Familjefrid Kronoberg en enkätundersökning med syftet att erhålla kunskap som på olika sätt kan bidra till utveckling av verksamheten och av arbetet med frågor som berör våld i nära relationer Daniel Larsson och Tony Wågman Utrednings- och forskningsservice Institutionen för samhällsvetenskaper Linnéuniversitetet

Metod IFO – kontaktpersoner till Familjefrid Kronoberg bistod med enkätinsamlingen VC – av Familjefrid Kronoberg utvalda personer på respektive vårdcentral + har ett intresse av att hjälpa till + tillgång till respondenterna + hög svarsfrekvens + kostnadseffektivt + tidseffektivt + etablerar stark relation till Familjefrid Kronoberg - mycket ansvar på en enskild person utan erfarenhet av enkäter - påtryckningsmöjligheter - urvalsfel

Urval IFO – samtliga anställda inom individ- och familjeomsorgen i länets kommuner. Undantaget var Växjö kommun där enkäten besvarades av samtliga anställda på dels barn och familj och dels ekonomiskt bistånd. VC – samtliga läkare, distrikts-, sjuk- och undersköterskor samt kuratorer (eller annan likvärdig psykosocial resurs)

Svarsfrekvens IFO IFO – 187/299 = 62% (bra) Litet antal svarande i vissa enheter -> svårt att uttala sig på den nivån

Svarsfrekvens VC VC – 124/188 = 65% (bra) Litet antal svarande i vissa enheter -> svårt att uttala sig på den nivån

Uppfattningar om våld i nära relation 4 av 10 vet inte om omfattningen av ärenden kring våld i nära relationer har ökat över tid. Bortser man från den gruppen och endast tar hänsyn till de som har en uppfattning, visar det sig att 7 av 10 tror att omfattningen har ökat. 3 av 10 menar att det är oförändrat. Därmed finns det i princip inga som anser att omfattningen har minskat. Jämförs IFO och VC är det dubbelt så stor andel på VC som tror att omfattningen är oförändrad. En tänkbar förklaring kan vara att de har mindre erfarenhet av att möta dessa personer.

Möten med utsatta personer En IFO-anställd i Kronobergs län träffar i genomsnitt 6 personer/år som har upplevt eller blivit utsatta för våld i nära relation. Motsvarande siffra för vårdcentralernas personal är 3 personer/år. Olika tolkningsmöjligheter (där försiktighet bör råda): Alla blir inte hänvisade till vårdcentral? Alla vågar/vill inte gå till vårdcentral? Alla behöver inte uppsöka vårdcentral? Skillnader i urvalsprincip? Tänk på: Flera anställda på samma enhet träffar sannolikt samma klient Det finns mer utbredd erfarenhet på IFO än VC vad gäller att möta personer som upplevt/blivit utsatt för våld i nära relation, framför allt barn och förövare av våld.

Hantering av ärenden Vad gör du när du får vetskap om att våld förekommer/har förekommit? Svårt att fånga i enkätfråga, men några intressanta tendenser finns 1% svarar vet ej = indikerar att det verkar finnas väl utvecklade rutiner och arbetssätt för att hantera problemen, samt kunskap hos medarbetare 84% svarar att de hänvisar vidare till annan instans = indikerar att man arbetar utefter en helhetssyn där samverkan är en viktig del för att förstå och lösa problemet 4 av 10 på IFO hänvisar till VC / 7 av 10 på VC hänvisar till IFO 8 av 10 på IFO och 7 av 10 på VC hänvisar till Kvinnojouren 7 av 10 på IFO och 6 av 10 på VC hänvisar till Polisen Tänk på: Varje ärende är unikt där tillvägagångssätten kan skilja sig åt

Samverkan 8 av 10 på IFO och 7 av 10 på VC är i hög grad intresserade av samverkan kring frågor om våld i nära relationer 9 av 10 på IFO och 8 av 10 på VC anser att samverkan generellt mellan olika verksamheter behövs i hög grad Stärker argumentet att samverkan bedöms som centralt och ses som en fundamental del av arbetet och arbetsuppgifterna. Bra plattform för enheten! Men, hur många har erfarenheter av samverkan kring våld i nära relationer då? 5 av 10 på IFO och 2 av 10 på VC Samverkan med vem/vilka? Det mest frekvent förekommande svaret är Kvinnojouren, därefter polisen. Samverkan kommun – landsting sällsynt. Tänk på: Intresse och erfarenhet av samverkan kring våld i nära relation är tätt sammankopplade. Intresse -> erfarenhet och erfarenhet –> intresse

