Olika vägar mot samma mål

Skillnaden mellan rättvis- och etisk handel RÄTTVIS HANDEL Rättvis handel har en klar organisationsbas. Det är ett samlande namn på den verksamhet som bedrivs av världsbutiker och nationella märkningsinitiativ som Fairtrade Sverige i Sverige och Fairtrade Foundation i England. ETISK HANDEL Etisk handel är en del av (stor-)företagens verksamhet, som en strävan att agera på ett etiskt och moraliskt schysst sätt och att framhäva detta inför sina kunder. Etisk handel inbegriper både företagens sociala och miljömässiga ansvar och benämns ofta för CSR, Corporal Social Responsibility.

Fairtrades internationella kriterier 1. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor 2. Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet 3. Barnarbete och diskriminering motverkas 4. Demokratin och organisationsrätten främjas 5. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 1. Förbättrade ekonomiska villkor När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, en inkomst som ger möjlighet till en bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. En Fairtrade-märkt produkt har ofta ett högre pris än en jämförbar produkt som inte är certifierad. Detta beror främst på de kriterier som rör minimipris, minimilön och premie, vilket påverkar prissättningen av råvaran och betalningen till odlaren. – Minimipris: Minimipriset sätter en lägstanivå för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Minimipriset varierar mellan olika produktgrupper, men ska överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts priset ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om världsmarknadspriset för råvaran/produkten vid något tillfälle skulle överstiga minimipriset, så höjs det sistnämnda upp över världsmarknadspriset. Minimipriset räknas ut av FLO, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på COSP (Cost of sustainable production). – Minimilön: Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger den lagstadgade minimilönen i respektive land, eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna för minimilön säkerställs dessutom att de anställdas löner kontinuerligt ökas, till nivåer motsvarande "levnadslön". Kriterierna för minimilön avser anställd arbetskraft som jobbar på plantage, farmer eller i fabriker. – Premie: Köparen förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade-certifieringen är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producenten och köparen, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet 2. När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till samhällsutveckling i världens utvecklingsländer. Köparen av Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en premie - ett ekonomiskt tillskott - till producenten, utöver minimipriset. Ju större försäljning, desto större blir premien i absoluta tal. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Detta gynnar också miljön i lokalsamhället. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, enligt demokratiska principer. Premien är alltså en viktig del i en process för demokratiutveckling. 3a. Barnarbete När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du barnarbete. En förbättrad familjeekonomi gör att barn kan gå i skolan istället för att arbeta. Handeln med Fairtrade-märkta produkter innebär högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi för odlarna och de anställda. Detta leder indirekt till att barnarbete motverkas, att barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. Därtill används ofta premien till investeringar i skolbyggnader och skolmaterial till barn och unga i lokalsamhället. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. 3b.Diskriminering När du väljer en Fairtrade-märkt produkt motverkar du diskriminering. Internationella Fairtrade-kriterier följer ILO:s konvention 111 om förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse. Detta innebär att nämnda variabler inte får ligga till grund för beslut som rör anställning eller arbetsvillkor, reglerat genom krav på intern policy och en plan för hur diskriminering motverkas på arbetsplatsen. Vidare ställer utvecklingskriterierna krav på att extra hänsyn ska tas till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten. 4a. Demokratiutveckling När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till demokratiutveckling i världens utvecklingsländer, en möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. Demokratiutveckling handlar om att de som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, t ex genom krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör användandet av premien, dvs. medbestämmande i utvecklingen av verksamhet och lokalsamhälle. 4b. Organisationsrätt När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att anställda i världens utvecklingsländer får ökade möjligheter att organisera sig fackligt. Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. 5. Miljöhänsyn och ekologisk produktion När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer. En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns FLO:s Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien. En ekologisk certifiering - ofta bekostad av premien - innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan säljas på nya marknader. Majoriteten av alla Fairtrade-märkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade.

