Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03 1

Regeringsuppdraget Utreda och föreslå lämpliga styrmedel för hur reningen i kommunala avloppsreningsverk kan förbättras så att utsläppen av kväve och fosfor till kusten från och med Norrtälje kommun till och med Kattegatt kan minska med minst 3 000 ton respektive 15 ton jämfört med år 2006. Som ett exempel på styrmedel ska ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor utredas. De miljökvalitetsnormer som krävs enligt vattenförvaltningen ska beaktas. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Åtgärd 2 i VM:s åtgärdsprogram (MKN) Ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel Så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning Se rapport! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Betingen för BSAP Ca 230 reningsverk BSAP 30 % reduktion N till 2021 till bassänger Reduktion av N och P för MKN inom avrinningsområden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

”Spelplan” för nya styrmedel i Sverige Ny lag som antas av riksdagen (i princip alla ekonomiska styrmedel hamnar här) Ny förordning eller generell föreskrift enligt 9 kap 5 § MB som meddelas av regeringen - regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande Prövning i miljöprövningsdelegation enligt miljöbalken hos länsstyrelse eller miljödomstol Lättare modifieringar I MB Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Analyserade styrmedelsförslag i uppdraget för BSAP Lagteknisk konstruktion Verksam reglering Styrning 1. Tillståndsprövning med utsläppsvillkor Miljöbalkens regelverk Kvantitets- reglering styrning 2. Skärpta krav i generella föreskrifter 3. Handel med utsläppsrätter Ny lag Pris- 4. Handel med certifikat 5. Skatt 6. Riktutsläppsvärden med avgift och subvention 7. Avgiftssystem med återföring Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssumma 9480  6480 ton 30-45 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssumma 9480  6480 ton 30-45 Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssumma 9480  6480 ton 30-45 Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % Skatt Skatt på belastning till kustvatten 50 - 210 kr/kg 10-20 år Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssumma 9480  6480 ton 30-45 Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % Skatt Skatt på belastning till kustvatten 50 - 210 kr/kg 10-20 år Riktutsläpps-värden Avgift/subvention på belastning till kustvatten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Dimensionering av 7 styrmedel Reglering Dimensionering av reglernivåer Beräknat antal prövningar Beräknad tidsåtgång Tillståndsprövning Utsläppsvillkor Lägsta reduktionsgrad 6-7 mg/l 85 % (rättspraxis) 40-87 (om) 60-70 (om) 15-30 år Generella föreskrifter >10 000 pe Utsläppskrav 7 mg/l 80-87 60-70 10-15 år Handel med utsläppsrätter Taksänkning för belastningssumma 9480  6480 ton 30-45 Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad 73 %  82 % Skatt Skatt på belastning till kustvatten 50 - 210 kr/kg 10-20 år Riktutsläpps-värden Avgift/subvention på belastning till kustvatten Avgiftssystem Avgift på belastning till kustvatten 60 - 250 kr/kg Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Varför är avgiftssystem bra? Generellt samhällsekonomiskt effektivare än skatt på kommunala monopol (men det är även certifikatssystem) 20-50 % mindre felallokering på grund av felaktigheter i retentionsfaktorer (men det har även certifikatssystem) Kan driva processoptimeringar på kort sikt (men det gör även certifikatssystemet till samma grad) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Varför inte avgiftssystem? Osäker måluppfyllelse, när når vi fram? Inga tydliga signaler till VU annat än en avgift – hur medvetna är små kommuner om hur högt man bör sikta? Datastatistik: Utsläppsintensiteten i NOx-systemet har inte förändrats på 10 år. Systemet driver inte längre… kan samma sak hända här? Besöksintervjuer på NOx företag bekräftar low-hanging-fruit och nu är den plockad Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Varför inte avgiftssystem? Empirisk dataanalys: Ingen statistisk signifikant indikation på att NOx systemet har styrt utsläppen de sista 10 åren Forskningsprojekt vid GU: avgiftssystem kan driva processoptimeringar bättre än något annat styrmedel tills majoriteten av branschen genomfört dem sedan avstannar effekten gradvis och det blir sämst av alla styrmedel Processoptimerings potential ca 600-1000 ton Negativa nettoavgifter kan sticka lite i ögonen på vattendirektivet (kostnadstäckning) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Avgiftssystemets osäkerhetsintervall Avgiftshöjningar Utsläpp (kg) Osäkerhetsintervall När når vi målet? Har vi tid med gambling i BSAP? Vilka är oddsen? -1013 ton Målnivå (kg) +647 ton 2015 2020