Kännedom om Familjefrid Kronoberg Drygt hälften kände till Familjefrid Kronoberg innan de fick enkäten Men, 8 av 10 på IFO kände till enheten och endast 1 av 10 på VC De allra flesta på IFO har blivit informerade om Familjefrid Kronoberg på arbetsplatsen: Antingen av chefer/kollegor eller besök från enheten Här finns således ett väldigt stort informationsglapp! Personer som inte känner till Familjefrid Kronoberg tenderar att inte veta vilka förväntningar de har på enheten. De har också svårare att bedöma: I vilken grad enheten kommer att underlätta för dem i sitt arbete (34% jmf 17%) Hur stor betydelse enheten kommer att ha för de utsatta i framtiden (24% jmf 10%) Hur stor betydelse enheten kommer att ha för deras verksamhet i framtiden (31% jmf 14%) Huruvida organiseringen av Familjefrid Kronoberg är motiverad (26% jmf 13%)

Förväntningar på enheten 7 av 10 har höga förväntningar på Familjefrid Kronoberg, 2 av 10 är neutrala och 1 av 10 vet inte vilka förväntningar de har. Det innebär således att i princip ingen har låga förväntningar på enheten Personer som inte känner till Familjefrid Kronoberg har i princip samma höga förväntningar som andra, men har däremot svårare att bilda sig en uppfattning i frågan Tänk på: De allra flesta som inte känner till Familjefrid Kronoberg finns på VC Personer som inte vet vilka förväntningar de har på Familjefrid Kronoberg vet heller inte: I vilken grad enheten kommer att underlätta för dem i sitt arbete (94%) Hur stor betydelse enheten kommer att ha för deras verksamhet i framtiden (77%) Hur stor betydelse enheten kommer att ha för de utsatta i framtiden (68%) Huruvida organiseringen av Familjefrid Kronoberg är motiverad (68%) Tänk på: Otydlighet föder osäkerhet

Familjefrid Kronobergs betydelse I vilken grad tror du att denna enhet kommer underlätta för dig i ditt arbete? 1 av 5 på IFO och 1 av 3 på VC vet inte… De som har en uppfattning tycker:

Familjefrid Kronobergs betydelse Några röster om varför enheten i hög grad kommer underlätta det dagliga arbetet: ”Bra kunskap och en gemensam verksamhet som är en resurs” ”Avlastande professionella samtal med berörda som kan leda till att bryta destruktiva relationer och mönster” ”Det känns bra att kunna hänvisa personen till någon som är kunnig i kvinnofrid. De är utsatta! Min förhoppning är att de ska kunna hjälpa till snabbt” ”Bra med information – mer kunskap ökar förståelsen och ger bra redskap för att upptäcka och hjälpa till vid våld i familjerna” ”Det är positivt att kunna motivera till att ta emot hjälp under och efter utredningstiden och kunna presentera en specialistfunktion i dessa ärenden ”Om ärenden med denna problematik uppstår skulle det vara helt perfekt att kontakta er för samråd!” ”Möjligheter att hjälpa till mer långsiktigt, inte bara akutinsatser”

Enhetens betydelse i framtiden för… …den egna verksamheten… 1 av 10 på IFO och 1 av 3 på VC vet inte Av dem som har en uppfattning anser: 8 av 10 på IFO och 7 av 10 på VC att enheten kommer ha stor betydelse …de som behöver ha hjälp… Över 9 av 10 på både IFO och VC att enheten kommer att ha stor betydelse

Enhetens existensberättigande I vilken grad anser du att organiseringen av Familjefrid Kronoberg är motiverad? 1 av 5 på IFO och VC vet inte… De som har en uppfattning tycker:

Kompetens- och erfarenhetsutbyte I vilken grad kan du lära Familjefrid Kronoberg något från din verksamhet? 4 av 10 på IFO och 5 av 10 på VC vet inte vad de kan tillföra Av dem som har en uppfattning anser:

Kompetens- och erfarenhetsutbyte I vilken grad kan du använda dig av Familjefrid Kronoberg i ditt dagliga arbete? 3 av 10 på IFO och 5 av 10 på VC vet inte… Av dem som har en uppfattning anser:

Uppföljande intervjustudie? Vissa typer av frågor kring våld i nära relationer går inte att fånga med enkäter, det behövs intervjuer där det går att samtala, diskutera problematiken, resonera kring olika lösningar etc 29 personer (22 IFO + 7 VC) kan tänka sig att ställa upp på en intervju Det finns intresserade personer vid samtliga IFO i länet förutom Tingsryd/Ryd Däremot är underlaget sämre på VC, både i antal intresserade och vid färre enheter (4 av 8) Ett sätt att gå vidare är att studera tre olika kommuner i länet på djupet: En stor, en mellanstor och en mindre Och så, en uppföljande enkätstudie för att se förändringar över tid