Ryggradslösa djur

Svampdjur Svampdjur är mycket enkla djur, som sitter fast på olika underlag. Formen varierar beroende på underlaget. Svampdjur lever i både söt- och saltvatten. Tvättsvampen som är kanske det mest kända svampdjuret var tidigare en viktig handelsvara. Svampdjur äter genom att vatten sugs in i små porer där celler tar upp näring och sedan pressar ut vattnet genom större öppningar. Förökning sker genom att könsceller släpps ut och möts ute i vattnet. Svampdjur saknar nästan helt sinnesorgan.

Nässeldjur Havets mest typiska och viktiga ryggradslösa djur är nässeldjuren (maneter, koraller, havsanemoner mm) Gemensamt för dem är att de lever på plankton, eller i symbios med alger. Namnet nässeldjur har de fått av de unika nässel-kapslarna, som finns i särskilda nässelceller. En nässelkapsel är en oval kula med högt tryck i, som plötsligt kan skjuta ut en lång tentakel, och spruta in gift. Några maneter har så starkt gift att de kan döda en människa.

Maskar Det finns tre olika grupper av maskar, som inte alls är särskilt nära släkt med varandra: rundmaskar, plattmaskar och ringmaskar. Alla maskar är långsmala och saknar ben och skelett. De får stadga genom musklerna, som bildar en ”säck”. Många maskar är viktiga nedbrytare av växtdelar. Andra maskar är parasiter som kan skada andra organismer. Plattmask Lerrörmask Daggmask

Tagghudingar Tagghudingarnas kroppar täcks av plattor med knölar eller taggar, som bildar ett skelett omkring djuren. De förflyttar sig med hjälp av ett slags slangfötter med sugkoppar. Sjöstjärnor, sjöborrar och sjögurkor är de vanligaste tagghudingarna. Sjöstjärnor är rovdjur och har mun, men inga tänder. Födan sväljs hel, förlamas och bryts ner till näring med hjälp av matspjälkningsvätskor. Sjöborren brukar kallas för havets igelkottar och lever av alger och avfall på botten. Sjögurkorna har en läderartad hud och under huden sitter ett ”skelett” med taggar, som inte hänger ihop med varandra. De lever av plankton och döda djur- och växtdelar.

Blötdjur Blötdjuren, eller molluskerna, är mjuka – blöta – djur. De flesta har ett hårt skal som skydd. Snäckor har ett skal som ofta är spiralvridet. De kryper med hjälp av en muskulös fot. De finns de som lever på land och de som lever i vatten. De flesta landlevande snäckorna är växt- ätare. Hos de vattenlevande finns både växtätare och rovdjur. Snäckor utan skal kallas sniglar. Musslorna har två skal som hålls ihop av ett ”gångjärn” och muskler. Hos vissa musslor är skalets insida av pärlemor. Om något irriterande föremål, t.ex. ett sandkorn kommer in innanför skalet, kan det avsöndras pärlemor omkring det och det bildas en pärla.

Blötdjur forts. Bläckfiskar är inga fiskar, utan blötdjur. De har inget riktigt skal som snäckor och musslor, utan bara en liten skalrest innanför huden. Alla bläckfiskar är rovdjur därför behöver de god syn. Deras ögon liknar till sin uppbyggnad däggdjurens ögon. Bläckfiskarna vid vår kust är relativt små, men i andra hav finns jättebläckfisk med upp till 10m långa armar. Jättebläckfisken är det största ryggradslösa djuret på jorden som man känner till idag.

Leddjuren Leddjuren är den absolut största djur-gruppen! (80% av alla djurarter). De har ett yttre, ledat skelett som delar kroppen i segment. På många leddjur sitter ett par ben på varje segment. Till djurgruppen leddjur hör: Tusenfotingar Kräftdjur Spindeldjur Insekter