Sjukvårdens kostnader 2030 Jörgen Lindell, Tillväxtverket jorgen.lindell@tillvaxtverket.se, 08-681 65 16 Författare: Jörgen Lindell och Christer Anderstig

Rapportens syfte Att utveckla rAps Att utveckla möjligheter att beräkna vårdens framtida kostnader Att få fram regionala bilder av kostnadsutvecklingen

Försörjningskvot år 2007 FA-regioner

Försörjningskvot 1990-2030

Uppskattat gap mellan intäkter och kostnader för Stockholms läns landsting till år 2025

Prognostiserad utveckling av kostnader och finansieringsutrymme i sjukvården till år 2030

Vilka alternativ har regionerna för att klara ökade kostnader för hälso- och sjukvården? Friskvård och förebyggande åtgärder Ökade skatteintäkter Tillväxt i angränsande branscher Breddad intäktsbas Kostnadsminskningar Mer vård genom innovationer

Landstingens och regionernas köp av verksamhet från privata företag 2007

Mer vård genom innovationer – några exempel Utvecklingen av laboratoriemedicin i Region Skåne Vården av Anorexia Nervosa Kärlkirurgiska kliniken vid Centrallasarettet i Västerås IT-investeringar (VHA) Akutmottagningen S:t Görans Lägre produktionsbortfall genom kortare väntetider Lägre kostnader genom ökad konkurrens

Tio procents lägre kostnader genom innovationer - prognoskonstruktion Basår 2005, rAps flerregionala modell Innovationer ger ökad produktivitet (= kostnadsminskning) vilket frigör resurser som kommer till alternativ användning inom andra delar av sjukvården Men, rAps modell kan återge konsekvenserna av ökad produktivitet (= minskade kostnader) men inte direkt effekten av mer vård genom innovationer. (Om de frigjorda resurserna sätts in i andra delar av sjukvården kan modellen däremot inte återspegla det ekonomiska värdet av denna resursöverföring) Därför speglas det ekonomiska värdet av innovationer och sjukvårdens ökade produktivitet indirekt, genom att de frigjorda resurserna allokeras till andra delar av ekonomin

Gap mellan kommunala skatteintäkter och kostnader år 2005 samt förändring av gap jämfört med basscenario år 2010 och 2030

Resultat År 2005 (basåret) är gapet mellan kommunala skatteintäkter och kommunala kostnader totalt knappt minus 75 miljarder. (Detta gap täcks till stor del av bidrag från inkomst- och utjämningssystemen) Jämfört med basscenariot beräknas gapet minska för samtliga län Minskning för alla län uppgår till drygt 14 miljarder år 2010 och till närmare 65 miljarder år 2030 Det går att utveckla rAps för prognoser av sjukvården rAps kan bidra med en integrerad demografi- och ekonomimodell Det är möjligt att, med en god dialog, utveckla en prognos för varje region