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Hur funkar det? Tilldelningsnyckel Administration och rapportering Mätning och verifiering av utsläpp Efterlevnad och sanktionssystem Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Hur funkar det?

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Ett certifikat är ett intyg på 1 kg genomförd belastningsminskning till kust under föregående år Betinget på 3000 ton reduktion bestämmer det minsta antal certifikat, dvs hur många kg minskning till kust som reningsverken ska uppnå till ett visst slutår jämfört 2006. Golvet börjar på den nivå som branschen står vid startåret och fortsätter med sedan en golvhöjning som slutar med 3000 ton minskning vid slutåret 20XX.

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Golvreningsgraden är den lägsta reningsgrad som ett reningsverk ska klara varje år. Om reningsverket ligger under golvreningsgraden – måste man köpa certifikat, ligger man över kan man sälja överskottet. Certifikatsmarknad för ”handel med skyldigheter” för att uppfylla branschens beting

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Tilldelningsnyckel

Reningskvoter enligt historisk reduktionsgrad 82 % 73 % 2015 2020 2025 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Golvbanan baserad på reningsgrad netto (reduktionsgrad till kustvatten) Golvreduktionsgrad netto, GRN (%) Reduktion vid kust (ton) Historiskt genererade certifikat (tusental kg) Certifikatsgolv (tusental kg) 73 1895 74 292 1706 1998 75 633 1438 2071 76 975 1269 2244 77 1317 1076 2393 78 1658 901 2559 79 2000 735 2735 80 2342 593 2935 81 2683 473 3156 82 3024 379 3403

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Administration och rapportering

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Varje VU får ett certifikatskonto hos Naturvårdsverket Inloggning med e-legitimation (minst 2 behöriga personer per VU med fullmakt) En VU med flera verk kan skapa ett konto per verk på samma inloggning

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Överföringar kan ske mellan egna verk och till andra: Klicka på kontonummer (NV, mäklare samt alla 230 verk i systemet har egna kontonummer). Skriv in antal certifikat för överföring. Bekräfta Förslag om överföring. Skriv in antal. Bekräfta. Efter överföring registrera priset.

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Rapportering den 31 mars Logga in och notera förra årets utsläpp (belastning beräknas). Bekräfta. Antal certifikat som verket har visas på kontot Antal certifikat (reningskvoten) som kommer att dras den 2 maj visas på skärmen Den 30 april NV kommer annullera det antal certifikat som motsvarar reningskvoten (”autogiro”) Ev. överblivna certifikat står kvar alt. andel av reningskvot

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp Generella föreskrifter Ackrediterad mätning på såväl inkommande som utgående Dagens standard på utgående är utgångspunkt i arbetet med föreskriften Ackrediterad kontrollör som verifierar Samhällsekonomisk konsekvensanalys Hänvisning i lag eller föreskrift till retentionsfaktorer som används

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem 31 mars: Rapportering och verifiering klar 30 april: Annulleras certifikat på kontot av NV Om certifikat saknas ska alt 1: kvotpliktsavgift betalas (150-200 % medelvärde pris på certifikat) alt: 2 fast sanktionsavgift med > 5 ggr högre än pris Före den 1 september: Om certifikat saknas: Myndigheten prövar frågan sanktionsavgift och efterköp ska utfalla. Kan överklagas.

