”Friska barn lär bättre”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Att bli kontrollerad – att kontrollera
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Sektorn för socialtjänst Copyright © Härryda kommun KRAFTKÄLLAN.
Barnens behov i centrum
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
BARNHÄLSOVÅRDEN EN HÄLSOFRÄMJANDE ARENA - VÅRDENS ENDA?
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Elevsociala team.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
1 EVENTUELL VINJETT Södertäljes Lotsfunktion.
Disposition och utgångspunkter
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
MED SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA
Tidiga insatser för psykisk hälsa
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Ankomst Göteborg Återvändandearbete: är det möjligt och hur?
Hälsokommunikatörer Stockholms län Presentation till projektets slutkonferens 14 december, 2011 Projektledaren Marcela Bravo.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utvärdering av utökat barnhälsovårdsprogram i Rinkeby
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Att förebygga ohälsa hos nyanlända flyktingbarn och utlandsadopterade Anders Hjern, barnläkare, professor Centre for Health Equity Studies (CHESS), KI/Stockholms.
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Skolan som arena för psykisk hälsa
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
Vad är en familjecentral?
Tveka inte att ta kontakt med vem som helst
Personen från Skolverket
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

”Friska barn lär bättre” Riksföreningen för skolsköterskor Göteborg 14 april 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet i Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se

Axel 12 år Orolig i skolan Inte tyst i klassrummet Lyder inte läraren BÄR KNIV!

Olof 12 år Ambitiös och duktig Lär sig fort Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter Tappar kunskap, håglös, ledsen Alltmer ointresserad Isolerar sig socialt

Från fattigdom och klassamhälle till välfärdsstat och jämställdhet Ambitionen var att inkludera alla på lika villkor. I praktiken har enstaka grupper alltid varit utestängda.

Skillnaderna mellan fattiga och rika barnfamiljer Gränsvärden för den fattigaste resp. rikaste tiondelen av barnhushållen. Generella förbättringar i barnfamiljers ekonomiska villkor fram till år 2008 har inneburit en relativ ökning av skillnaderna mellan fattigare och rikare barnhushåll. De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i inkomststandard, medan de fattigaste hushållen tenderar halka efter jämfört med medel- och högstandardhushållen. Trenden som inleddes 1997 med ökade ojämlika ekonomiska villkor mellan olika hushållsskikt har accentuerats ytterligare fram till år 2008.

Ökande boendesegregation

Är barnfattigdom i rika länder ett hot mot hälsan? Bland socialt mindre gynnade: Fysiska hälsoproblem 60 % vanligare Psykiska hälsoproblem 70 % vanligare Riskfaktorer för ohälsa 80 % vanligare Plötslig spädbarnsdöd 3,6 gånger vanligare Självmordsförsök 2,5 gånger vanligare Andra former av självtillfogat våld 2,5 gånger vanligare Barn som inte ammas 3 gånger vanligare 111 studier på sociala skillnader i hälsa bland barn i Sverige: Tydliga sociala skillnader finns för de flesta hälsoproblem.

Andel barn i ekonomisk utsatthet efter föräldrarnas bakgrund och familjemönster Risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar jämfört med barn till samboende föräldrar, 24,7 respektive 8,1 procent år 2008. Under 2007 och 2008 har dock den ekonomiska utsattheten minskat tydligast bland barn till ensamstående föräldrar, från 25,9 till 24,7 procent (- 1,2 procentenheter) eller från 105 000 till 97 000 barn. Störst risk för ekonomisk utsatthet för barn återfinns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen är bland dessa hushåll 49 procent jämfört med 17 procent för barn till ensamstående svenskfödd förälder. Risken att leva i ett ekonomiskt utsatt hushåll ifall barn bor med båda föräldrarna födda i Sverige är endast 2,3 procent. Sedan 1991 har denna andel minskat från 6,8 procent, vilket innebär mer än en halvering av fattigdomsrisken. För barn till ensamstående och/eller föräldrar med utländsk bakgrund har det inte skett en motsvarande minskning av den ekonomiska utsattheten.

Livet före flykten: Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Förluster av anhöriga Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Social misär Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater

Foto: Joakim Roos

Flykten: Lång väg, lång tid Farofylld Farligt Underbetalda farliga arbeten Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp

Asylprocessen “Klimat av misstänkliggöranden”

Traumatiserande faktorer Hur mår barnen? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

Hur då? Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” Socialt stöd och kontext i centrum Helhetsperspektiv Betydelsen av Vardagsmiljön Viktiga Vuxna Samverkan

Linje 1 — Stödjande vardagsmiljöer Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ... www.allmannabarnhuset.se

Hälsofrämjande faktorer Föräldrar — familj Skola — förskola Fritid, sociala nätverk Framtidshopp http://www.cergu.gu.se/Publikationer/

Mål Stabilisera Återskapa trygghet och tillit Stödja föräldrarna Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd

Samverkan i nätverket Skola Elevhälsan Frivillig- Lokalsamhälle organisationer Introduktions- enheten Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Barn hälsovård Föräldrar Familj FALL: irakiska mamman med tre små barn

Samverkan i skolnätverket Specialpedagog Skola Elevhälsan Frivillig- organisationer Lärare Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Rektor Barn Föräldrar Familj “FRISKA BARN LÄR BÄTTRE”

Vad kan vi göra? Tillräckligt många vuxna! Bygga bra samverkansstrukturer Arbeta från en gemensam — och levande! —värdegrund Stöd! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran Stoppa nedskärningarna! Vad kostar det att INTE satsa??

Axel 12 år Orolig i skolan Inte tyst i klassrummet Lyder inte läraren BÄR KNIV!

Olof 12 år Ambitiös och duktig Lär sig fort Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter Tappar kunskap, håglös, ledsen Alltmer ointresserad Isolerar sig socialt

Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna fattigdomsgapet i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%... Nick Spencer 815 miljoner människor i världen svälter eller är undernärda idag enl FAO. 1,2 miljarder människor tjänar mindre än 1 $/dag. Under five mortality: drygt 30.000 barn per dag, nästan alla i fattigdomsrelaterade sjd. Samtidigt lägger USA 100 miljarder $/dag i militärkostnader. Skulle räcka till att vaccinera 770 miljoner barn mot fem vanliga dödliga barnsjukdomar! Varje dag!! UNDP (FN:S utvecklingsprogram) har visat att det skulle behövas 80 miljarder $ för att ge alla världens människor grundläggande sociala förmåner. Detta motsvarar alltså < 1 dags militärkostnader för USA och är långt mindre än vad de 100 största företagen tillsammans säljer för… USA:s räddningsprogram för bankkrisen 2008: 700 miljarder $

”Nobody need wait a single moment before starting to improve the world”

Tack…! Flyktingskap, migration och hälsa Utbildning, kurser, Master of Public Health-program Forskning, doktorandutbildning www.nhv.se