Konsonanter Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter

En presentation över ämnet: "Konsonanter Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter"— Presentationens avskrift:

1 Konsonanter Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter
konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper

2 Grundstruktur segment och prosodi/suprasegment segment: seriellt ordnade men inflätade i varandra vokaler och konsonanter prosodin har segmenten som domän

3 Skillnad: bildningssätt
Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston Konsonanter: hinder för luft-strömmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage

4 Skillnad: stavelsebildning
Vokaler: - centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) Konsonanter: - grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan

5 Klassificering av konsonanter (fonologisk)
Obstruenter Ljud med annan ljudkälla än stämbandston eller annan ljudkälla plus stämbandston Sonoranter Ljud vars enda ljudkälla är stämbandston

6 Klassificering av konsonanter (fonologisk)
Obstruenter Klusiler [p], [t], [k] ... frikativor [s], [z], [S] ... affrikator [tíS], [tís], ...

7 Klassificering av konsonanter (fonologisk)
Sonoranter Nasaler [m], [n], [N] ... Lateraler [l], [ñ], [´] ... halvvokaler [w], [ç], ... tremulanter [r], [{], ...

8 Klassificering av konsonanter (IPA)
Pulmoniska – Icke-pulmoniska Artikulationsställe: var i ansatsröret hindret förekommer Artikulationssätt: hindrets effekt på luftströmmen Ton: närvaro eller frånvaro av stämbandston

9 Konsonanter: pulmoniska – icke-pulmoniska
Pulmoniska konsonanter - exhalatorisk, egressiv Icke pulmoniska konsonanter - glottala: ejektiver, implosiver - orala: klickar (clicks)

10 Pulmoniska konsonanter (IPA)

11 Icke-pulmoniska konsonanter (IPA)

12 Pulmoniska konsonanter: tonande – tonlös
Tonande konsonanter produceras med stängd glottis så att en stämbandston uppstår Tonlös konsonant produceras med öppen glottis så att luftströmmen passerar obehindrat1 1I tonlösa konsonanter, speciellt klusiler, är glottis vidöppen som vid andning.

13 Klusiler (plosives) Ett hinder byggs upp i ansatsröret och luftflödet stoppas bakom detta lufttrycket bakom hindret ökar när avspärringen öppnas trycks luften ut med hög hastighet och hörs som en ’explosion’ två faser: avstängning och utlösning, ocklusion och explosion syns i vågformen

14 Klusiler Klusiler kan vara tonande eller tonlösa
Stämbandstonen visar sig ibland , men inte alltid) i vågformen genom regelbundet svängningsmönster under ocklusionsfasen Explosionen kan följas av aspiration Outlösta klusiler saknar explosion

15 Klusiler: Oscillogram & spektrogram tonlös tonande

16 Klusiler: artikulationsställning
Bilabial: [p b] dental/alveolar/postalveolar: [t d] retroflex: [ÿ ê] palatal: [c ï] velar: [k g] uvular: [q G] glottal: [?]

17 Klusiler i hindi

18 Klusiler i hindi

19 Klusiler i tailändska

20 Tonande, oaspirerade, aspirerade klusiler i thailändska

21 Nasaler Den mjuka gommen fälls ner och luftströmmen strömmar ut genom näsan samtidigt med en total avstängning i munhålan regelbundna svängningar i signalen

22 Nasaler: artikulationsställning
Bilabial: [m] labiodental: [M] dental/alveolar/postalveolar: [n] retroflex: [÷] palatal: [ø] velar: [N] uvular: [²]

23 Tremulanter [r] (vibranter, trills)
En elastisk del av talorganen sätts i dallrande svängning med hjälp av luftströmmen artikulationsställning: bilabial: [õ] dental/alveolar/postalveolar: [r] => apikal, då tungspetsen dallrar uvular: [{]

24 [õ] Bilabial trills 1: Oro Win

25 [õ] Bilabial trills 1: Oro Win

26 [õ] Bilabial trills 2: Kele & Titan

27 [õ] Bilabial trills 2: Kele & Titan

28 Tappar och flappar Tungspetsen rör snabbt vid gommen en enda gång
Kontakten är inte tillräckligt lång och tät för att lufttryck ska byggas upp som för en klusil artikulationsställning: dental/alveolar/postalv.: [R] retroflex: [}]