Förslaget införs med följande åtgärder Lag om kvävecertifikat för tillståndspliktiga kommunala reningsverk inom BSAP-området införs till den 1 januari 2016 Förordning/generella föreskrifter om ackrediterade mätmetoder för kväve, verifierade kväverapporter vid reningsverk samt retentionsfaktorer införs till den 1 januari 2015 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Förslaget införs med följande åtgärder Ett informativt styrmedel införs den 1 juli 2014 eller så snart beslut är fattat om CEASAR:s införande Genomsnittliga värden för reningsgrad och utgående koncentrationshalt för kväve för verksamheterna i systemet De 10 % bästa verksamheterna samt ledord som beskriver använd teknik Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

CEASAR - Likheter med andra system CDM inte samma sak – är frivilliga projektbaserade krediter om additionella (förväntade) reduktioner: CEASAR är verifierade reduktioner som har skett, är obligatoriskt Handel med gratis tilldelade utsläppsrätter – vissa likheter i fördelningseffekter. Skillnaden: certifikat är handel med reduktioner istället för utsläpp Elcertifikat – nästan samma sak men säljare (som genererar) och köpare är förutbestämda kategorier Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 är principiellt likadant system Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Förutsättningar vid utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 USEPA: mål att fasa ut produktion av blyad bensin på 5 år. USEPA övervägde nya föreskrifter. Oblyad bensin kräver ny teknik vid tillverkning - raffinaderierna satte sig hårt emot med lobbying mot tidsplanen 5 år Risk för överklaganden av föreskrifter (statistiskt 80 % av USEPAs föreskrifter överklagas) - Lång genomförandetid! Planen 5 år håller inte: Raffinaderier olika förutsättningar (nya – äldre, stora – små) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

System liknande CEASAR: Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 Införande av generell kravnivå med en taksänkning för sektorns genomsnittliga blyinnehåll (gram per gallon) i bensinen De raffinaderier som producerar bensin med högre blyinnehåll än ”taket” måste köpa blyrätter De raffinaderier som producerar bensin med lägre blyinnehåll än taket kan sälja blyrätter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

USEPA: Taksänkningsbana 1982-1987 för blyinnehåll i bensin (gram per gallon) 1,2 x Grams per gallon 1,0 0,8 0,6 x 0,4 0,2 0,0 83 84 85 86 87 År Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Hur gick det? 1982: systemet startar. Raffinaderier med redan ny teknik ställde om snabbt Flexibiliteten gjorde att små och äldre raffinaderier (med höga gram per gallon) kunde köpa blyrätter och ställa om i den takt de förmådde Priset på blyrätter tillsammans med generella kravnivån skapade incitament för att anamma ny teknik i små och äldre raffinaderier 1985: Stora handelsvolymer. Branschgenomsnittet gick förbi taksänkningsbanan 1987: Blyet utfasat, systemet avslutas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Utvärderingen Den generella kravnivåhöjningen gällde för alla och gav klara besked för åtgärder och investeringar Snabbare genomförande än med föreskrifter Mindre motstånd från branschen än föreskrifter Lyfts ofta inom forskningen som ett framgångsrikt exempel tack vare det snabba genomförandet och helhetsgreppet om utfasningen av bly Beräknade besparade kostnader för branschen 1982-1987 ca 3-4 miljarder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Samhällsekonomisk konsekvensanalys [1] Beräknat på 30 år för referensalternativet, 20 år för avgiftssystem och 15 år för certifikat. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Tillståndsprövning > 10 000 pe (pe sorterat) Avgiftssystem > 2000 pe Certifikatsystem Inledande Löpande Åtgärdskostnader VA-bolag 164 – 190 138 Transaktions Kostnader VA-bolag 23 - 100 23 – 67 17 – 19 23 - 67 19 - 20 Central myndighet/ stat 6 – 12 2,5 – 3,5 10 - 16 4 - 5 Kommuner/ lst / MPD 1 - 8 1 - 6 Totalt 24 - 108 164 - 190 30- 85 157,5 – 160,5 34 - 89 161 - 163 Årliga totala kostnader 165 - 196 160 - 166 164 - 171 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Certifikatsystem vs avgiftssystem Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Certifikatsystem vs avgiftssystem Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir). Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte på målbanan. VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Certifikatsystem vs avgiftssystem Certifikatssystem Avgiftssystem Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden Endast avgiften styrande VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir). Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte kring målbanan. VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer) Reningsgraden den avgörande faktorn som avgör om VU får en nettoavgift eller inte. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

