Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre 1) Kognition Föreställningar, kunskap 2) Emotioner Positiva och negativa 3) Handling Interaktion, konfrontation Inte alltid i harmoni med det kognitiva (t.ex. rökning)

SANT: I ungefär 60 % av alla dödsfall är den avlidne minst 75 år I början av 1970-talet var motsvarande andel endast en tredjedel Mortaliteten har också minskat bland de äldre

SANT: Sedan början av 1900-talet har medellivslängden vid födseln ökat med mer än 30 år Från år 1900 har medellivslängden vid födseln ökat från 43/44 till 74 år för män och från 47/48 till 82 år för kvinnor Den förväntade livslängden vid 65 har endast ökat från 11 till 16 år för män och från 12 till 19 år för kvinnor Vid 55-års ålder har män 1/3 av sin livstid kvar (24 år) och kvinnor lite mera (29 år) Den demografiska transitionen och utrotandet av barn-dödligheten är viktiga förklaringar 1900-1910 dog mer än en av 10 under sitt första levnadsår

Förväntad livslängd för män och kvinnor i åldrarna 0, 65 och 85 år 1880-2000 (Tilastokeskus)

Förväntad livslängd vid födseln

FALSKT: En majoritet av äldre män och kvinnor är ensamboende Påståendet är sant för kvinnor, men inte för män En majoritet av kvinnor 60+ bor ensamma Saknar informell omsorg från en partner Ensamboendet ökar med åldern: En av tre 70-74-åringar lever ensam Två av tre 85-89-åringar lever ensam Ensamboendet bland män är vanligare på landsbygden

Ensamboende äldre män och kvinnor i Finland 2005 (%)

SANT: Hälften av 85–89-åriga män är ännu gifta Kvinnor lever ca 7 år längre än män och är några år yngre än sina äkta makar  “Änkeståndet” domineras av kvinnor Hälften av de äldre är gifta: ½ gifta, ¼ änkor/änkemän, 1/10 ogifta, 1/10 frånskilda Frånskilda äldre ökar

Andelen gifta äldre kvinnor och män, Finland 2003

Civilstånd bland äldre kvinnor och män, Finland 2003 (%) AGE Married Unmarried Divorced Widowed MEN 65-74 WOMEN 72 52 10 9 11 13 7 26 75-84 67 27 8 6 19 55 85+ 46 5 12 4 75

Andelen änkor och änklingar bland äldre, Finland 2003 (%)

SANT: Av 80-åriga män som har en partner är majoriteten sexuellt aktiva Bland de män som har en partner är > 60 % av 80-åriga män och> 90 % av 60-åriga män sexuellt aktiva (Huhtaniemi 2003) Att ha en partner mera vanligt bland äldre män än bland äldre kvinnor Att vara sexuellt aktiv viktigt för ½ av 65-74-åriga män och 1/3 av 75-85-åriga män Endast 10-14 % av kvinnorna i motsvarande åldrar

FALSKT: Nästan hälften av ålderspensionärerna (65+) känner sig ofta ensamma Endast en minoritet, eller mindre än en av 10, av de äldre känner sig ofta ensamma Ensamhetskänslor vanligare bland yngre och medelålders än bland äldre (möjligt undantag de allra äldsta) Ett av de mest överskattade problemen som tillskrivs äldre

Känner du dig ensam? (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Ofta 4 % Ibland 32 % Aldrig 63 %

Föreställningar om – och självupplevda – problem bland äldre (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) 1) Sjukdom och nedsatt funktionsförmåga 2) Sociala problem 3) Ekonomiska problem 4) Våld och kriminalitet 5) Bristande sociala servicetjänster 6) Bristande hälsovårdstjänster 7) Alltför stor ungdomsidealisering 8) Bristande aktivitetsmöjligheter 9) Något annat

FALSKT: Nästan hälften av ålders-pensionärerna (65+) känner sig uttråkade och otillfredsställda En majoritet (80-90 %) är tillfredsställda med sitt liv – oberoende av ålder Livstillfredsställelsen minskar inte med ålder Den goda ålderdomen (Successful ageing) centralt socialgerontologiskt tema

Livstillfredsställelse bland äldre 60+ (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Mycket tillfredsställd 40 Ganska tillfredsställd 54 Ganska otillfredsställd 5 Mycket otillfredsställd 1

