Hur vård och omsorg kommersialiserats i Sverige Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Hur vård och omsorg kommersialiserats i Sverige Folkrörelsen Nej till EU Medlemskonferens i Norrköping 13-14 april 2013 Peter Lorentzon

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Vem och när? ”En omstrukturering av den offentliga sektorn som innebär avkommunalisering och avreglering av allt från daghem och åldringsvård till parkförvaltning, brandförsvar och gatuunderhåll… även socialförsäkrings- systemen. …hand i hand med en övergång från skattefinansiering till marknadsfinansiering… en konsumentstyrd produktion.” ( C Bildt 1985)

Nyliberal attack Chile, Reagan, Thatcher Systemskiftesval 1985, förlorade Lex Pysslingen; stopplag för vinstdrivna företag inom vård, skolan och omsorg, 1984. Avskaffades 1992. SAF-kongress 1987: ”Tjänster morgondagens marknad. Mer privata tjänster” Gradvis; köp-sälj, intraprenader…

SAF 1991 Sänka skatten till 40 % (då 57 %) Alla offentliga monopol brytas upp Hyresrätter säljas ut Hemtjänst och barnomsorg, privata företag Skolpeng och friskolor Statliga verk och företag säljas ut Arbetsrätt försämras

Tidsplan Program med detaljerad tidsplan ”I september år 2000 kan, om SAFs planer blir verklighet, Sverige betraktas som privatiserat” (SAF- tidningen)

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 1990-talet Lagen om offentlig upphandling LOU 1992. Möjlighet för företag lägga anbud. Service, städning, viss vård… Skolpengen, val av skola. Personlig assistans Två grundmodeller Industriförbundet 1997; ” En ny strategi för sjukvården - en industriell tillväxtmiljö Upprop 1997 ”Låt marknaden ta över sjukvården”, SACO, Läkarförbundet, Vårdförb.

EU ”Ett systemskifte… för ekonomisk frigörelse och liberalisering med det fria företagandet och den fria konkurrensen som hörnstenar (Bildt 1991) EU-inträdet 1994

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 2000-talet Upphandling på alltmer LOV- lag om valfrihet. Frivillig inom kommunen (hemtjänst). 1 jan2009 Tvingande inom primärvården. Fri etablering. 1 jan 2010 Slussarna öppnades helt 2006 Stockholm extremt

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Stora nya marknader Ekonomiska drivkrafter Hårdnande konkurrens, vinster ökade i förhållande till löner… Var tjäna pengar, investera? Tjänster! Offentlig verksamhet. Sverige! Vård och omsorg; 300 mdr, Skola; 200 mdr, annat; 300 mdr Totalt; 7-800 mdr kronor

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Vård och omsorg Specialistvård, nationellt 10 % Specialistvård, Sthlm 20 % Primärvård, nationellt 30 % Primärvård, Sthlm 62 % Äldreomsorg, nationellt 20 % Äldreomsorg, Sthlm 60 %

Företagen Vårdföretagarna 2 000 företag 80 000 anställda

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Koncentration Vården De tre största: Ca 50 % Capio, Praktikertjänst och Aleris Capio köpte Caremas 35 vårdcentraler 2013 Omsorgen De fyra största: Ca 40 % Attendo Care, Carema, Aleris och Frösunda

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Riskkapitalbolag Nytt och stort, bokstavligt Carema - Triton Attendo Care - IK Investment Partners Aleris - (Investor) Capio - Nordic Capital Frösunda - HG Capital (Praktikertjänst- Läkare och tandläkare)

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Vad är det? Köpa och sälja företag för att tjäna pengar Triton; hela världen, 23 koncerner, 50 000 anställda Fonder för investerare, banker, pensioner Eget kapital 20 %, banklån 80 % Rationaliserar, minskar kostnader, köper upp andra företag inom samma område Säljer efter 3-5 år, med hög vinst

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Hur skapas vinsten? Årligt överskott i uppköpta företaget Delas inte ut. Används till Uppköp av andra företag i branschen Betala ränta på lån från egna fonden, 12-15 % Avdragsgill i Sverige. Går med ”förlust”. Ingen skatt Lagras som en skuld till fonden Försäljning efter 3-5 år. Vinst. Skattefritt i skatteparadis Avkastning 20-30 % per år (!!) jämfört med industriföretag 10-15 %

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Exemplet Carema Carema köptes 2005 av 3i för 1,9 mdr kronor Såldes 2010 till Triton för 8,3 mdr kronor (minus banklån 3,4 mdr); vinst 3 mdr Äldreboenden, LSS-insatser, vårdcentraler; färre personal, minskad administration, sämre kollektivavtal, mindre utbildning… Få investeringar, fungerande verksamhet, säker efterfrågan, inga risker

Vart tar pengarna vägen? Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Vart tar pengarna vägen? Bankerna, investerarna, pensionsfonder… Ägarna av riskkapitalbolaget, fåtal personer, grupper Förvaltningskostnader för fonden 20 % av reavinsten Miljardärer Nya insatser!

