Kapitel 16 Inköp och inköpsledarskap inom detaljhandeln

Program Definitioner Inköps roll och betydelse i handels- och detaljhandelsföretag. Struktur och organisation för inköpsprocessen Utvecklingen inom handels- och detaljhandelsföretag Trender för sourcing- och försörjningsstrategier.

Definitioner Handels- och detaljhandelsföretag: Karakteriseras av frånvaron av produktionsprocesser Förädlingsgraden är låg i förhållande till tillverkande företag Existensen vilar huvudsakligen på utbyte av värden Tiden mellan inköp och försäljning är kort Kategoristyrning: beroende på den korta tiden mellan inköp och försäljning är dessa två ibland integrerade i en funktion.

Definitioner Ingående logistik Utgående logistik Kommersia- lisering/sortiments- förvaltning Anläggningsinköp Förvaltning av humankapital Teknik Infrastruktur Värdekedjan i handelsföretag (bearbetad från Porter, 1985)

Definitioner Handelsföretag kan delas upp i två nivåer: Grossistnivå (företag-till-företag, B2B) Detaljistnivå (företag-till-konsument, B2C) Företag som verkar på grossistnivå levererar sina produkter till andra företag. Kunder är detaljister, industri- och tjänsteföretag. Grossistföretag anstränger sig mindre med kampanjer, butikslayouter och val av plats. Vidare gör grossister många transaktioner med ett litet antal företag.

Definitioner Tillverkare Grossist Detaljist Konsument Grossiströrelse och handel i affärskedjan

Inköp i handels- och detaljhandelsföretag Handelsföretag ä mellanhand mellan producent och slutanvändare. Deras förädling ligger i följande aktiviteter: Försäljning och kampanjer Inköp och uppbyggnad av ett produktsortiment Uppdelning av större partier Lagring Transporter Risktagande Marknadsinformation Förvaltnings- och marknadsföringstjänster

Inköp i handels- och detaljhandelsföretag Vad avser detaljisthandeln kan man urskilja olika butikstyper för konsumentprodukter: Fackhandel Varuhus Snabbköp Närbutiker Kombinerad butik, stormarknad och hypermarknad Tjänsteföretag

Organisering av inköpsprocessen Steg i köp-sälj-cykeln: Uppskattning av efterfrågan på en viss produkt Framtagning av produktsortimentspolicy och distributionsstrategi Val av den mest lämpade leverantören Skriftliga avtal Orderläggning Automatisk påfyllning Leveransbevakning och utvärdering Detaljistinköpare beaktar marknadsföring och försäljning i större utsträckning än industriinköpare. Detaljistinköpare utvecklas från rent inköp till sortiments- eller kategoristyrning.

Organisering av inköpsprocessen Tvärfunktionell struktur Team är ansvariga för kategorins alla aspekter så att maximal avkastning genereras för detaljhandelsföretaget Inköp, ‘styling’, visuell kommersialisering och distributionsfunktioner verkar inom en organisatorisk enhet. (‘kategoristyrning’) Funktionell inköpsstruktur Inköp är viktigt och rapporterar direkt till högsta ledningen Inköp och orderläggning är oftast separata aktiviteter. Inköp och kategoristyrning utförs centralt medan orderläggning utförs decentraliserat så långt som är möjligt. Planering blir alltmer delegerat till leverantörerna (dvs leverantörs- styrda lager)

Utvecklingen inom handels- och detaljhandelsföretag Föränderliga konsumentbeteenden i europeiska länder: Åldrande befolkning, utveckling mot individualism, fler män shoppar. Ökande inkomstklyftor Ökat antal par där båda har inkomst Ökad exponering mot andra kulturer och integrering av etniska minoriteter Ökat miljömedvetande Ökat intresse för en hälsosam livsstil Detta innebär att den kategoriansvariga/detaljistinköparen ständigt måste skräddarsy sitt produktsortiment till mer specifika och oftast mindre grupper.

Utvecklingen inom handels- och detaljhandelsföretag Annan utveckling…. Koncentrering: Globalisering av konkurrensen och koncentration genom fusioner och företagsförvärv. Internationellt samarbete: Beroende på leverantörernas maktkoncentration söker handelsföretag efter internationalisering som ett alternativ till att väga upp denna utveckling. Egna varumärken: Egna varumärken stödjer bilden av detaljisten samt dess identitet. Att finna lämpliga leverantörer för egna varumärken kommer att bli allt svårare.

Utvecklingen inom handels- och detaljhandelsföretag Mer utveckling… Utrymmesplanering: baserat på detaljerad kostnadsinformation bestämmer detaljister vilken som är den mest vinstgivande butiksplaneringen. Gröna frågor: ekologiska aspekter växer i betydelse (ex. naturliga ingredienser, nedbrytningsbara förpackningar) Information: En det av utvecklingen inom IT har direkt påverkan på konsumenter, medan annan är mindre synlig. Exempelvis: Elektroniska banktjänster Streckkoder Teleshopping

Strategitrender inom försörjningskedjan Modern supply chain management för detaljhandeln baseras på följande koncept: Leverantörsstyrt lager (VMI) Effektiv kundrespons (ECR) Samverkande planering, prognostisering och påfyllnad (CPFR) Elektroniska marknadsplatser Radio frequency Identification Detection (RFID)

