UTTALSTRÄNING Studiedag 28 maj 2014, Tierp

Cirkatider för dagen 09:00 Våra språkljud 10.00 Fikapaus 10.20 forts. språkljud och fonologiska processer 12.00 Lunch 13.00 Åtgärder och materialtips 13.45 Fikapaus/bensträckare och salsbyte 14.00 Materialtillverkning utifrån egen elev 14.45 Dagen summeras och utvärderas Berätta att prat varvas med gruppövningar…

Kommunikationssvårigheter Vilka olika typer av svårigheter kan man då ha? Utan att titta i papprena… Vilka olika typer av svårigheter kan en person med kommunikationssvårigheter ha? NB 2 Skriva upp på tavlan och gruppera som på bilden om det går… Om uttalssvårigheter kommer först: Kan man ha ett perfekt uttal men ändå ha kommunikationssvårigheter? Vad har man problem med då? Kan man ha uttalssvårigheter utan andra språkliga eller kommunikativa problem?

Semantik handlar om utvecklingen av vårt ordförråd. KOMMUNIKATION TAL SPRÅK Fonologi Semantik Grammatik Uppfatta och särskilja språkljud Producera Passivt ordförråd Aktivt ordförråd Grammatisk förståelse uttycksförmåga Pragmatik Språkanvändning ALTERNATIV TILL AKK Reda ut begreppen… Fonologi handlar om språkets ljudsida. Ska man vara riktigt petig så skulle det här ha stått både fonetik och fonologi, men det ska vi prata mera om sen… Semantik handlar om utvecklingen av vårt ordförråd. Grammatik handlar bl.a om hur vi sätter samman ord till fraser/ordföljd och ordböjningar och hur vi förstår dessa saker. Pragmatik handlar om hur man använder språket och kommunicerar med andra människor, turtagning, tydlighet, gester, social kompetens, röstläge m.m. Förenklat kan man säga: talet är det som kommer ut genom munnen, språket finns i hjärnan Talet vi ska fokusera på idag…

Först lite anatomi och fysiologi Röstorganets tre system: andningsapparaten stämbanden ansatsröret (svalget, mun- och näshålan) Talet bildas när utandningsluften pressas från lungorna, genom luftstrupen, upp genom struphuvudet, förbi stämbanden, genom svalget och ut genom mun eller näshålan. Andningsapparaten är röstorganets aktivator, kort sagt - utan en funktionell andning inget funktionellt tal Struphuvudet där bl.a stämbanden finns är producenten i röstorganet. Struphuvudet består av brosk, muskler och slemmhinna som alla är direkt involverade i produktionen av ljud. Artikulationsapparetan eller Ansatsröret som det också kallas är röstorganets resonator. Här får vokalerna sin klangfärg och orden sin betydelse genom konsonanterna. Ansatsröret är utrymmet mellan Glottis (mellanrummet mellan stämbanden) och läpparna/näshålan. Visa på bilden … från glottis , svalget, mun och näshålan Gissa hur många muskler som aktiveras när vi talar! PILEN är lika med tillbaka till vokalerna, används senare vid bild 9, inte nu Att tala är vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo.

Översikt: hur språkljuden bildas Luft från lungorna - ljudbildning genom stämbandsvibration Fonation Tonande ljud Ljudet påverkas av artikulatorerna Luften passerar utan stämbandsviberation Tonlösa ljud Andningsapparaten Stämbanden Ansatsröret Prata lite kort om tonande och tonlösa ljud.. Var kan man känna om ett ljud är tonande eller tonlöst… Testa med några olika ljud några vokaler - O, tonlösa – S och tonande –G konsonanter… Ansatsröret = från stämbanden till mun och näshålan Exempel på artikulatorer: tungan, läpparna, käken och gommen

Våra språkljud Vokal-ljud a, o, u, å, e, i, y, ä, ö Konsonant-ljud b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, r, s, t, v, ng-ljudet, ∫ (sje-ljudet) , ç (tj-ljudet) , -rd, -rl, -rn, -rs, -rt