WFTO:s 10 principer för rättvis handel 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste producentgrupperna. 2. Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande dialog mellan alla aktörer inom den Rättvisa Handeln vad gäller produkter och marknadsföring. 3. Kapacitetsbyggande – stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om Rättvis Handel. 5. Betalning av ett rättvist pris till producenterna. World Fair Trade Organization (WFTO) föreskriver 10 principer för rättvis handel som måste följas, efter bästa förmåga, av samtliga aktörer som deltar i rättvis handel. WFTO genomför också kontroller som säkerställer att dessa 10 principer upprätthålls. 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter Fattigdomsbekämpning genom handel utgör en viktig del av organisationens mål. Genom att stötta de fattigaste producentgrupperna skapas möjligheter för de marginaliserade producenterna. Det ger dem bland annat möjlighet att gå från fattigdom och osäkerhet vad gäller inkomst till ekonomiskt oberoende och ägande. Handeln stödjer samhällsutvecklingen. 2. Öppenhet och ansvar Organisationen är öppen i sin struktur, ansvarig inför alla sina intressenter och respekterar känslighet och sekretess vad gäller kommersiell information. För att rättvis handel ska kunna kontrolleras och för att alla berörda ska kunna påverka sin situation är det oerhört viktigt med demokrati och öppenhet. Organisationen finner lämpligt sätt att engagera anställda, medlemmar och producenter i beslutsfattande processer. Organisationen ser till att relevant information ges till alla handelspartners och kommunikationen är öppen inom alla nivåer i leveranskedjan. 3. Kapacitetsbyggande Kapacitetsbyggande skapas genom att stödja produktutveckling samt export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information om rättvis handel Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om rättvis handel. 5. Betalning av ett rättvist pris Ett rättvist pris är det som har överenskommits av samtliga berörda genom dialog och deltagande och som ger rättvis lön till tillverkarna. Där en rättvis handels prisstruktur finns används det som ett minimum. Ett rättvist pris innebär tillhandahållande av en socialt acceptabel ersättning som, av producenten, anses vara rättvis och som tar hänsyn till principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män. Ett rättvist pris är ett pris som täcker produktionskostnader och som räcker för att producenten ska kunna försörja sig själv och sin familj. Rättvis handel stödjer kapacitetsbyggande som krävs för att tillverkare ska kunna fastställa ett rimligt pris.

WFTO:s 10 principer för rättvis handel 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden – se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbetet – se till att FN:s barnkonvention följs. 9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Rättvis Handel. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering Organisationen får inte utföra diskriminering baserad på ras, kast, nationalitet, religion, funktionshinder, kön, sexuell läggning, fackligt medlemskap, politisk tillhörighet, HIV/Aids, status eller kön vid anställning, ersättning, tillgång till utbildning, befordran, uppsägning eller pensionering. 7. Goda arbetsförhållanden Goda arbetsförhållanden skapas genom att se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö, förhållandena måste överensstämma med nationella och lokala lagar samt ILO:s konventioner om hälsa och säkerhet. 8. Inget barnarbete eller tvångsarbete FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning gällande anställning av barn måste följas. Organisationen måste säkerställa att det inte sker något tvångsarbete. Organisationer som köper rättvist handlade produkter av producentgrupper säkerställer att inget tvångsarbete sker under produktionen och att producenten följer FN:s konvention om barns rättigheter samt nationell och lokal lagstiftning om anställning av barn. Organisationen ska ge möjligheter för kvinnor och män att utveckla sin kompetens och främjar ansökningar från kvinnor till lediga platser och ledande positioner i organisationen. Organisationen ska ta hänsyn till särskilda hälso- och säkerhetskrav för gravida kvinnor och ammande mödrar. Kvinnor deltar i beslut som rör användningen av förmåner som har sitt ursprung från tillverkningen. Organisationen måste respektera rätten för alla anställda att bilda och ansluta sig till valfri fackförening samt att förhandla kollektivt. Organisationer för rättvis handel är medvetna om hälsa och säkerhet i de producentgrupper de köper från och försöker öka medvetenheten om detta hos andra samt förbättra deras förhållanden. 9. Miljö Aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. Inom rättvis handel ligger fokus främst på den enskilda människan och dess situation men även miljöhänsyn är viktigt. Med miljöhänsyn menas bland annat användning av lokala råvaror, förbud mot olagliga kemikalier och stöd till de som vill ställa om sin produktion till ekologisk. 10. Långsiktiga handelsförbindelser Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för rättvis handel. Långsiktigt handelssamarbete innebär att man tecknar avtal med producenten på minst ett år där man specificerar hur mycket samt vad man kommer att köpa, vilket skapar en helt annan trygghet.

Etisk handel CSR, Corporate Social Responsibility Etik, miljö och sociala förhållanden Inte fastställda kriterier såsom inom rättvis handel Utgår mycket ifrån ILO:s kärnkonventioner Uppförandekoder Globala ramavtal Flerpartsinitiativ Aktörer inom etisk handel försöker påverka den konventionella handeln att ta ansvar för hur varorna tillverkas och motverka brott mot mänskliga rättigheter inom arbetslivet. Företagen själva brukar kalla sitt arbete med etiska/sociala och miljömässiga frågor inom verksamheten för CSR (Corporate Social Responsibility). CSR kan översättas till företags sociala- och miljömässiga ansvar. CSR innefattar tre viktiga ansvarsområden: 1.) Etik: Detta handlar främst om företags sätt att göra affärer, dess affärsetik (exempelvis policy mot mutor)och vilka krav företaget ställer på sina underleverantörer och hur man agerar för att följa upp så att underleverantörerna agerar i linje med de krav företaget ställt. Detta kan röra sig om att de anställda hos underleverantörerna har drägliga arbetsförhållanden, rimliga arbetstider, att arbetsplatsen är säker trots farliga moment och att de har rätt att engagera sig fackligt. Det handlar dock också om produktansvar, dvs. att garantera att produkterna inte påverkar användarens hälsa negativt. 2.) Miljö: Företaget bör agera på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur miljösynpunkt. Det handlar om att säkerställa så att man främjar företaget, kundernas och underleverantörernas medvetenhet om hur vi påverkar miljön, att företaget utnyttjar resurser på ett effektivt och hållbart sätt, att produkterna inte är farliga och att de når konsumenterna på ett så miljövänligt sätt som möjligt. 3.) Socialt: Ett kooperativt företag styrs av sina medlemmar och då tar man automatiskt hänsyn till både ekonomisk hållbarhet, den egna arbetsmiljön och omvärlden - medlemmarna är ju ofta också medborgare och boende där företaget finns och kan ha familj och vänner bland företagets kunder eller brukare. Annars kan företagens sociala ansvarstagande innebära att man ser till att de anställda är nöjda och att det finns en hälsosam balans mellan olika kön, åldrar, etnicitet och religioner på arbetsplatsen samt att ingen grupp diskrimineras på något sätt. Företagets samhällsengagemang handlar om hur företaget bidrar till ett bättre samhälle exempelvis genom att låta sina anställda volontera på arbetstid, att anställa ur grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden (exempelvis handikappade) eller som har svårt att få jobb (exempelvis långtidsarbetslösa eller invandrare). Samhällsengagemanget tar sig ofta uttryck i konkreta åtgärder på varje enskild arbetsplats inom företaget och engagerar ofta personalen. Att satsa på forskning eller att sponsra en idrottsarena räknas inte som samhällsengagemang så vida det inte i det senare fallet också innebär att flera av de anställda är engagerade i idrottsföreningen på arbetstid. Inom området ryms dock olika typer av donationer till välgörande ändamål. Aktörer inom etisk handel arbetar inte efter fastställda kriterier såsom inom rättvis handel, men det är vanligt att man utgår ifrån ILO:s kärnkonventioner. ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.  Dessa är deras 8 kärnkonventioner:   Nr 29: Om tvångs- eller obligatoriskt arbete  Nr 87: Om föreningsfriheten och organisationsrätten  Nr 98: Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten  Nr 100: Om lika lön för män och kvinnor  Nr 105: Om avskaffande av tvångsarbete  Nr 111: Om diskriminering vid anställning och yrkesutövning  Nr 138: Om minimiålder för arbete  Nr 182: Förbud mot värsta formerna av barnarbete Uppförandekoder: Aktörer inom etisk handel brukar uppmana företagen att anta en s.k. uppförandekod (Code of Conduct) som ska appliceras både inom företaget och hos företagets leverantörer. ILO:s kärnkonventioner brukar fungera som riktlinjer för innehållet i uppförandekoden. När en uppförandekod är antagen börjar det komplicerade och oerhört viktiga arbetet med att säkerställa att kriterierna i koden efterlevs. I långa och komplicerade leverantörskedjor kan det vara en svår uppgift. Därför utarbetar aktörer inom etisk handel riktlinjer för hur detta arbete kan genomföras på ett seriöst sätt. Det handlar om kontroller, transparens, inköpsstrategier, prissättning osv. Globala ramavtal : Ofta är det företagen själva som undersöker huruvida kriterierna i en uppförandekod följs, vilket många gånger inte är tillräckligt. Granskningar har visat att villkoren för producenter och anställda inte blir nämnvärt bättre, trots att en uppförandekod har funnits i ett flertal år. Många aktörer inom etisk handel har därför börjat uppmana företagen att teckna s.k. globala ramavtal (International/Global Framework Agreements). Ett globalt ramavtal är ett avtal mellan ett företag med global verksamhet och ett internationellt branschfack. Det skrivs under av båda parter som förbinder sig att arbeta enligt dess normer. Innehållet i ett ramavtal skiljer sig inte nämnvärt från en uppförandekod, men en viktig skillnad är att det involverar representanter från de anställda. Både anställda och företagsrepresentanter kan alltså kontrollera att avtalet följs. Ett globalt ramavtal ska underlätta för de anställda att gå med i en fackförening – något som är mycket ovanligt i många av producentländerna. Dessutom öppnar det upp för en dialog mellan företagsledning och anställda. Flerpartsinitiativ: På flera håll i världen har företag, organisationer och ibland fackföreningar gått samman i s.k. flerpartsinitiativ (Multi-Stakeholders Initiaitve) där man gemensamt försöker hitta bra lösningar för att förbättra villkoren i producentländerna.