29 Frikativor Luftströmmen passerar en förträngning så att brus bildas
Ljuden karaktäriseras av låg, oregelbunden intensitet I intervokalisk position fortsätter ofta vokalernas formantmönster genom frikativan

30 Frikativor

31 Frikativor: artikulationsställning
Bilabial: [¸ B] labiodental: [f v] dental: [T D] alveolar: [s z] postalveolar: [S Z] retroflex: [§ ½]

32 Frikativor i Ewe

33 Frikativor i ewe

34 Frikativor: artikulationsställning
Palatal: [C Æ] velar: [x Ä] uvular: [X Ò] faryngal: [ð À] glottal: [h ú]

35 Approximanter Förträngningen är mindre än i frikativor och luftströmmen passerar mer obehindrat så att inget brusljud uppstår

36 Approximanter: artikulationsställning
Labiodental: [V] dental/alveolar/postalveolar: [¨] retroflex: [Ó] palatal: [j] velar: [å]

37 Lateraler Blockering i mittlinjen av munhålan så att luftströmmen inte kan gå ut där däremot öppning vid sidan där luften kan strömma ut vid stark luftström och eller mindre öppning uppstår brus och då kallas det lateral frikativ om inget brus uppstår kallas ljudet lateral approximant

38 Lateraler Laterala frikativor: [Â L]
laterala approximanter; dental/alveolar/postalveolar: [l] retroflex: [ñ] palatal: [´] velar: [L]

39 Lateraler

40 Lateraler

41 Lateraler i Bura

42 Lateraler i Bura

43 Lateraler i Zulu

44 Lateraler i Zulu

45 Affrikator Sekvens av en klusil och en frikativ som bildats på samma ställe i talapparaten fsv. Tje-ljud: ”tjäna” [tíSEna] tyska ”zwei” [tísvae]

46 Klusiler i Quechua

47 Klusiler i Quechua

48 Icke pulmonariska ljud
Klickar (clicks) (tonande) implosiver ejektiver ingen utströmmande luft!

49 Smackljud (clicks) Två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår när den främre avspärrningen släpps uppstår smackljudet ingressiv (oral) luftström tonlös och tonande mestadels i språk i södra delen av Afrika

50 Nama conversation 1 Nama conversation 2

51 Klickljud i Nama

52 Klickljud i Nama

53 Olika klickljud Bilabial: [‡] dental: [–] (post)alveolar: [—]
palatoalveolar: [œ] alveolar lateral: [„]

54 Implosiver (tonande) Oral avspärrning som i klusiler
Stämbandston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt Framför allt i västafrikanska språk, ofta bilabial

55 Implosiver: artikulationssätt
Bilabial: [º] dental/alveolar: [ë] palatal: [×] velar: [©] uvular: [ý]

56 Ejektiver Oral avspärrning samtidigt som glottal avspärrning
Struphuvudet höjs och ökad lufttryck uppstår bakom den orala avspärrningen När den orala avspärrningen öppnas utströmma luften med hög hastighet som hörs som explosion

57 Ejektiver Symbol: apostrof [’] bilabial: [p’] dental/alveolar: [t’]
velar: [k’] alveolar frikativ: [s’]

58 Dubbel artikulation och deras symboler
Dubbelartikulation med egna symboler; tonlös labial-velar frikativ: [ã] tonande labial-velar appr.: [w] tonande labial-palatal appr.: [ç] dubbelartikulation [S] och [x]: [î]

59 Dubbel artikulation i Bura

60

61 Mer exotiska ljud Tonlös epiglottal frikativ: [K]
Tonande epiglottal frikativ: [¹] epiglottal klusil: [û]

62 Andra ljud som inte platsar i tabellen, mm
Alveolopalatal frikativ: [þ ü] alveolar lateral enkelt slag: [¨] diakritiska tecken

63 Diakritiska tecken