Varför ska vi så noggrant gå igenom språkljuden? För att kunna hjälpa en elev att ”hitta” de rätta ljuden behöver man själv veta hur och var i munnen de bildas. Kunskap om språkljuden hjälper oss att förstå varför ett ljud kan vara svårt att producera. Vid en analys av en elevs tal är det bra att kunna kategorisera olika ljud för att se om det går att finna ett mönster. Hittar man ett mönster underlättar det planeringen av träningen. Innan vi fortsätter prata om våra språkljud ska vi prata lite om varför jag tycker att det här är en viktig del av talpedagogiken. Ni kommer under dagen att märka att små förändringar av t.ex. placering kan få stor betydelse för hur ett ljud låter. Vi ska t.ex. prata om olika typer av vokaler och oralmotorik och har m,an t.ex. en svag muskeltonus i läpparna så kan vi förstå varför ljud med läpprundning är svåra att producera. Hittar man inget mönster är det också värdefull information… Hedda, Saga… olika typer av problem… förklara hur detta påverkade träningen. Systematiskt ljudarbete, eftersägning av ord och ökat ordförråd Nu hoppas jag att ni är tillräckligt motiverade för att ta er an de kommande uppgifterna ni kommer att få!!!

Vokalerna: A O U Å E I Y Ä Ö _________ _________ Rundade Alla vokaler är tonande ljud, dvs bildas med stämbandsvibration. Vokalerna bildas med öppet ansatsrör, dvs luften kan strömma fritt genom ansatsröret. Rundade Hög/sluten eller låg/öppen avser vidden på passagen mellan tungryggens högsta punkt och gommen Var denna punkt är avgör om vokalen är främre eller bakre Ytterligare 2 dimensioner _________ Tonande ljud… repetera vad det är och hur det känns. Alla får hålla handen vid stämbanden och känna skillnaden då de säger A s O s U s Å s E s I s Y s Ä s Ö s Öppet ansatsrör – det gör inte vår konsonanter, men det ska vi titta på senare… Å tänk så lätt det nu vore om jag talade om för er vilka vokaler som hörde till vilken grupp, men det tänker jag inte göra för det ska ni få lista ut själva… Rundad/orundad handlar om läpparnas form Vi försöker tillsammans… Vänd er mot varandra två och två… säg ett över tydligt AAAAA hur såg munnen ut? Var läpparna rundade eller orundade? NB bild 3 ÖVNING 1 i häftet A (något rundad), O rundad, U rundad, Å rundad, E orundad, I orundad, Y rundad, Ä orundad, Ö rundad, När ni är klara går någon från varje grupp fram och drar in 2 vokaler i var på rätt plats Orundade _________

Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen från lungorna och ut genom munnen eller näsan. Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Artikulationssätt Artikulationsställe Stämbandston Till skillnad från våra vokalljud som bildas med ett öppet ansatsrör… bildas konsonanterna genom att luften…

Stämbandston eller ej Tonande konsonantljud – stämbandsvibration __________________________________________ Tonlösa konsonantljud – ej stämbandsvibration ___________________________________________ Till skillnad från vokalerna, som alla är tonande, kan konsonantljuden både vara tonande och tonlösa. NB bild 4 Göra några först gemensamt och sen får de fortsätta själva. ÖVNING 2 Arbeta två och två: säg ljuden, känn om ni känner vibration eller ej Ni ser här på smartboarden vilka ljud ni ska prova. Tonande: B, D, G, J, L, M, N, R, V, NG, Tonlösa: F, H, K, P, S, T, sje- (MOLNET), tj- (TYST) Extra övning: Säg erat namn och känn efter hur många tonande och tonlösa ljud ni har! Säg olika ord, sakta ljudandes och känn skillnaden mellan de tonande och tonlösa ljuden

Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen genom svalget och munnen. Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Artikulationssätt Artikulationsställe

