Judendomen

Antal judiska anhängare Idag finns det cirka 16 miljoner judar. De lever utspridda i ett stort antal länder (6 miljoner i USA, 4 miljoner i Israel, tre miljoner i Ryssland). Judendomen är en mycket liten religion om man jämför med t. ex. kristendomen (2 miljarder anhängare) och islam (1,2 miljarder anhängare).

Varför läser vi om judendomen? Judendomen är moderreligion till kristendomen och islam, dvs. kristendomen och islam har sina rötter i judendomen. Likheter mellan judendomen, kristendomen och islam: Man tror på en gud (monoteism). I de tre religionernas heliga skrifter kan man finna berättelser som är mycket lika. (Tanak, Bibeln och Koranen) De tre religionerna har växt fram i samma område. (i mellanöstern och på den arabiska halvön)

Judarna har blivit förföljda i årtusenden pga. att de har en annan kultur. De har blivit utsatta för judehat (antisemitism = hat mot de semitiska folkgrupperna). Judehat bygger på fördomar om judarna som folkgrupp och när vi läser om judendomen så ökar vår kunskap om och förståelse för judarnas kultur.

Vem är jude? Den som är född av en judisk kvinna ortodox (sträng) tolkning Många menar att om man är född av en judisk kvinna så är man alltid en jude, även om man inte tror på Gud. Att vara jude är att tillhöra ett folk. Man kan även bli jude genom att konvertera (övergå) till den judiska religionen liberal (fri) tolkning

Heliga skrifter inom judendomen Judarna anser sig vara Guds utvalda folk. De har ett förbund med Gud, dvs. det finns ett speciellt band mellan judarna och Gud. Detta speciella band beskrivs i Tora (de fem moseböckerna). Tora finns i Tanak (Gamla Testamentet). Förklaringar till hur Toras lagar ska följas i vardagslivet finns i skriften Talmud.

Regler för judar enligt Tora och Talmud Judar får endast äta tillåten och rätt tillagad mat (kosher) En jude får inte äta fläskkött, blodmat och skaldjur. Alla djur som slaktas ska tömmas på blod. Mjölk och kött får inte blandas vid matlagning och måltid. Därför måste alla judiska hem ha dubbla uppsättningar av köksredskap. Denna regel kommer från ett citat i Tora, ”Man ska inte koka killingen i getens mjölk”.

Judarna ska vila under sabbaten (vilodagen) Sabbaten varar från fredagskväll till lördagskväll. Under sabbaten får endast livsviktigt arbete utföras. Denna regel kommer från skapelseberättelsen i Tora, ”Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde vilade han”.

Judar ska genomgå vissa religiösa riter Pojkar omskärs på den åttonde dagen efter födseln. Omskärelsen är en symbol för judarnas förbund med Gud. Pojkar konfirmeras när de är 13 år. Konfirmationen kallas Bar Mitzva. Flickor konfirmeras när de är 12 år. Konfirmationen kallas Bat Mitzva.

Ortodoxa och liberala judar De ortodoxa judarna menar att allt i Tanak är Guds ord och att det är viktigt att man följer alla regler i Tora och Talmud. De liberala judarna menar att Tanak måste tolkas och diskuteras och att alla regler inte behöver följas.

Judarnas tankar om Messias Judarna tror att Gud ska låta det goda styra på jorden. Det goda kommer med Messias, en god härskare (enligt de ortodoxa judar) eller en messiansk tid (enligt de liberala judar). De kristna tror att Jesus var Messias. Det tror inte judarna, de säger: ”Krig och orättvisor finns ju kvar på jorden”.

Judiska högtider Pesach (den judiska påsken) Firas till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten och uttåget ur Egypten med Mose som ledare 1200 f. Kr. Yom Kippur (försoningsdagen) Detta är en viktig högtid då man bekänner sina synder och försonas med varandra och Gud.

Chanuka (tempelinvigningsfesten) Detta är en glad högtid (som de kristnas jul) som varar i åtta dagar och varje kväll tänder man ett ljus i den åttaarmade ljusstaken.

Synagogan (den judiska gudstjänstlokalen) I synagogan finns ett skåp (arken) som innehåller torarullarna (moseböckerna). Vid gudstjänsterna läser man ur torarullarna. I synagogan bär männen kippa (liten mössa) för att visa respekt för Gud. Gudstjänsten leds ofta av en rabbin, som är församlingens ledare och lärare.

Judarnas historia Runt år 0 Palestina var en romersk provins (Judea). Under det första århundradet e. Kr. gjorde judarna som bodde i Palestina flera uppror. Romarna slog tillbaka! År 70 e. Kr förstördes judarnas tempel i Jerusalem. År 135 e. Kr. Romarna fördrev (körde ut) judarna ur Palestina. Judarnas landsflykt (diaspora) började.

Flera århundraden framåt Judarna bosatte sig i andra delar av världen. I flera länder var de tvungna bo i särskilda kvarter (getton). Judarna utsattes för förföljelser (pogromer). Orsakerna till pogromerna var bl.a. att judarna hade en annorlunda kultur än majoriteten i de olika länderna, att de anklagades för att sprida pest och olyckor, att de inte trodde på att Jesus var Messias och Guds son. Antisemitismen (judehatet) var omfattande. Judarna blev utkörda ur vissa länder, t.ex. England år 1290, Frankrike år 1340 och Spanien år 1492.

1700-talet Många judar lämnade Europa och flyttade till Nordamerika. År 1897 Sionismen (åter till Sion) skapades av österrikaren Theodor Herzl. Denna rörelse ville att alla judar skulle flytta tillbaka till Sion (Jerusalem) och där skapa en egen judisk stat. Åren 1935-1945 Förintelsen! 6 miljoner judar mördades av nazisterna. År 1948 Den judiska staten Israel bildades.

Konflikten om Israel År 1947 lade FN fram ett förslag om att Palestina skulle bli två länder, ett judiskt land och ett palestinskt (arabiskt) land. År 1948 utropades staten Israel av judarna i Palestina, utan att ta hänsyn till palestinierna. De arabiska grannländerna, Libanon, Syrien, Egypten, Jordanien, blev upprörda och flera krig utkämpades mellan Israel och arabländerna under årtionden framåt. Israel vann krigen.

Krigen medförde att: Israel ockuperade bl.a. Västbanken och Gazaremsan. Israel erövrade den heliga staden Jerusalem. hundratusentals palestinier flydde till grannländerna och tvingades bo i flyktingläger. År 1967 bildades PLO. Ledare blev Yassir Arafat. PLO startade en revolt (intifadan) mot Israel. Idag har palestinierna självstyre i Gazaremsan och på Västbanken, under uppsikt av Israel.

Konflikten om Israel är mycket komplicerad och det är en svår fredsprocess. Man är oense om vilket land Jerusalem ska tillhöra och om framtiden för de judar som under årens lopp har bosatt sig i Gazaremsan och på Västbanken. Israel skakas ideligen av terrordåd och det israeliska försvaret gör attacker mot palestinska områden.