Vilka är utmaningarna för sysselsättningspolitiken? …och hur hjälper AKU till? Katarina Richardson Ekonomiska avdelningen Finansdepartementet

Stora vinster när arbetsmarknaden varaktigt förbättras För individen Ett arbete ger möjligheter till högre inkomster, delaktighet i samhället samt mindre risk för ohälsa För samhället Ökad produktion när arbetskraften tas till vara Ökade skatteinkomster och samtidigt minskade utgifter för utanförskap ger mer resurser till den gemensamma välfärden Viktigt att arbetsmarknaden fungerar så bra som möjligt och att människors vilja och förmåga att arbeta tas tillvara

Sysselsättningspolitiken - en viktig del av finanspolitiken Behöver arbetsmarknaden stabiliseras? Behöver arbetsmarknadens funktionssätt förbättras? Genererar arbetsmarknaden en rimlig fördelning av välfärden? fördelning av arbetstillfällen och löner

Ramverket för sysselsättningspolitiken Syftar till att förbättra beslutsunderlaget och bidra till en mer ändamålsenlig politik Precisera sysselsättningspolitikens mål Identifiera problem på arbetsmarknaden orsaker till problemen åtgärder för att lösa problemen om åtgärderna har avsedd effekt Behov av bred och djup arbetsmarknadsbevakning, bl.a. AKU är den centrala statistikkällan

Övergripande mål för sysselsättningspolitiken Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att öka den sysselsättning som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt genom att: öka antalet personer som arbetar öka antalet arbetade timmar bland de som arbetar öka produktiviteten hos arbetskraften Förutsätter åtgärder som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Implicerar dock inte att alla ska arbeta heltid alltid (t.ex. förälder, studier, pensionär eller sjuk) I djupa lågkonjunkturer inriktas politiken mot att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och att sysselsättningen därmed blir lägre under många år framöver

Vad är en rimlig och möjlig arbetslöshetsnivå? Procent av arbetskraften, 15-74 år 12 10 8 6 4 2 88 89 90 91 92 93 95 96 97 98 99 00 02 03 04 05 06 07 09 10 11 Källa: Eurostat Sverige Danmark Nederländerna Tyskland Norge Österrike

Sysselsättningspolitikens utmaningar: Risk att arbetslösheten biter sig fast Procent av arbetskraften Källor: SCB, KI och Finansdepartementets beräkningar

Sysselsättningspolitikens utmaningar: Problemet är större än bara de arbetslösa Helårsekvivalenter, procent av befolkningen %

Sysselsättningspolitikens utmaningar: Många är fortfarande långtidsarbetslösa Tusental

Sysselsättningspolitikens utmaningar: Jobbchanserna är ojämnt fördelade

Varför biter sig arbetslösheten fast? Arbetslöshetstidens längd: Humankapitalet deprecieras, dvs de arbetslösa har inte de kunskaper som efterfrågas eller bor på fel ställe när konjunkturen väl vänder uppåt Arbetslösa slutar söka jobb efter fruktlösa försök Arbetsgivare betraktar långtidsarbetslösa som mindre produktiva än andra arbetssökande (stigmatisering)

Varför biter sig arbetslösheten fast (forts.) Institutioner: Höga skatter i de lägre inkomstskikten, i kombination med generösa bidragssystem och åtgärder, låser in människor i utanförskap En sammanpressad lönestruktur medför problem för lågproduktiv arbetskraft Anställningsskydd kan minska inflödet till arbetslöshet men samtidigt förlänga tiden i arbetslöshet

Vad förklarar svag förankring på arbetsmarknaden för olika grupper? Unga: brister i utbildningssystemet, begränsad arbetslivserfarenhet, höga ingångslöner, anställningsskydd Äldre: höga anställningskostnader, arbetsgivarnas attityder, avtalspensionssystemets utformning, normerna för utträdet från arbetslivet Utlandsfödda: diskriminering, höga ingångslöner, anställningsskydd, bristande språkkunskaper, sämre tillgång till informella nätverk Personer med högst förgymnasial utbildning: personer med längre utbildning konkurrerar om samma jobb, den relativa efterfrågan på lågutbildade minskar över tid

Politikens utformning för att varaktigt öka sysselsättningen Stimulera arbetskraftsutbudet Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns Arbetslöshets- och sjukförsäkringen Arbetsmarknadspolitiken Utbildningssystemet Stimulera arbetskraftsefterfrågan Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms Underlätta tillfälliga anställningar Förbättra matchningen Ökad sökaktivitet Ökad geografisk- och yrkesmässig rörlighet

Regeringens politik höjer sysselsättningsgraden… Procent av befolkningen Procent av befolkningen

… och sänker jämviktsarbetslösheten Procent av arbetskraften Procent av arbetskraften

Uppföljning arbetslöshetens utveckling Procent av arbetskraften 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 Utfall, vid senaste prognostillfälle 6.5 Indikatorprognos, vid senaste prognostillfälle 6.0 Senaste prognos Ny indikatorprognos 5.5 Q1-2007 Q3-2007 Q1-2008 Q3-2008 Q1-2009 Q3-2009 Q1-2010 Q3-2010 Q1-2011 Q3-2011

Kvarvarande strukturella problem på arbetsmarknaden riskerar att förvärras Långtidsarbetslösheten fortfarande hög efter krisen Nya grupper på arbetsmarknaden med stort behov av stöd för att hitta arbete Behov av mer stöd till personer som riskerar långtidsarbetslöshet och brister i kontrollen av arbetssökandet Garantierna är rätt konstruerade men haft för låg aktivitet och kvalitet Arbetsmarknaden fungerar fortfarande inte tillfredsställande för unga, äldre, utrikes födda och personer med funktionshinder Stora skillnader i sysselsättningsgraden och i risken för (långtids-) arbetslöshet mellan olika grupper Ökad risk för att arbetslösheten biter sig fast på dagens höga nivå Konjunkturavmattningen gör det ännu svårare för långtidsarbetslösa och svaga grupper att hitta arbete

AKU är en viktig del i beslutsunderlaget! Bred, detaljerad och snabb Beskriver vad befolkningen huvudsakligen gör Tillåter studier på svaga grupper med svag arbetsmarknadsförankring Flödesstatistiken fångar snabbt upp förändringar Jämförbarhet mellan länder och över tid