”Åldrandet ger ny vitalitet” (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Stämmer helt 15 % Stämmer i viss mån 37 % Stämmer knappast 24 % Stämmer inte alls 19 % Kan inte säga 5 %

FALSKT: En majoritet av de äldre (60+) skulle vilja ha mera kontakt med yngre människor De flesta äldre har mycket kontakt mellan generationerna – om familj och anhöriga räknas med Övrigt lite kontakt mellan generationerna Åldershomogena områden har ökat antalet sociala kontakter mellan äldre

Hur mycket kontakt har man med yngre personer (<25 år), även familjemedlemmar (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Mycket 29 % I viss mån 40 % Lite 22 % Inte alls 9 % Kan inte säga 1 %

Skulle vilja ha mera kontakt med yngre personer (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) 41 % NEJ 57 % Kan inte säga 3 %

SANT: Jämförelser mellan olika ålders-grupper visar att äldre män 75+ begår mest självmord Påståendet stämmer för de flesta industrialiserade länder Äldre ”lyckas” oftare än yngre om de planerar att begå självmord

Självmord enligt ålder och kön per 100. 000 medelfolkmängd

SANT: Idag har ålderspensionärerna (65+) bättre inkomst och mera förmögenhet än någonsin tidigare Varje ny generation mer förmögen/bättre ekonomi än den föregående Som grupp blir pensionärerna rikare (makronivå), men som individer blir de ”fattigare” (mikro-nivå)

FALSKT: När de utvärderar sin privatekonomi säger ca en tredjedel av de äldre (60+) att de inte har tillräckligt med pengar Som i förra påstående: Ekonomin har förbättrats över tid bland äldre Endast en lite minoritet har svårigheter att klara av sin privatekonomi

Utvärdering av den egna ekonomiska situationen (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Pengarna räcker för besparingar 14 % Pengarna räcker alldeles lagom 53 % Pengarna räcker på något vis 30 % Inte tillräckligt med pengar för den nödvändiga konsumtionen 3 %

Faktorer som bidrar till ekonomisk trygghet (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Inkomst/pension 91 % Bostad eller annan förmögenhet 76 % God hälsa 42 % Stöd från familjen 35 % Besparingar, aktier och andra investeringar 26 % Kan fylla ut inkomsten med t.ex. bärplockning 17 % Någonting annat 3 %

12 SANT: Tre fjärdedelar av ålders-pensionärerna (65+) äger lägenheten/huset de bor i En viktig del av äldres förmögenhet (som för yngre) är deras egen lägenhet eller hus En av 10 äldre äger även en andra/ investeringslägenhet Ensamboende äldre äger i mindre utsträckning sin lägenhet än samboende

Lägenhetsförmögenhet enligt hushåll och åldersgrupp 1987-1998 (%) (Tilastokeskus)

Hushåll enligt åldersgrupp som äger en andra/ investeringslägenhet 1994-1998 (%) (Tilastokeskus)

13 FALSKT: Andelen ålderspensionärer (65+) som får hemservice har ökat sedan 1990 och är idag ungefär 30 % Förändringarna har gått I motsatt riktning: Andelen äldre (65+) med hemhjälp har halverats från år 1990 10 % av de äldre får idag hemvård, även om 31 % av de äldre (60+) säger att de behöver hjälp för att klara sig I vardagen Även andelen 75-åringar och äldre med hemvård har minskat från 32 % år 1990 till 18 % idag Enligt planer för social- och hälsovården 2004-7 är målet 25 % Minskningen av formell omsorg  ”informalisering” av omsorgen (gamla fruar och medelålders döttrar)

Andelen finländare 65+ med hemhjälp 1975-2000 1990-92 2000 15 % 21 % 11 %

FALSKT: Mer än var femte ålderspensionär (65+) bor på institution Endast 6,6 % av de äldre 65+ (2004): Mindre än 4 % bor på ålderdomshem och geriatriska avdelningar (HVC) Ca 3 % bor på servicehus eller intensifierat (tehostettu) servicehus (dygnet runt omsorg) 20 000 på ålderdomshem idag jämfört med 26.500 år 1990 Bland äldre 75+ bor 13 % på institutioner

Service till äldre 1990-2004 (%) (Vaarama et al 2006) Sjukhem [HVC] (Svart) Ålderdomshem (Mörkgrått) Intensifierat servicehus (Ljusgrått) Servicehus (Ljusgrått) Kontinuerlig hemvård (Vitt)

