Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare
Bättre mat och hälsa för äldre
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Marie-Louise Ekeström
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Patient vistades ensam i sjukhusets
VÅRD & OMSORG.
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Patientsäkerhetsläget i Sverige
35 % är urinvägsinfektioner
Mobil Intensivvårds Grupp
Patientsäkerhetsronder
Palliativt vårdinnehåll i livets slutskede
Teamarbete och delegerat ansvar ger LEAN på MAVA
Dokumentation av MEWS i Cosmic
Hur hanteras det mellan kommun sjukhus idag? Uppdrag från LG 30/5
Bättre liv för sjuka äldre
Fördröjt återbesök efter tumör i ett öga
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter operativt
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Svenska palliativregistret Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/fältarbetare
NPÖ –användning i Örebro
Medicinsk stab Patientsäkerhet
Ramverk för patientmedverkan
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Tillsammans för världens säkraste vård
Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Analys av genomförda förändringar Därför lyckades samarbetet mellan Sahlgrenska och Chalmers Ing-Marie Bergbrant, Hud- och könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhus,
Stödja införandet av kvalitetsregister Utbilda användare Analysera resultat, följa upp och återkoppla Bilda nätverk Initiera förbättringsarbeten utifrån.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Gällivare, Jokkmokk, Pajala kommun Snabbt.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Svenska palliativregistret
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Svenska palliativ register
Förskolans pedagogiska uppdrag. Förskolorna klarar inte sitt pedagogiska uppdrag fullt ut  Alla pedagoger har inte tagit till sig målen som handlar om.
Svenska Palliativregistret
Linnea projektet 2014 Förändringsarbete i Palliativvård Björk Maria Carlsson Helena Liljegren Gunilla.
Palliativ vård och samordning
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
Utförarmöte SÄBO Hälso- och sjukvård Kvalitetsregister Senior alert Svenska palliativa registret BPSD LCP Patientsäkerhetsberättelse Symfoni Legevisitten.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Linnea projekt 10 Öka diabeteskunskapen hos omvårdnadspersonalen för att kunna ge Linnea en säkrare diabetesvård. Annika Karlsson, Veronica Bramstedt,
Linneaprojekt Ett förbättringsarbete kring nattfasta på en medicinavdelning Maja, logoped Charlotte, dietist Lisa, sjukgymnast Katja, arbetsterapeut.
”Vår Linnéa utan vårdskador”. Vi som har arbetat med Linnéas vårdskadeprevention Liselott Svanberg sjuksköterska avd 17 Linnda Eriksson sjuksköterska.
T EAMARBETE I H EMMET H EMSJUKVÅRDEN Sjukgymnast Sofie Kristoferson Hemrehab.
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
Ramverk för patientmedverkan
Metodstöd Att arbeta med MUSK-resultatet
Webbutbildning i allmän palliativ vård
Övergripande uppföljningar 2017
Spridning av säkrare praxis
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Steg 4 Övningsexempel för strokevård
Resultat och bedömningsrapport
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Att introducera Nationell vårdplan för palliativ vård (NVP)
Presentationens avskrift:

Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström www.lcp.nu FoUU, Stockholms Sjukhem

Min föreläsning LCP-ansvariges roll och journalgranskning Vinster för personal, patienter och närstående Svårigheter och möjligheter Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

LCP – tre faser med specifika mål Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning Lcp består av tre faser, initial bedömning när patienten identifieras som döende, en kontinuerlig bedömning under de sista dagarna/timmarna i livet och omhändertagande efter dödsfall. Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

SEX 1997 200 2006 20 10 + 10 25 oktober Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Viktigt att tänka på innan införandet Att all personal är informerad och införstådd Att se LCP som ett arbetssätt och inte bara som en checklista Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

LCP-ansvariges uppgift Stimulera samarbete mellan sjuksköterskor, övrig personal och läkare vid initialbedömning och efter dödsfallet Hålla sig uppdaterad angående utveckling av vård under livets sista tid och LCP Koppla till Svenska Palliativregistret för att säkra kvalitén av vård av döende på enheten. Se till att hålla diskussionen om vård i livets slutskede levande på avd/enheten i teamarbetet. Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