TACK! CERTIFIKATSSYSTEM AVGIFTSSYSTEM Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Styrmedel för MKN fosfor i Västerhavets distrikt 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet är 15 400 kg/år som fördelas på 13 huvudavrinningsområden och två kustområden. Göta Älv har delats upp i 14 områden Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Huvudavrinningsområde 3 5 2 1 4 MKNN MKNÖ Övervattnet Nervattnet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Huvudavrinningsområde 3 5 2 1 4 Grönlän Rödlän MKNN MKNÖ Övervattnet Nervattnet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Västerhavets distrikt 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter 13 huvudavrinningsområden och två kustområden med KARV Göta Älv har delats upp i 14 områden Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet enl. ÅP är 15 400 kg/år Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Västerhavets distrikt Beting för fosfor per huvudavrinningsområde 108-032 Byälven 537 / 56 3 (2) 108-034 Norsälven 754 / 113 5 (4) 108-035 Klarälven 904 / 0 6 (6) 108-036 Alsterälven 50 / 25 1 (1) 108-037 Visman 277 / 0 108-039 Friaån 220 / 230 1 (0) 108-038 Gullspångsälven 801 / 772 4 (3) 111 Strömsån 390 / 10 110 Örekilsälven 82 / 190 2 (2) Bäveån 1510 / 250 108 Vänern 5345 / 3410 14 (7) 108-040 Tidan 628 / 1000 108-042 Lidan 922 / 420 7 (5) 108-043 Nossan 207 / 250 4 (4) Säveån 1780 / 13 5 (3) Göta Älv 1330 / 1720 107 Kungsbackaån 106 Rolfsån 71 / 10 104 Himleån 2080 / 20 2 (1) 102 Suseån 0 / 20 105 Viskan 3830 / 560 103 Ätran 530 / 0 5 (5) 98 Lagan 1508 / 760 101 Nissan 991 / 0 95 Vege Å 530 / 450 99 Genevadsån 27 / 10 96 Rönne Å 317 / 1680 8 (7) ARO Kust norr 38400 / 1464 22 108-030 Dalbergså o. Holmsån 0 / 350 Kust syd 5192 / 580 5 108-031 Upperudsälven 389 / 0 Västerhavets distrikt Beting för fosfor per huvudavrinningsområde Område Norr 77 reningsverk Område Syd 36 reningsverk

Utgående halt (mg/l) fosfor år 2010 113 reningsverk Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Prop fördelning per betingsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Prop fördelning per betingsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Prop fördelning per betingsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Överskott / underskott per ARO vid 0,2 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt Prop fördelning per betingsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Överskott / underskott per ARO med 0,1 mg/l Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Lagteknisk konstruktion Geografisk upplösning Styrmedel Lagteknisk konstruktion Verksam reglering Geografisk upplösning Styrning 1. Tillståndsprövning med utsläppsvillkor för fosfor Miljöbalkens regelverk med eventuell ny förordning Kvantitets- Reglering Vatten-förekomst styrning 2. Skärpta krav i generella föreskrifter Distrikt 3. Generella föreskrifter med dispens efter avtal (GFDA) 4. Handel med certifikat Ny lag Prisstyrning 5. Vattenkvalitetshandel med certifikat eller utsläppsrätter (CEASAR-E) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Generella föreskrifter med dispens… (GFDA) Generella föreskrifter med kravnivån 0.1 mg/l Ansök om dispens hos MPD om nedsättning i kravnivå om denna går längre än MKN (ca 80 st) Problem: Dispensbeslut är individuella beslut som inte kan väga in bördefördelningar. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03

Vattenkvalitetshandel med fosforcertifikat 1) Tilldelningsnyckel i en särskild lag om handel med fosforcertifikat   2) Tilldelningsnyckel följs av Naturvårdsverket som riktlinje vid tilldelning av krav och individuell rimlighetsavvägning 3) Besluten kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Handel uppströms Samma kontosystem som för CEASAR kväve Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-03