Konsonanternas olika artikulationssätt Klusiler Frikativor Lateraler Tremulanter Nasaler Nu är det dags för en massa fina ord …

Klusiler __ __ __ __ __ __ Tonande klusiler Tonlösa klusiler Klusiler bildas genom att luftströmmen under ett kort tag helt spärras av, någonstans från glottis (stämbanden och mellanrummet där emellan) till läpparna. Tonande klusiler __ __ __ NB 5 Vi provar med B … skulle det kunna vara en klusil? Andas in och säg sen B, kände ni om luften spärrades av eller ej… ÖVNING 3 Tonande: b, d, g Tonlösa: p, t, k Tonlösa klusiler __ __ __ Ett exempel

Frikativor __ __ __ __ __ __ __ Tonande frikativor Tonlösa frikativor Bildas genom att luftströmmen pressas genom en trång passage i munhålan eller svalget, vilket ger upphov till ett brusljud. Tonande frikativor __ __ __ __ __ __ __ Tonlösa frikativor NB bild 6 Vi provar med f, skulle det kunna vara en frikativa… Övning 4 Tonande: v, j Tonlösa: f, h, s, sje-ljudet (molnet), tj-ljudet- (tyst) Ett exempel

Lateraler __ Tonande lateral Lateraler bildas då luftströmmen tvingas passera tungans långsidor. Tonande lateral __ NB bild 7 Övning 5 L Om den här känns svår: Sätt tungan som på bilden och blås… vilket ljud får ni då Prova även nästa övning, så går vi sen igenom både övning 6 och 7 Ett exempel

Tremulanter __ Tonande tremulant Tremulanter bildas genom en serie av korta tillslutningar, där tungspetsen vibrerar mot tandvallen eller tungroten vibrerar mot mjuka gommen. Tonande tremulant __ NB bild 7 Övning 6 R Ett exempel

Nasaler __ __ __ Tonande nasaler Nasaler bildas med genom att gomseglet sänks så att luften får fri passage ut genom näsan, medan munpassagen på något ställe totalt avspärras. Tonande nasaler __ __ __ NB bild 9 Vi säger ljuden tillsammans och jag vill att ni sätter handen så här och känner hur luften passerar ut genom näsan. ÖVNING 7 Känn efter var i munnen luften spärras av. M – läpparna N – tandvallen NG – mjuka gommen Nu har vi kommit in på den tredje av konsonanternas komponenter… byt bild Ett exempel

Konsonanterna Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs) någonstans i passagen genom svalget och munnen. Konsonanternas 3 komponenter Stämbandston Artikulationssätt Artikulationsställe

Konsonanternas artikulationsställen Bilabialer Labiodentaler Dentaler Alveolarer Palataler Velarer Laryngaler/glottaler Vi gör här en ny grov indelning… precis som med artikulationssätten Men vad betyder nu dess konstiga ord och Vilka ljud hör nu till vilken grupp?

Labialer/Bilabialer Labialer/Bilabialer bildas med båda läpparna. Underläppen mot överläppen. Tonande bilabial klusil: __ Tonlös bilabial klusil: __ Tonande bilabial nasal:__ NB 10 Läsa texten i rutan: Vilka ljud kan det vara… Vi gör det nu lite svårare och provar att arbeta två och två. 2 är tonande, en tonlös, alla bildas på samma artikulationsställe, men artikulations SÄTTET skiljer sig åt Övning 8 M nasal B klusil P tonlös bilabila klusil När vi går igenom får de turas om att komma fram och dra in rätt ljud på rätt plats. Ett exempel

Labiodentaler Labiodentaler bildas med den övre tandraden mot underläppen. Tonande labiodental frikativa:__ Tonlös labiodental frikativa:__ NB 11 Vi fortsätter bakåt i munnen… Övning 9 Vilka ljud kan det vara som bildas med… Ljuden som finns kvar att prova ser ni på smartboarden… Tonande v Tonlös f Blir ni snabbt klara kan ni försöka med nästa övning medan ni väntar… Ett exempel