LCP-ansvarigs uppgift Introducera LCP på den egna arbetsplatsen Göra journalgranskningar före införandet av LCP och efter de första 10 pilotfallen Utbilda och instruera ny personal Stötta teamet i LCP-arbetet och påminna om när det är dags att initiera LCP Påminna att LCP kan sättas ut vid förbättring Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Syfte: Journalgranskning Få ett utgångsvärde på dokumentationen Ge en grund för diskussion om arbetssätt Visa på vad som är bra och vad som bör förändras Ge motivation till kompetens- och kvalitetsutveckling Få ett kvitto på förbättringar Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Journalgranskning före start 10 journaler på avlidna patienter vårdade minst 48 timmar på enheten alternativt journaler 2 år tillbaka i tiden Granskningsmallar från LCP-kontoret Skickas tillbaka för sammanställning som återförs som PowerPoint Presentera för teamet, diskutera resultat, motivera till förbättringsarbete Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Psykologiskt status/insikt och religiöst/andligt stöd Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Svenska Palliativregistret Närståendestöd Kommunikation Symtomkontroll Omvårdnad Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Journalgranskning efter start 10 journaler på avlidna patienter vårdade enligt LCP Alternativt under 1 år Granskningsmallar och återföring som vid granskning före LCP Återför till teamet, diskutera skillnader och förbättringsbehov. Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensförbättring. Utvärderingar med stöd av Svenska Palliativregistret Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Kommunikation och stöd 10 enheter/100journaler Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Svårigheter kan vara Osäkerhet när LCP ska initieras kvällar och helger, vem är jour? känner inte närstående/patient avvakta tills imorgon/efter helgen? en tillfällig försämring? vem tar ansvar för att ta beslut? Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Svårigheter kan också vara En förändring i rutin och arbetssätt – hur motiveras personalen? Tar tid att vänja sig vid vårdplanen och användandet Tid behövs för att arbeta in en ny rutin när läkaren inte är på plats, tex. vid initialbedömning och medicinska ordinationer Lätt att fastna på vissa mål Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Möjligheter Stöd för teamet att identifiera patienten som döende LCP ger: struktur och kontinuitet i vården struktur för närståendestöd trygghet för patienten och närstående, säkrare symtomkontroll trygghet och säkerhet för personalen i vården av den döende förutsättningar till kvalitetsuppföljning Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Dokumentation Dokumentationen blir mer tydlig minskar tid för överrapportering tid för dokumentation förkortas minskar risken för missförstånd Förbättrad och mer väldokumenterad symtomkontroll Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Vårdpersonal Ett instrument som tydliggör för personalen att vårdens inriktning förändras En välstrukturerad vårdplan som synliggör eventuella problem Medför en större uppmärksamhet för patientens andliga, kulturella och existentiella behov Trygghet att veta att alla åtgärder som utförs finns dokumenterade, mer strukturerat arbete Bra stöd för all ny personal inom teamet Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Patient och närstående Förbättrad symtomkontroll dygnet runt – en trygghet för patient och närstående Välinformerade närstående – skapar trygghet även när de inte är på avdelningen Den skriftliga information är ett bra komplement till den muntliga information som ges Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Reflektionsfrågor Vad är bristerna i vården av döende idag? Hur ser samarbetet ut på enheten? Inom arbetslaget? Mellan yrkeskategorier? Vad vill ni förbättra på enheten/avdelningen? Hur ser stödet till närstående ut idag? Hur motiveras personalen till förbättringsarbete och att säkra vårdkvaliteten? Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

LCP + Svenska Palliativregistret = stöd i kvalitetsarbetet Död Svenska Palliatvregistret innehåller flera av de kvalitetsindikatorer som finns i LCP (kallas för mål i LCP). I palliativregistret görs bedömningen efter dödsfallet, i bästa fall med stöd av dokumentation som finns i journalen. Det blir en retrospektiv bedömning. Med LCP säkras fortlöpande att vi tar ställningen till om målen, dvs. kvaliteten, uppfylls och vidtar åtgärder som behövs. LCP blir ett sätt att arbeta som bör leda fram till att kvaliteten blir så bra som möjligt och att det ger utslag i palliativregistret. Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

Här används LCP i Sverige Antal enheter < 5 5-10 10-20 20-30 > 50 Antal enheter < 5 5-10 10-20 20-30 > 50 Idag drygt 140 enheter från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

LCP-debatt i England LCP har använts på ett felaktigt sätt inom fr a akutsjukvården i England Patienter har nekats mat och dryck när de satts på LCP Patient och närstående har inte informerats eller gjorts delaktiga i beslut om vården LCP är inte tillräckligt individualiserad som vårdplan Det saknas studier där LCP jämförs med annat arbetssätt Men - När LCP används som det är tänkt är det ett värdefullt stöd i vården av döende Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem

L oving C are P ractice Foto J. Forsell Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem