1

Kort presentation av mig själv: Bosatt i Korsholm, Finland Nytillträdd direktör för Kvarkenrådet (mars 2011). Familjefar, gift och två döttrar 5 och 7 år gamla Till utbildningen juris magister från HU Tidigare jobbat som områdeschef för Österbotten inom jägarorganisationen Projektansvarig Ansvarig för nordiska samarbetet Sakkunnig åt jord- och skogsbruksministeriet i vissa frågor Övrigt Även verkat som företagare – juridisk byrå

Kvarkenrådet www.kvarken.org Kvarkenrådet är ett nordiskt gränsregionalt samarbetsforum för de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige som tillsammans bildar Kvarkenregionen. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala samarbetsorgan. 3

Kvarkenrådets syfte är • att verka för att främja integrationen inom regionen • att främja samverkan över Kvarken mellan såväl offentliga myndigheter och organisationer som privata företag, organisationer och föreningar • att minska och eliminera gränshinder • att tillvarata regionens förutsättningar och främja regionens utveckling inom främst följande områden: - näringsliv - kommunikationer och transportinfrastruktur - forskning och utveckling samt utbildning - kultur - bärkraftiga energilösningar - miljö, avfalls- och återvinningsfrågor - turism - idrott - barn och unga - hälso- och sjukvård 4

Kvarkenrådets vision • Kvarkenrådet arbetar långsiktigt för en fast förbindelse över Kvarken. • Via Nordica/E12 - från Atlanten i väster över Kvarken genom Finland till tillväxtområdena i Ryssland • En fast förbindelse förväntas ge stora effekter på den regionala utvecklingen i regionen och på handelsutbytet mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland • Bro och tunnel Ca 60 km lång Motsvarande projekt t.ex. bro över Fehmarn Bält och Gibraltarsundet 1.–4. Fast förbindelse 5

Kvarkenrådet www.kvarken org Ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala samarbetsorgan

Interreg Botnia Atlantica 2007-2013 Prioriterade områden • Gränsöverskridande samarbete mellan Finland, Sverige och Norge • Ett av cirka 70 program inom Europeiskt territoriellt samarbete Prioriterade områden 1. Strukturer för samverkan: Miljö, kommunikationer, sammanhållning 2. Tillväxt genom samverkan: Kompetens, näringsliv, samhälle 7

Projekt inom ... Miljö Kommunikationer Sammanhållning • Från Bioavfall till bionäring - hållbara kretslopp med rötning och gödsling • Rinnande vatten i Kvarken • Sikens yngelproduktion, sikbestånden och sikfisktes tillstånd • ULTRA - Utveckling av Lidar-baserad terränganalys för regional användning • Världsarv i samverkan 63 grader nord • Ökat utnyttjande av skoglig biomassa • SUPERB – analys av havsbotten med laserteknik Kommunikationer • Kvarken Short cut system • NLC-Corridor Sammanhållning • Skogens kulturarv i Kvarkenregionen • Stor olycka i Kvarkenområdet 8

Kompetens Näringsliv ... projekt inom • Erkännande av Lärande i Arbetet (ELiA) • FIELD-NIRce • GERDA Botnia • Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 • Nordic Knowledge on the Web • Nya modeller för regional mobilisering - jämförelse och lärande i Kvarkenregionen • Open Kvarken • SuperNurse Botnia Näringsliv • Botnia-Atlantica IT – BAIT • Gränslös fisketurism • Kvarken Global Business • Livsmedel i Kvarken • Res och ät • Sju Broars skärgård och Södra Lapplands fisketurism • Visit Kvarken • Innovativt företagande

Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. • Avståndet från kust till kust: Ca 80 km • Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarken skiljer Bottenviken i norr från Bottenhavet söderöver och bildar en grund undervattenströskel i Bottniska viken. Största djupet i Kvarken är endast 25 meter. 10

Regionala fakta • 10 universitet och högskolor • 8 sjukhus Kvarkenregionen i Finland: • Landskapen Österbotten • Södra Österbotten • Mellersta Österbotten • 35 kommuner • Areal: 28 248 km² • Ca 22% av befolkningen svenskspråkig Kvarkenregionen i Sverige: • Västerbottens län • Örnsköldsviks kommun • 16 kommuner • Areal: 61 822 km² • 10 universitet och högskolor • 8 sjukhus • 10 flygplatser • 8 hamnar 11