15 SANT: Av servicehusen i äldreomsorgen drivs 35 % av frivillig/ideella organisationer och 9 % av kommersiella organisationer ”Marknadiseringen” fört in nya aktörer i äldreomsorgen en ”mosaik” av omsorgsgivare Vem betalar för omsorgen (obetalt, offentligt finansierat, privat finansierat) och vem är omsorgsgivare (familjen, kommunen, marknaden, frivilligsektorn) Offentliga omsorgen organiserats enligt själständiga ”resultatenheter”: beställare och utförare (New Public Management)

FALSKT: När äldre (60+) hemmaboende behöver hjälp/vård med vardagsfunktioner är den vanligaste hjälpgivaren en person från kommunens hemservice/hemsjukvård För äldre hemmaboende ges mest hjälp informellt (både räknat i tid och pengar) Anhöriga, mest äkta makar (fruar)

Vem ger hjälp med vardagsfunktioner (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) Make/maka 49 % Barn 42 % Kommunal hemservice/sjukvård 21 % Annan anhörig 15 % Granne 11 % Vän 10 % Barnbarn 8 % Privat betald vårdare 2 % Frivilligorganisation 1 % Församlingen 0 % Någon annan 4 %

17 SANT: När de behöver vård föredrar tre av fyra äldre (60+) att få den vården i sitt eget hem Överensstämmer med den nationella planen för social- och hälsovård 2004-2007 målet: vård så länge som möjligt i eget hem ”hemvårdsideologin”

Önskemål om boende då man behöver vård (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) I sitt eget hem med stöd och trygghet av service 76 % I servicehus 17 % I ålderdomshem eller annan institution 4 % Kan inte säga 2 %

18 FALSKT: Av 60–64-åringarna deltar fort-farande 60 % i arbetskraften Av 60 år fyllda finländare är endast 20 % kvar i arbetskraften I åldrarna 55-59 år 60 % I åldrarna 50-54 år 80 % En femtedel av 55-64-årigarna har deltidspension Av 55+ är större andel kvinnor än män i arbetslivet Äldres arbetskraftsdeltagande påverkar beroendekvoten 55-64-årskohorterna större än 15-24-årskohorterna 2000 Flera äldre som lämnar arbetslivet än unga som ”kommer in”

Beroendekvoten i befolkningen (Tilastokeskus 2004)

22 och 59-åringar i arbetskraften (Tilastokeskus 2004)

19 SANT: I befolkningen i åldrarna 80+ är förhål-landet idag 250 kvinnor per 100 män, men år 2030 ”endast” 150 kvinnor per 100 män Mäns dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar och alkohol/tobaksrelaterade sjukdomar och krigen minskat männens livslängd Skillnaden i livslängd mellan män och kvinnor minskar

Kvinnor per 100 män i åldrarna 65+ respektive 80+ (Tilastokeskus 2004)

20 SANT: Mindre än en femtedel av de äldre (60+) upp-skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig Uppskattad (subjektiv) hälsa bland äldre har förbättrats sedan 1990-talet I äldrebarometern endast 15 % som uppskattade sin hälsa som dålig I en studie om levnadsförhållanden 19,9 % Finländare 55+ rapporterar högsta förekomsten av långtidssjukdomar I EU (männen ”nr 1”, kvinnorna ”nr 3”)

Uppskattning av den egna hälsan (%) (Finländare 60+, Äldrebarometern 1998) God 16 % Ganska god 28 % Varken god eller dålig 41 % Ganska dålig 12 % Dålig 3 %

Andel kvinnor med självrapporterad långtidssjukdom i EU i åldrarna 55+, 65-74 och 75+ (%) (ECHP 2001)

Andel män med självrapporterad långtidssjukdom i EU i åldrarna 55+, 65-74 och 75+ (%) (ECHP 2001)

20 SANT: Bilinnehavet bland äldre fyllda 75 år har ökat med över 400 % från år 1985 till år 2001/2002 Bilinnehavet ökat mest i äldrehushåll I åldrarna 65-74 med 100 % I åldrarna 75+ med drygt 400 %

Andel hushåll som har bil enligt referenspersonens ålder 1985-2001/2002 (Referensperson: högst inkomst i hushållet)