”Vinnarskallar och träningsnarkomaner” Idrott, träning och kroppsuppfattning Motiv till idrottande och effekter på individens kroppsuppfattning Elittränarutbildning 2011-03-22 . Föreläsare Magnus Kilger.

Till vad fostrar idrotten? Vilka drivkrafter finns till att idrotta och vara fysiskt aktiv idag? Hur påverkas kroppsuppfattningen av träning? Vilka kroppsideal formas, förändras och förstärks av idrotten?

Motivation Inre motivation; deltar för att utveckla sina egna kunskaper och färdigheter, lära sig mer. Uppgiften i sig ger glädje. Yttre motivation; deltar för att få yttre belöningar eller fördelar såsom beröm, kamratskap, status m.m. Amotivation; avsaknad av motivation

1. Vilka drivkrafter finns till att idrotta och vara fysiskt aktiv idag? Fundera på: Varför idrottar barn och ungdomar idag, vilka drivkrafter finns? Varför idrottar vuxna idag, vilka drivkrafter finns? Vilka likheter och skillnader mellan dessa grupper tycker du dig kunna se?

2. Hur påverkas kroppsuppfattningen av träning? Fundera på vilka kroppsideal som finns i samhället idag. Finns det särskilda, unika ideal inom; Idrotten Golfen Boxningen Hockeyn Gym och fitnessindustrin Modeindustrin Andra fält

En förändrad syn på kroppen Från kroppen som maskin, till kroppen som en helhet. Kroppen som symbol för personlighet – vilka personlighetsdrag har; En elitidrottare B. En fysiskt inaktiv rökare

Kroppen som symbol (i västvärlden) Den vältränade kroppen som ett tecken på; Ansvarstagande Förmåga att underkasta sig hårt arbete Disciplin Energi, kraft och vitalitet Öppenhet för förändring ”Social kompetens”

Drivkrafter för idrottande: De flesta studier visar på några centrala drivkrafter Det är roligt Jag mår bra av att träna Det är en härlig gemenskap Jag vill utvecklas och bli bättre Jag vill må bättre, få bättre fysik

Drivkrafter för fysiskt aktivitet genom tiderna – några nedslag… Jägar-, samlarkulturen: Fysisk aktivitet förutsättning för överlevnad genom jakt, fiske, vandring m.m. Fysisk aktivitet i sig inget egenvärde. Resultatet i fokus. Kroppens utseende oviktigt/underordnat. Idrottsrörelsens framväxt; två huvudspår idrott som en del i samhällsbyggandet. Demokratisk fostran, skapa dugliga soldater, forma en frisk befolkning som undviker sjukdom. Tävling befläckar idrottens högre värde (Ling). idrott som ett sätt att mäta sina krafter genom tävling. En hederssak mellan individer eller grupper. Tävlingsfostran som en del i utvecklingen (Balck).

3. Idrott och personlighet ”- Jag är en vinnarskalle” ”- Jag ser mig själv som en idrottsmänniska” ”- Jag måste hela tiden utmana mig själv och se vad jag klarar av” ”- Jag måste träna, jag är en träningsnarkoman”

Idrott och personlighet Idrotten som del av personligheten, mer än bara fysisk aktivitet. Idrottande kopplas samman med de ideal man anser sig besitta eller önskar besitta. Bestäms också i förhållande till de ideal man inte anser vara önskvärda och som kopplas samman med fysisk inaktivitet.

Idrott och social positionering Social positionering; de sätt på vilket individen väljer att framställa sig i sociala sammanhang. Används för att förändra sin status i det sociala rummet eller för att markera tillhörighet, avståndstagande etc. Kroppen som symbol; visar vem jag vill vara och de egenskaper jag (önskar) ha. Valet av idrott eller valet fysiskt aktivitet social positionering – den vältränade kroppen som social positionering / ”hälsoidealet”

Kroppsliga ideal och normer Disciplinering av kroppen. Kroppen ska INTE vara flängig, flaxig, yvig eller på annat sätt okontrollerad. Likställs ofta med barnslighet, den omogna och otränade kroppen. Kroppen formas utifrån en tydlig norm – storlek, form och hur den visas upp i olika miljöer.

Normalitet genom avvikelse Det normala definieras genom att beskriva det som inte är normalt, det som är avvikande, fel eller sjukt. Det normala beskrivs inte, utan det bestäms genom en beskrivning av det som är avvikande.

Drivkrafter för träning ur Kilger, Magnus Fina drivkrafter Fula drivkrafter Lustprincipen Utmaning Tävling som kvitto Estetik Tävling som hierarkisering Socialt umgänge isolerat

Träning och synen på den egna kroppen Idrotten framhålls inte som viktig för den egna kroppsuppfattningen. Den påverkar inte alls eller i mycket marginell omfattning. Dock framhålls att många andra kan påverkas, men att det inte gäller mig som har distans och insikt. Mer träning ger inte ökad nöjdhet. Med förbättrad fysisk status, förflyttas också idealen. Nöjdheten ökar alltså inte (utan tenderar snarare att minska). Den hälsosamma livsstilen normerar – jag vill se hälsosam ut. Beskrivs i termer av fräsch, pigg, framåt, social etc.

Några källor L-M Engström. 2010. Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och som social markör & 1999. Idrott som social markör. Fundberg, J. 2003. Kom igen gubbar. Om pojkfotboll och maskuliniteter. Kilger, M. 2011. Vinnarskallar och träningsnarkomaner. Kroppsideal, drivkrafter för träning och social positionering bland högaktiva idrottare. Jenkins, R. 2008. Social Identity.