Infrastruktur Järnväg Färjetrafik • Sverige: Botniabanan via Stockholm till Europa. • Rikskombiterminal Nordic Logistic Center. • Järnvägsförbindelse mellan Umeå och Holmsund. • Finland: Den viktigaste järnvägsbanan går från Helsingfors, Tammerfors, Seinäjoki, Jakobstadsregionen, Karleby till Uleåborg. • Banan Vasa - Seinäjoki elektrifieras. • Järnvägsstråk till Replot saknas men finns till Vasklot. • Nytt logistikcenter i Vasa/Korsholm Färjetrafik • 8 större hamnar: Vasa, Kaskö, Kristinestad, Jakobstad och Karleby, Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. • Reguljär färjetrafik mellan Umeå och Vasa. UMEÅ HAMN 12

... infrastruktur Flygtrafik Vägar • 10 flygplatser Vasa, Seinäjoki, Kronoby, Umeå, Skellefteå, Storuman, Vilhelmina, Örnsköldsvik, Lycksele och Hemavan. • Reguljärflyg över Kvarken med Air Baltic. • Jonair erbjuder taxiflyg. Vägar • Huvudstråken i Västerbotten är E4 från södra Sverige till norra delarna av landet och E12 från Umeå via Lycksele till Mo i Rana. • Huvudstråken i Österbotten är riksväg 8 från Åbo till Uleåborg, E12 mot Helsingfors och riksväg 16 mot Seinäjoki. 13

Logistiksamarbete • Umeå: Nordic Logistics Center NLC • NLC terminal, NLC Park, Umeå hamn • Botniabanan www.nlc.se • Vaasa Airport Logistics Center VALC • Center för flyg-, landsvägs-, järnvägs- och fartygstransporter • Påbörjas 2010 www.valc.fi NLC och VALC är det ideala partnerskapet för transporter i öst-västlig riktning. Fraktrutten över Kvarken sträcker sig från Atlantkusten till Ryssland. 14

Näringsliv Energi och teknologi • Energi och teknologi • Verkstadsindustri • Trävaruindustri • Gruvindustri • Livsmedel • Turism Näringslivet i Kvarkenregionen är dynamiskt och mångsidigt. Befolkningen har en hög utbildningsnivå tack vare ett väl utbyggt högskolenät. På svenska sidan är bl.a. verkstadsindustri, trävarundustri, it och kommunikation samt gruvindustri näringslivets hörnstenar. På finska sidan är den teknologibaserade industrin stark. Nordens största energi-tekniska kluster finns i Vasaregionen, över 100 företag med 10 000 anställda. Också livsmedelsindustri, båtbyggnad, vindkraft och trävaruindustri är viktiga. 15

... näringsliv 16

Turism • Unescos världsarv Höga kusten och Kvarkens skärgård • Skärgårdskryssningar och sälsafari • Naturupplevelser och fiske • Vintersport och vandring • Kultur och festivaler • Fornlämningar och museer • Nöjesparker och djurparker • Restauranger och matupplevelser Österbottens Turism www.osterbottensturism.fi Västerbottens Turism www.vasterbotten.net Foto: Casse Klaucke/Heli-Foto 17

Unescos Världsarv Höga Kusten och Kvarkens skärgård ”Där högt möter lågt” Foto: Casse Klaucke/Heli-Foto • Höga kusten med på Unescos världsarvslista år 2000, Kvarken år 2006 • Ett av 11 gränsöverskridande världsarv i hela världen • Världens snabbaste landhöjning, 8,5 mm/år • Landhöjningen kommer att resultera i en naturlig fast förbindelse om ca 2500 år 18

Höga Kusten www.highcoast.net • Områdets areal: 142 500 ha, varav 56 % hav • Höga Kusten kännetecknas av branta klippväggar, höga öar, djupa sund och dramatiska landskap • Världens högst belägna strandlinje 286 meter över havet (Skuleberg) • Kalottberg, klapperstensfält och lökformade grottor är tydliga spår efter istiden www.highcoast.net 19

Kvarkens skärgård www.kvarken.fi • Områdets areal: 194 400 ha, varav 85 % hav • Ett flackt mosaikartat skärgårds- landskap med tusentals öar, kobbar och skär, som högst 20 meter över havet • 1 km² nytt land tillkommer varje år pga landhöjningen • De Geer moräner, kullmoräner, grunda vikar, flador och glon är tydliga spår efter istiden www.kvarken.fi Foto: Casse Klaucke/Heli-Foto 20

Kvarkenrådet och MittSkandia Kvarkenrådet och MittSkandia skall enligt avtal med Nordiska ministerrådet samarbeta i gemensamma frågor Faller sig naturligt eftersom hela Västerbotten är ett gemesamt verksamhets område Åtgärder redan vidtagits för att konkretisera detta samarbete, vilket båda ser som mycket positivt. Senaste kontkreta exemplet på detta är planeringen och och uppgörandet av det gemensamma projketet Nordic Logistic Corridor.