Dentaler Dentaler bildas med tungan vid överkäkens framtänderna. Tonande dental klusil: __ Tonlös dental klusil: __ Tonande dental lateral: __ Tonande dental nasal:__ Tonlös dental frikativa:__ NB 12 ÖVNING 10 D T L N S Ett exempel

Alveolarer Alveolarer bildas med tungspetsen eller tungbladet mot tandvallen. Tonande alveolar tremulant:__ NB bild 13 Övning 11 En ledtråd är att det här ljudet uttalas lite olika beroende på var i sverige man bor… En annan ledtråd kolla på artikulationssättet…. Vårat tungspets R, inte det skånska tungrots r:et. Ett exempel

Palataler Palataler bildas med tungryggen mot hårda gommen. Tonande palatal frikativa:__ Tonlös palatal frikativa:__ Tonlös prepalatal frikativa:__ Prepalataler bildas med tungryggen mot den främre delen av hårda gommen NB bild 14 Övning 12 Ledtråd: Gruppera de osm är kvar k, g, ng j sje och tj h J, sj-ljudet (molnet) och tj-ljudet (tyst) Ett exempel

Velarer Velarer bildas med tungryggen mot mjuka gommen. Tonande velar klusil:__ Tonande velar nasal __ Tonlös velar klusil:__ NB bild 15 Övning 13 Tonande G Nasal NG Tonlös K Ett exempel

Laryngaler/Glottaler Laryngaler/Glottaler bildas i struphuvudet vid glottis (stämbanden och mellanrummet där emellan). Tonlös laryngal/glottal frikativa:__ NB bild 16 Ingen övning på denna. H Varför heter allt så konstigt… laryngal Larynx = struphuvudet För den som samlar på krångliga ord Farynx = svalget

Övriga konsonantljud: -rd (bord, rörd) -rt (kort, fartyg) -rl (porla) -rn (barn, björn, garn) -rs (kors, fors) Dessa konsonantljud kallas för supradentaler eller retroflexer, efter sitt gemensamma artikulationsställe. De bildas med en bakåtböjd tungspets mot tandvallens bakre del. De har samma artikulationssätt som det dentala ljudet, som också avgör om ljudet är tonande eller tonlöst. Om ni har elever som har svårt för ord som stavas så här så är det viktigt att veta att man inte ska träna in ljuden ett och ett utan dessa konsonantkominationer har egna konsonantljud. Vilka andra konsonantljud har vi pratat om som består av ett ljud , men skrivs med flera bokstäver… ng tj sje Tänk efter hur säger ni dessa ljud: Vi läser orden tillsammans och när ni säger konsonantkombinationen ta i lite extra och känner ni efter i munnen vad tungspetsen gör… tungspetsen böjs bakåt mot tandvallens bakre del.

Sammanfattning konsonanterna Ljud Stämbandston Artikulationsställe Artikulationssätt b d f g h j k l m n p r s t v ng tj- sje- tonande tonlös bilabial dental labiodental velar laryngal/glottal palatal alveolar velar prepalatal palatal klusil klusil frikativa klusil frikativa frikativa klusil lateral nasal nasal klusil tremulant frikativa klusil frikativa nasal frikativa frikativa Dela ut detta på löst blad!

Verbal och oral dyspraxi Verbal dyspraxi: Svårigheter när det gäller den motoriska programmeringen av talrörelser Oral dyspraxi: Generella svårigheter att viljemässigt styra munmotoriken. Källa/Källor Ågrenskas nyhetsbrev. MHC-basen – Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser. Som ni säker nu förstår, nu när vi pratat om artikulationsställen och artikulationssätt och stämbandston, så påverkar oralmotoriska svårigheter barns uttal avsevärt… Dyspraxi är en diagnos som ställs av logopeder och om en elev har dyspraxi så ska alltid en logoped konsulteras kring vad och hur man bör träna utifrån elevens svårigheter. Suga, blåsa, clownbilder, läpp och tungövningar i all ära, men det är jätteviktigta att man vet vilka övningar som tränar det eleven behöver, så där behöver man be om råd. Skillnaden på oral och verbal… text delas ut UR PRAXIS Ta med PRAXIS-boken och visa Kopiera upp s 9-10 ur PRAXIS manualen. Läsa på egen hand får de göra senare.