Diskussionsfrågor Vilka likheter och/eller skillnader finns det i de olika initiativen för rättvis/etisk handel? Vilka för-/nackdelar ser ni med respektive initiativ? Jobba med gruppdeltagarna genom att antingen uppmuntra dem att fördjupa sig i våra pdf:er eller att du som håller i utbildningspasset gjort det själv och kan delge dem dina kunskaper. När de fördjupat sig ämnet kan ni föra en diskussion kring de frågor som presenteras ovan.

Uppgift: Vilka ord saknas i definitionen? ”Rättvis handel är ett 1 , baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Det bidrar till 2 utveckling genom att erbjuda bättre 3 och garantera rättigheter för marginaliserade 4 och arbetare - framförallt i 5. Rättvis handelsorganisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och 6 för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas. Innan du visar deltagarna den rådande definitionen av rättvis handel, utmana dem och se om de själva kan förstå vilka ord som just nu saknas i den. Dessa ord är ersatta med röda siffror i texten och orden återfinns såväl nedan som på nästa slide, då med röda bokstäver så att det blir lätt för deltagarna att se vilka ord som saknades. handelssamarbete hållbar handelsvillkor producenter Syd Kampanjarbete

Definition av rättvis handel ”Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Det bidrar till hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare - framförallt i Syd. Rättvis handelsorganisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas. I december 2001 antog de stora organisationerna för rättvis handel; FLO, IFAT (nu WFTO), EFTA och NEWS! (nu WFTO Europa) en gemensam definition av rättvis handel. Sedan dess har definitionen erkänts av Europaparlamentet (2006), Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2009) och Europeiska kommissionen (2009). Fråga deltagarna: Vad får du för känsla för rättvis handel när du läser definitionen?