Bakgrunden till NLC-Corridor Den största utmaningen för Östersjöregionens framtida transportutveckling är enligt EU:s Östersjöstrategi att minska regionens avlägsenhet genom förbättrade förbindelser inom regionen och till resten av EU. Särskilt de norra delarna av regionen beskrivs som mycket otillgängliga. Bättre öst-västliga förbindelser till Ryssland, de övriga grannländerna och Atlanten och en förbättring av interna och externa transportförbindelser samt mer effektiva transportsystem med en mindre miljöpåverkan kan enligt Östersjöstrategin öka regionens konkurrenskraft, tillgänglighet och attraktionsförmåga Regionalt samarbete om transportfrågor bör utökas

NLC-Corridor - nuläget Den aktuella transportkorridoren existerar redan idag och har stor tillväxtpotential. Den sträcker sig i båda riktningarna mellan Vasa i Finland över Kvarken till Umeå, Lycksele, Storuman och vidare till de isfria Atlanthamnarna i Mosjöen och Mo i Rana på Helgelandskusten i Norge Länken Umeå-Vasa har en unik strategisk fördel gällande transporter som både kommer och åker österut. Dessutom ger Botniabanan från hösten 2010 en järnvägsövergång söderut med goda kopplingsmöjligheter till de stora europeiska transportnäten Ett smidigt transportflöde över gränserna hämmas i dagens läge dock av de olika bestämmelserna i de nordiska länderna. Förutom administrativa hinder så leder de olika bestämmelserna till att transporter som går över riksgränsen inte har samma ekonomiska förutsättningar som nationella transporter.

NLC-Corridor – konkreta åtgärder Utveckla multimodala transporter Skapa fungerande infrastruktur för logistiklösningar Optimalt utnyttjande av existerande transportslag På sikt: Förflyttning av transporter från landsvägarna till järnväg och sjöfart, vilket är ett miljövänligare alternativ Överbygga gränshinder och utveckla den bäst tillgängliga och mest miljövänliga infrastrukturen öst-väst. NLC-Corridor skall kunna profileras som ett smidigt, ekonomiskt och miljövänligt transportalternativ

NLC-Corridor – konkreta åtgärder Plock ur planeringshandlingarna: Projektet lanserar begreppet Nordic Logistic Corridor och utarbetar ett koncept för detta Gemensamma marknadsföringsinsatser Framtagande av gemensamt bokningssystem (i samverkan med Interreg-projektet NECL II) Analyser/studier av rutter, prissystem och godshantering Överbygga gränshinder Serviceförbättring av NLC Corridor i form av investeringar i hamnarna inom korridoren så att dessa bättre skall kunna tjäna korridorens målsättningar och syften Utredning om av järnvägsförbindelse mellan Storuman och Nordlandsbanan (en förlängning av tvärstråket över till Norge)?

NLC-Corridor – målsättningar och åtgärder Målsättningen med projektet är att NLC Corridor skall vara ett ekonomiskt, miljövänligt och effektivt transportalternativ och att kunna skapa en effektiv transportkorridor som förbättrar näringslivets konkurrenskraft, främjar regional tillväxt och som stärker E12:s strategiska länk – Kvarkentrafiken.

NLC-Corridor – hur fortskrider projektet? Projektet planerat som ett trelandsprojekt Projektplanen behandlad i Botnia-Atlanticas styrkommitté den 11.6.2011 Styrkommittén förhöll sig positiv till planen men kunde på grund av teknikaliteter då inte ta beslut i ärendet. BA-sekretariatet föreslog att projektet indelas i två delar: finskt-svenskt investeringsprojekt svenskt-norskt ”utredningsprojekt” I övrig samma målsättningar och åtgärder och med gemensam styrning. Förhoppningsvis kan vi köra igång redan i sommar men troligtvis i november 2011.

Kvarkenrådet i Sverige Kvarkenrådet i Finland V Norrlandsgatan 13 Box 443, SE-901 09 Umeå Tfn +46 (0)90 165731 Kvarkenrådet i Finland Sandögatan 6 FIN-65100 Vasa Tfn +358 (0)6 319 5500

6-1