Fonetik och fonologi Den fonetiska aspekten i talutvecklingen: Barnet lär sig uttala ljuden så de låter korrekt. Den fonologiska aspekten av talutvecklingen: Barnet lär sig använda ljuden rätt, d.v.s. rätt ljud på rätt plats. Jag nämnde i början att om man skulle var petig så borde den första översiksbilden även ha innehållit en ruta där det stod fonetik. och nu kommer förklaringen till det. Det vi har pratat om hittills har handlat om den fonetiska aspekten, hur de enskilda ljuden bildas, och nu ska vi fortsätta med den fonologiska…

Tidigt tal och den fonologiska utvecklingen – i vilken ordning ska man träna? De individuella skillnaderna i tillägnandet av våra språkljud är stora, vilket gör det svårt att ange en bestämd ordning, men vissa generella drag finns. Vid ca 4-5 år har de flesta svenska barn tillägnat sig alla våra språkljud. Vokalljud (V) Långt och kort A, I, O och Å uppträder ofta först. Konsonantljud (K) KV-stavelser Vid normal talutveckling uppkommer detta vid ca 6-7 mån ålder. Stavelserna är öppna, d.v.s slutar på vokal. Ex: ma, pa. KV-stavelseramsor Ex: ma-ma-ma-ma-ma, pa-pa-pa-pa-pa…uppfattas ofta som barnets första ord. Men innan vi tittar närmare på några fonologiska processer, så ska vi börja med att titta lite på hur den normala fonologiska utvecklingen ser ut…. för det kan vara bra att ha med sig i bagaget. Som rubriken också avslöjar så ligger Den normala uttalsvecklingen också till grund för i vilken ordning det är lämplig att man tränar olika kategorier av ord.

Forts… tidigt tal och den fonologiska utvecklingen – i vilken ordning ska man träna? KVKV-ord: Ord som har uppbyggnaden varannan konsonant, varannan vokal. Fortfarande öppna stavelser, d.v.s de slutar på en vokal. Förenklingar sker av KVK- ord till KV-ord, ex bok blir bo. Små barn upprepar också ofta det första konsonantljudet, ex TV blir tete och bakre konsonanter byts ofta mot främre ex gata blir tata. KVK-ord: Ord med slutna stavelser, slutar på konsonant. Fortfarande ord med varannan vokal, varannan konsonant, men inga konsonantkluster. Ex stol blir tol. Konsonantförbindelser KKV-ord: inte ovanligt att yngre barn i KKV-ord till KV-ord I 4-årsåldern är det fonologiska systemet hos de flesta barn färdigutvecklat. Vissa enstaka uttalsproblem kan däremot kvarstå. S, R, ç (kjol), ∫ (sked): är de svårast ljuden och det är inte ovanligt att barn har svårigheter med dessa ljud ända upp i 6-årsåldern

Några fonologiska processer… Substitutioner –ett ljud ersätts med ett annat Strykningar – ett ljud tas bort helt Tillägg av segment – ett extra ljud läggs till Metateser – omkastning av konsonanter Assimilation – en konsonant påverkar en annan