Leverantörsstyrt lager (VMI) Leverantörsstyrda lager är ett system för kontinuerlig påfyllning, där detaljhandlaren förser leverantören med detaljerad information som tillåter leverantören att styra och fylla på produkter i butiken eller lagret. Vanligtvis utförs aktiviteter som prognostisering, planering, anmodan och orderläggning av leverantören. Electronic Data Interchange (EDI) är en del av VMI-processen Fördelar med leverantörsstyrda lager Befäster kund-leverantörs-relationen Minskar skeppningskostnader och ledtid Färre mänskliga misstag Förbättrade servicenivåer

Effektiv kundrespons (ECR) ECR är dagligvarubranchens supply-chain-management-strategi som syftar på att eliminera ineffektivitet och icke värdeskapande kostnader, således levereras bättre värde till slutkunderna Den är utformad att omstrukturera dagligvarubranschens försörjningskedja från ett tryckande till ett dragande system, genom att använda IT för e-handel ECR försöker eliminera ineffektivitet genom att introducera strategiska initiativ inom fyra områden: Effektiva butikssortiment Effektiv produktinformation Effektiva reklamkampanjer Effektiv produktpåfyllnad

Effektiv kundrespons (ECR) Program som företagen behöver ha är: Kategoristyrning (d.v.s. styrning av en produktgrupp som en strategisk affärsenhet inom varje butik) Program för kontinuerlig påfyllning (CRP) Ytterliggare stöd behöver man från följande teknik: Streckkoder / Scanner Electronic Data Interchange (EDI) Datorstödd orderläggning (CAO) Genomflödesdistribution / direktleverans till butik Aktivitetsbaserad kostnadsmetod Det största hindret är inte tekniskt utan ledarskap, med chefer som är motvilliga att förändra sina fientligt inställda handelsrelationer till öppna partnerskap

Effektiv kundrespons (ECR) Kategori- styrning Effektivt butiks- sortiment Effektiva pro- duktlanseringar Effektiv kund- respons Effektiva kampanjer Effektiv produkt- påfyllning Aktvitetsbas- erad kostn- adsmetod Streckkoder Scanner Program för kontinuerlig påfyllning Datorstödd order- läggning Electronic Data Interchange Genomflödes- distribution / Direkt till butik Kurnia et al, (2002) 

Samverkande planering, prognostisering och påfyllnad (CPFR) CPFR tillåter samarbete genom försörjningskedjan, genom att använda en uppsättning processer och teknikmodeller. Genom en dynamisk delning av information integreras processer från både efterfråge- och utbudsida, vilket ger en effektiv planering, prognostisering och påfyllning av kundbehov genom hela försörjningskedjan. Fördelar med CPFR: Förbättrad flexibilitet Säkring av produkttillgång Optimerade lager och med dessa förbundna kostnader Förbättrade intäkter och intjäning Förbättrade relationer med handelspartners

Elektroniska marknadsplatser En distinktion kan göras mellan Öppna marknader (tillgängliga för alla) och Privata marknader (endast tillgänglig för medlemmar) En e-marknadsplats blir en plattform för: Kärnan av de kommersiella transaktionerna, vilka kan automatisera och strömlinjeforma hela processen från anmodan till elektronisk betalning Ett samverkande nätverk för produktionsdesign, planering av försörjningskedjan, optimering och ordereffektuering Branschvis produktinformation som slagits samman i en gemensam klassificering och katalogstruktur En miljö i vilken sourcingförhandlingar och auktioner kan ske i realtid En elektronisk gemenskap för att publicera branschnyheter, -information och –evenemang

Radio frequency Identification (RFID) RFID är term som syftar på teknik som använder radiovågor för automatisk identifiering. Auto-ID Center utvecklar ett öppet globalt nätverk (ett skikt inom Internet) vilket kan identifiera vad som helst, var som helst och helt automatiskt Detta nätverk kommer att ge företag i det närmaste perfekt kontroll över försörjningskedjan Om det används brett kan det: eliminera mänskliga misstag vid datainsamling minska lager hålla produkter i lager minska svinn och slöseri frigöra medarbetare till mer värdeskapande arbete förbättra säkerhet

Strategitrender för försörjningskedjan De fyra största utvecklingsområdena visar hur landskapet för den traditionella detaljistinköparen förändras Avancerade system tillåter dem att optimera sin verksamhet i försörjningskedjan Framtida konkurrens i detaljhandeln kommer inte längre att vara mellan enskilda företag, utan snarare mellan företagskluster Forskning visar att utvecklingen mot denna typ av samarbete är problematisk Förtroende mellan partner, ett långsiktigt åtagande och en balansering av risker och belöningar krävs för att nå framgång

Slutsatser Inköpsfunktionen spelar en viktig roll i handelsföretag. I detaljhandelsföretag är inköpspolitik mycket mer integrerad med försäljnings- och marknadsföringspolitik, Företagspolicy är huvudsakligen inriktad på att förbättra omsättning och marginal, medan det sysselsatta kapitalet minskar. Detaljhandel idag är en internationell verksamhet. Avancerade informationssystem tillåter införandet av nya logistikkoncept som leverantörsstyrda lager, effektiv kundrespons, CPFR och elektroniska marknadsplatser.