Fairtrade och WFTO: Olika vägar mot samma mål Olika märkningssystem Fairtrade: Formellt kontrollsystem som sköts av en oberoende tredjepart (FLO-Cert). De genomför två olika typer av kontroller: kontroll av dokumentation (köp- och betalningsdokument) samt fältkontroller hos producenten 1-3 gången under en treårsperiod. WFTO: Self-Assessment Report (SAR) med utgångspunkt i WFTO:s 10 principer för rättvis handel skickas in av samtliga medlemmar till WFTO varje år. Olika marknadsplatser Fairtrade: Dagligvaruhandeln, t.ex. Coop, ICA, Hemköp, Willys, Systembolaget m.fl. WFTO: Huvudsakligen i s.k. världsbutiker (drygt 40 st in Sverige). Diskutera med deltagarna de olika sätten att arbeta för rättvis handel. Viktigt här är att betona att både FLO och WFTO verkar mot samma mål, men att de använder olika vägar dit. Olika märkningssystem: För att belysa hur certifieringsprocessen går till inom Fairtrade så kan ni visa denna film: www.flo-cert.net/flo-cert/main.php?id=82. Ytterligare information om WFTO:s SAR finner ni här: www.wfto.com/index.php?option=com_content&task=view&id=21&Itemid=302 Olika marknadsplatser: Fairtrade-certifierade produkter säljs idag hos princip alla större handelskedjor. Vissa kedjor har även skapat sin egna serier där de uppmärksammar Fairtrade-produkter. Ett sådant exempel är Axfood-koncernen som sedan februari 2009 har sin satsning ”Aware”, där alla produkter inom den serien är Fairtrade-certifierade. I Sverige finns det i dag drygt 40 världsbutiker, från Jokkmokk i norr till Ystad i Söder. I en världsbutik finner du livsmedel och hantverk från småskaliga producenter i Syd. Kravet på en butik för att få bli en världsbutik är att ett minimum av 80 % av omsättningen kommer ifrån rättvist handlade produkter. Till rättvist handlade produkter räknas både de som är Fairtrade-certifierade och de som är rättvist handlade i enlighet med WFTO:s internationella standards för rättvis handel. Dessa marknadsplatser är därmed skapade för just rättvist handlade produkter.

Skillnader mellan Fairtrade och WFTO Olika typer av varor FLO: I huvudsak livsmedel (Produkter med en mindre komplicerad handelskedja, mestadels råvaror.) WFTO: Hantverk, textilier och livsmedel. (Produkter med en mer komplicerad handelskedja.) Vad/vilka de certifierar FLO: Certifierar produkter, inte företag. Därför kan t.ex. ett av Zoegas kaffe vara certifierat medan ett annat inte är det. WFTO: Öppnar upp för medlemskap i organisationen. Enbart medlemmar som uteslutande sysslar med rättvis handel kan bli medlemmar.

Vilka tror ni har störst påverkanskraft? Vilka av följande alternativ tror ni har störst påverkanskraft för att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor för producenter i Syd? 1. Nationella regeringar 2. Stora företag 3. Rättvishandelsrörelsen 4. Konsumenter Genomför en ”fyra hörn-övning” med deltagarna. Visa dem alternativen på presentationen och be dem sedan ta ställning och välja ett hörn. Om någon av deltagarna inte kan välja ett av alternativen eller har ett eget svar, be dem då att placera sig i mitten. Diskutera de olika deltagarnas ställningstaganden i gruppen.