Substitutioner Substitutioner (ett segment ersätts med ett annat) kan vara av olika slag. Stämbandston: En tonande klusil (b, d, g) kan t.ex. ersättas med en tonlös klusil (p, t, k), ex. bok blir pok. Artikulationssätt: 1 exempel Klusilering innebär att en konsonant, ofta en frikativa (s, f, v…), ersätts med en klusil (p, t, k, b, d, g), ex sol blir tol. Artikulationsställe: 2 exempel Dentalisering innebär att icke dentala konsonanter ersätts med dentala ljud (t.ex. d, l, n, s, t), och kaka blir tata. Eller det motsatta Velarisering, där dentala konsonanter ersätts med velara konsonanter, t.ex. matta blir macka. Kombinationer av dessa ersättningar kan också förekomma i samma ord. NB bild 17 Övning 14: Om en elev uttalar ordet BOK som POT vilka två olika typer av substitution har han/hon då gjort? Använda lösbladet de fått Rätt svar : Skriva på radera och sudda fram det rätta svaret stämbandston - den tonande bilabiala klusilen B ersätts med den tonlösa bilabiala klusilen P artikulationsställe – den tonlösa velara klusilen K ersätts med den tonlösa dentala klusilen T Apropå velarisering: Berätta om min syster Hanna som började alla ord med G. Om orden började på en konsonant så ersatte hon det första ljudet med G och om ordet började på en vokal, så la hon dit ett G före vokalen. G Owe G Annika Getter Genny … Gitta och själv hette hon naturligtvis Ganna. Girkus och såg geleganter och glowner som gycklade.

Strykningar – några exempel Strykning av obetonad stavelse: ex mage blir ma och elefant blir fant. Strykning av initial konsonant: ex häst blir äst. Förenkling av konsonantkluster: ex stol blir tol, brev blir bev Först tillägnar vi oss konsonantförbildelser inne och i slutet av ord för att sen kunna uttala dem initialt… Förenklingar av konsonantkluster beror på att barnet strävar efter KVKV-strukturen.

Initiala konsonantkluster sp- st- sk- sm- sn- sv- sl- ______ pr- tr- kr- br- dr- gr- fr- vr- pl- kl- bl- gl- fl- ______ pj- fj- bj- mj- nj- tv- dv- kv- kn- gn- fn- s p l j r t k v Vad har p, t, k gemensamt? spl-, spj-, spr-, str-, skr-, skv-

Mediala och finala konsonantkluster Kan bestå av upp till 4 konsonanter Ex vä-sk-a, he-msk-a, Kan bestå av upp till 5 konsonanter Ex fi-sk, sve-nskt, he-mskt, västku-stskt Forskning har visat att mediala och finala kluster tillägnas före de initiala. Skriva upp på tom notebook sida NB bild 18: Ex ordet sm-ö-rg-ås: mö-mås….mö-jg-ås….smöjgås…smörgås kv-kvk kv-kk-vk kk-v-kk-vk

Tillägg av segment - inskott 2 exempel: Tillägg av initial vokal T.ex. sko blir esko eller språk blir espråk Inskott av vokal i konsonantkluster T.ex. flicka blir felicka, tro blir tero Nu kommer vi till något som jag faktiskt aldrig har stött på hos någon elev…

Metateser - omkastningar 2 exempel på omkastningar: Omkastningar av segment t.ex. visp blir vips, salva blir savla, byxor blir byskor eller omkastningar av segment mellan ord som; tala baklänges – bala taklänges, vässa pennan – pässa vännan Omkastningar av stavelser t.ex. Sibyllegatan blir Bysillegatan, makaron blir kamaron Metateser vanligt hos barn i 3-årsåldern.

Assimilationer Assimilation betyder att en konsonant påverkar en annan. Assimilationer underlättar ofta vårt tal genom att talorganet vid uttal av ett ljud redan är på väg mot nästa ljud, men ibland kan det bli galet… Regressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat till ett efterföljande ljud. Ex ensam blir emsam (artikulationsstället för m påverkar), fågel blir tågel (artikulationssättet för g påverkar), bok blir pok (det tonlösa ljudet k påverkar) Progressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat med ett föregående ljud. Ex smörgås blir mömås

