Grundutbildning i familjeterapi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Är du vår nya kollega i Stockholm?
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Familjearbete på Ramnås
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Familjehemsvård i systemisk anda
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Arbetar med att stärka stadens arbete med våldsutsatta barn
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Kollektivt Lärande » » Har Du ett svårt problem gör det större!
DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.
NEUROPSYKIATRISK COACH
Stiftelsen 16 maj 2010 Bergslagsgårdar.
SET Social Emotionell Träning
Stöd för inkludering.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Kärnvärden.
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Riktlinjer för övergångar. Bakgrund  Allt fler samverkanspartners och med olika huvudmän  Svårigheter att uppfylla styrdokumentens intentioner  Utredning.
LFA- Logical Framework Approach
Nya tider och nya behov – men har vi nya lösningar?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
NSPHiG Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg.
Psykolog utan gränser, september 2013
Strukturfondspartnerskapets yttrande:
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Överenskommelse om samordning kring barn
Bakgrund Iden att samla specialister i barnsjukvård föddes under 1990-talet. Detta möjliggjorde ett tvärvetenskapligt arbete över de olika teamgränserna.
TANKE – KÄNSLA - HANDLING 1.Tänka igenom olika ämnen. Tveksamhet. Osäkerhet 2.Ämnesval. ”Väga ämnet”. Optimism 3.Utforska ämnet. Orientering. Förvirring.
Söderhamnsmodellen.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Gävleborg/Hudiksvall
BUM. BUM Barnhusmodellen – en integrerad mottagning Barnmed Barnhab Barnpsyk.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
PLIKTBARN LUSTBARN.
Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Finansiell samordning
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Professionell handledning av studenter. Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Psykiskt funktionsnedsättning
HR-perspektivet den tidiga Human Relationsrörelsens forskning
Samordningsförbundet
BoU-överenskommelsen i sitt sammanhang
Ledarskap och organisatoriska mellanrum
Presentationens avskrift:

Grundutbildning i familjeterapi • Startade 1977 - hållbarast i Sverige • Tre moment (FT1-3) - totalt 360 timmar • Påbyggnadskurs ger steg 1-kompetens • Externatkurser varje år i Göteborg • Uppdragsutbildningar över hela landet

Utbildningsorter Hela GSI’s grundutbildning har genomförts på följande orter

Utbildningsmål FT1: orientering om teori och praktik FT2: fördjupad teori och praktisk träning FT3: kompetens att arbeta familjetera-peutiskt i team och under handledning Påbyggnadskurs: teoretisk behörighet att söka psykoterapiutbildning (steg 2)

Integrativ utbildning – både & Olika teorier & ”skolor” Strukturell, strategisk, lösningsfokuserad, psykodynamisk, konstruktionistisk, existentiell och nätverksinriktning => => Systemisk integrativ familjeterapi Nya & gamla kunskaper – ”Rötter och vingar” Horisontell och cirkulär teoriutveckling i stället för vertikal och linjär Teori & praktik Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter integreras till ett ”konsthantverk” – ingen akademisk slagsida Kognition & emotion Professionalitet ligger i att våga vara personlig i mötet med familjen

Övergripande metateorier Systemteori, ekologi, cybernetik (makroperspektiv på sammanhang, struktur & relationer) Kommunikationsteori (mikroperspektiv på innebörd / betydelse / mening) Processteori - samspelsmönster (förenar mikro- och makroperspektiv)

Kommunikationsteori Innebörd är viktigare än innehåll Dysfunktionella budskap har oklar innebörd som försvårar tolkning (inkongruenta, ospecifika, ofullständiga och indirekta budskap) Jag-budskap – du-budskap Personliga budskap som uttrycker sändarens känslor och behov underlättar kontakt Värderande budskap som tillskriver mottagaren egenskaper försvårar kontakt

Processteori Samspelsmönster på processnivå Fastna inte i detaljer på innehållsnivån (vad) Fokusera på återkommande interaktionssekvenser (HUR) Cirkularitet i stället för orsak-verkan Mellanmänskliga relationer i ekologiska system (som familjen) är alltid ömsesidigt komplementära – ofta med fler än två individer involverade Symtom fyller ofta dubbla funktioner – dels håller de samman systemet, dels påkallar de omgivningens uppmärksamhet på förändringsbehov Eget ansvar Undvik offertänkande (viktimologi). Fokusera på delaktighet och ansvar Lös inte problemen åt familjen (fixarrollen). Utveckla familjens förmåga Resurser, styrkor, kompetens Fastna inte i diagnoser av brister. Stimulera salutogen utveckling

Systemteori Individen finns i ett sammanhang Individuella ”egenskaper” kan bara förstås i ljuset av ekosystemens sammanhang Utredning och behandling kan inte separeras Subjektiva upplevelser i personliga möten ersätter ”objektiva sanningar” Utredaren kan inte undgå att påverka, idealiskt är påverkan tillräcklig Behandlaren kan inte överta utredarens bild, utan måste göra sin egen System på olika nivåer Individen ingår i olika delsystem (makar, föräldrar, barn, syskon) Familjen är del av ett naturligt nätverk (släkt, arbete/skola, övriga) Socialtjänstens olika sektioner, och deras samarbete, påverkar familjen (IoF, ungdom-, fritid-, ekonomi-, missbruk-, familjehem-, familjerätt-...) Många myndigheter, och deras samarbete, påverkar många familjer (socialtjänst, skola, barn- och vuxenpsykiatri, SiS, AF, FK…) Etniska & kulturella tillhörigheter...

Familjearbetets överlevnadsfaktorer: Kompetent personal Familjeorienterad utbildning (grund-, fort-, och vidareutbildning) Samverkan i det professionella nätverket System- och familjeorienterad organisation Synsättet integreras i hela organisationen Ledarskapsengagemang och -hängivenhet Integrerade verktyg och procedurer (formulär, rutiner) Samhällsstöd Socialpolitik på olika nivåer (EU-, riks-, regional- & kommunal-)

Foster Care Project – ett exempel: Bakgrund och syfte Undvika trauman på barn och familj vid placering Minimera placeringstiden – underlätta hemkomst Stegvis omorganisering av organisationen Utbildning av socialarbetare (efter förankring i administration) Gemensam utbildning för de professionella Skapa samarbetsteam (terapeutiska trianglar) bestående av socialarbetare, familjehem OCH biologisk familj Involvering av biologisk familj (besöksrutiner, ansvar…) Kontinuerlig metodutveckling Utvärdering, fortbildning av socialarbetare och fosterhem

Fördjupningslitteratur: Lundsbye m fl: Familjeterapins grunder Natur och Kultur 1982 – 2010 (Fjärde bearbetade utgåvan) Lundsbye M: Strukturell familjeterapi på svenska Manuskript (www.gsi.se) Minuchin m fl: Working with families of the poor Guilford 1998 - 2007