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Konsekvenser Pressar kostnaderna (personal….) Koncentration, inte mångfald Inget långsiktigt ägande Skattepengar försvinner 10 mdr per år ”räntesnurror” Inte skatt på försäljningen

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Stockholm, sjukvård Primärvården 62 % privat (122 av 196) Specialistvården 20 % Geriatriken 80 % Psykiatrin 20 % Fri etablering med vårdval inom primärvård och ”inom alla områden av sjukvården där det är funktionellt och möjligt”, öppen specialistvård; gynekologi, diabetes, kirurgi…

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Vad finns kvar? Om 5 – 10 år? Ingenting i offentlig regi??! Sjukhusen? St Göran, återtogs inte. Upphandlades, inte egenregianbud. Stora sjukvårdskedjor, har ”allting” Privata försäkringar och ”gräddfiler”

Äldreomsorgen Stockholm Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Äldreomsorgen Stockholm 2008 2011 Äldreboenden 42 % 71 % Hemtjänst 50 % 60 % Samma koncentration av ägandet Fler småföretag i hemtjänsten LOV – utredning, Tvångslag 90 mdr kronor i hela landet

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Handikappomsorgen Daglig verksamhet, särskilda boenden, korttidshem (LSS) Nästan allt varit kommunalt, ska ”konkurrensutsättas”, dvs. läggs ut på anbud, övertar fungerande verksamheter (Sthlm) Inga egenregianbud ”Kundval” i princip också här. Får en ”handikappeng”

Personlig assistans (LSS) Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Personlig assistans (LSS) 16 000 personer, 46 % kommunal regi Kundval från början 1994 70 000 personliga assistenter Flera hundra företag. Några dominerar. Tre största ägs av riskapitalbolag. Uppköp Kommunal enheter privatiseras Totalt 23 mdr kronor Privata företagen 9 mdr kronor

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 LSS Stor marknad! LSS 59 mdr kronor (Personlig assistans 23 mdr) Daglig verksamhet, korttidshem mm… Vinsten på varje boende inte så hög, därför ”köpa och sälja”, ”förädla marknaden” Flera miljarder i vinster Därtill fusk med personlig assistans, 2 mdr kronor

Kommersialisering av vård o omsorg 2013 04 13 Systemskifte Skifte av system på 20 år Offentlig och behovsdriven till privat och vinstdriven Solidariskt finansierad till mer privat finansierad Vårdföretagarnas vision: 2010 10 % 2012 25 % ? 50 %

NPM New Public Management inom det offentliga Enkla snuvor prioriteras Besöken delas upp Telefonrådgivning ersätts med besök ”Svarte petter” på sjukhusen Fusk med diagnoser 2 500 avtal med prislistor i Stockholm

En marknad Decentralisering Beställare - utförare Kliniken, vårdcentralen egen budget Får betalt efter prestation Metoder från varuproduktion införs Konkurrera med varandra

Konsekvenserna Patienterna blir kunder Verksamheten styckas upp Det mätbara ger ersättning Helheten försvinner, hela patienten ses inte Empatin, etiken riskeras Avprofessionalisering Byråkrati för prissättning och kontroll

Kommersialisering Allt mer privatiseras, vinstdrivet Den offentliga drivna verksamheten kommersialiseras genom NPM Förbereder för privatisering, ”samma sak”

Grunden Egennyttan Konkurrensen Nyliberalismens människosyn Litar inte till människans vilja att göra gott, att göra ett bra arbete, att utvecklas i arbetet tillsammans med andra, att vilja vara en del i ett meningsfullt sammanhang.

Mörkt men ljust Privatiseringen gått långt Marknadiseringen av vård och omsorg (och annan offentlig verksamhet) också gått långt Mycket olika mellan landsting och kommuner 160 kommuner enbart kommunal hemtjänst Rörelse ute bland personal Majoriteten av befolkningen vill ha en offentlig finansierad och driven välfärd