texten till denna kod har därför modifierats något. Kategorierna V01-V06 i ICD-10 har satts med mindre stil. Syftet med detta är att återspegla strukturen i ICD-10 samtidigt som användningen i Sverige underlättas. Följande fjärdepositionsuppdelning är avsedd att användas för kategorierna V01-V06: .0 Fotgängare skadad i olycka, ej trafik .1 Fotgängare skadad i trafikolycka .9 Fotgängare skadad i olycka, ospecificerat

V01-V06 eller V09.0 - .9 Istället för denna indelning …... V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss V05 Fotgängare skadad i kollision med tåg V06 Fotgängare skadad i kollision med annat icke motordrivet fordon Används indelningen nedan ….. V09 Fotgängare skadad i transportolycka V09.0 Fotgängare skadad i olycka med motorfordon, ej trafik V09.1 Fotgängare skadad i icke specificerad olycka, ej trafik V09.2 Fotgängare skadad i trafikolycka med motorfordon V09.3 Fotgängare skadad i icke specificerad trafikolycka V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka

Detaljeringsgrad Finland - har valt ett urval av kapitel-XX-koder (ca 300 st) Danmark - använder NCECI, men ofta på mindre detaljerad nivå Sverige - har diskuterat minskat krav på rapportering av kapitel-XX-koder för öppen vård vid sjukhus

Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering 6 mai 2003 Problem Möjligheten till förenklad trafikskade-rapportering finns, men skapar oklarhet ATC-kod vid förgiftningar är ett alternativ, men skapar oklarhet Kapitel XX är svåröverskådligt (ca 27.000 kombinationer!) Skadeplats och aktivitet - räcker detaljeringsgraden? Enhetlig nasjonal registrering av skador og olyckker - Er det mulig?

Valideringsstudier Valideringsstudier på användningen av kapitel XX i patientregistret i Sverige har inte gjorts Intrycket är att vissa delar fungerar bra, andra sämre

Användning av skadestatistik EpC Räddningsverket (NCO=nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor) Folkhälsoinstitutet Forskning baserat på registerutdrag och samkörda registerutdrag (Karolinska Institutet m.fl.)

Indelning vid rapportering Indelning i skador och olyckor sker ofta utifrån grupperingar (se matris 1-3) transportsätt fall drunkning brand förgiftning osv.

Exempel - fall

Ett par aktuella rapporter Olyckor i siffror - En rapport om olycksutvecklingen i Sverige Räddningsverket, Karlstad, 2002 (ISBN 91-7253-173-8) Barns skador i Sverige - Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell-, läns- och kommunnivå 1987-2000 Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen, Stockholm, 2002 (SOU 2002:99) (ISBN 91-38-21781-3)

Framtid Förhoppningsvis resurser fr.o.m. 2004 för en nationellt skadeinformationssystem dödsorsaksregistret (kapitel XX) patientregistret sluten vård (kapitel XX) öppen vård vid sjukhus (kapitel XX) urval 15% av befolkningen med utvidgad öppenvårdsregistrering (NCECI)