Övning – vilken fonologisk process? MÅLORD UTTALAS FONOLOGISK PROCESS KNAPP NAPP GAFFEL KAFFEL MAMMA MA PENNA BADA FOT PENGA BAGA FOK SOFFA FOSSA GIRAFF FIFAFF BLÅ BELÅ SOL TOL NB bild 19 Övning 15 Förenkling av konsonantkluster Substitution av stämbandston (tonande g ersätts med tonlöst k, båda är velara klusiler) Strykning av obetonad stavelse Substitution av artikulationsställe – Velarisering (Dentalerna n, d, t ersätts med velarerna ng, g och k) Metates – omkastning av segment Regressiv assimilation Inskott av vokal i konsonantkluster Substitution av artikulationssätt – klusilering (tonlös dental frikativa ersätts med tonlös dental klusil) Skriva upp de olika processerna längst ner på smartboarden och dra upp till rätt ställe. Om vi har gott om tid jobbar alla med alla exemplen, om det är ont om tid får de arbeta med två i var och sen går vi gemensamt igenom svaren.

LUNCHPAUS 12-13

Generell arbetsgång vid uttalsträning Grundläggande träning av röst och oralmotorik Lyssna – höra skillnad Producera ljudet enskilt Producera ljudet i korta ord Producera de tränade orden inne i meningar Det spontana talet När man sen vet vad eleven har svårt med, vet om de motoriska förutsättningarna finns för att bilda ljuden, vet om ljudet enskilt och i ord kan produceras, har analyserat vilka fonologiska processer som förekommer i elevens tal, så återstår ju en av de kanske vanligaste frågorna… i vilken ordning ska man träna då? Följa den normala uttalsutvecklingen som vi pratade om tidigare och sammanfattat kan man säga att träningen kan/bör se ut så här: Lämna ut word dokumentet med kommentarer till alla.

Arbetsgång enligt PRAXIS

Oralmotorisk träning En logoped ska alltid vara inkopplad kring elever med oralmotoriska svårigheter. Generell ”mungympa” i all ära, men träningen behöver vara specifikt anpassad till elevens svårigheter och förutsättningar. Generell information och exempel på övningar som kan användas efter diskussion med logoped.

Lyssna – hör skillnad Tokrita / Minimala par / Hör du något…i… Kan man inte höra skillnad på 2 ljud kan man inte heller producera dem på rätt ställen. Arbeta med olika typer av lyssnings-övningar, t.ex. tokrita, hör du något ”b” i ”bil”. Arbeta med minimala par – bil/pil, socka/tjocka - utifrån de svårigheter som föreligger i produktionen.

Enskild produktion: några exempel Tokrita Fiska ljud Olika spelplaner Talking Tom

Producera ljud i korta ord Memory – Fonologiskt ordspel Spelplaner efter intressen Bygga ord, räkna ljud, var i ordet…

Producera ljud i korta ord Finns i sjön Fia med knuff + ordkort Skicka post Vända kort Finns i sjön, automatisk pluralträning…

Konsonantförbindelser Konsonant + ord som börjar på konsonant Dela upp konsonantklustret Listan jag har skrivit ut

Ord i meningar: några exempel Alla olika typer av tärningsspel: Jag ser… (delad uppmärksamhet) Jag vill ha… övningar

Flera övningstips ”Beskrivning av olika aktiviteter”, se stenciler från Praxis 16 juni visar Åsa G och jag hur man med Smartboarden som pedagogiskt verktyg kan uttalsträna. TETT-mässan på Möbeln, Tierp. Materialtips från kursdeltagarna!!!

Materialtillverkning Förslag på material att tillverka utifrån elevens svårigheter: Underlag för att tokrita Finns i sjön Konsonantförbindelser ljud + bild på ord Egna spelplaner utifrån elevens intressen Det går att skriva ut materialet ni gör och e-posta det gärna till er själva för att sedan kunna arbeta vidare med det. Idag ska vi inte krångla med InPrint utan arbeta i Word och med bilder från Google. Visa hur de olika momenten enkelt kan göras Visa mallarna som finns på min USB-sticka.