Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

1 Handelshögskolan i Stockholm 2 Lunds universitet
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
– en rättighet för ALLA barn?
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Stöd för analys och förbättring
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Den nationella ungdomspolitiken
Kundundersökning mars 2010
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Hushållstorleksutredningen, tester Pirjo Svedberg MMS.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
PiteåPanelen 2012 Svarsfrekvens 45 procent (51 av 114) Män 49 procent (25 personer) Kvinnor 51 procent (26 personer) Medborgarbudget.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen.
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Jämförelseprojektet Treårigt nationellt projekt, Sveriges kommuner och landsting, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) Finansdepartementet.
Årsbokslut för svensk turism 2013
Fakta om undersökningen
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Fakta om undersökningen
Europeiska socialfonden
Ekonomirapporten. April 2014
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
1. Föreningens verksamhetsidé ‣ Kommuninvest är en frivillig medlemssamverkan. ‣ Syftet är att skapa varaktigt goda villkor för svenska kommuner och landstings.
Nytta per skattekrona - Arbetsmodell för att öka, utvärdera och upphandla nytta i offentliga verksamheter Johan Gunnars, Chef Strategiska Projekt.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Landstingets kansli Resultat säkerhetskulturenkät 2009.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Hur gör vi i Upplands Väsby kommun Lena Kanström 1:e vice ordförande i Social- och äldrenämnden.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Krisberedskap
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Presentationens avskrift:

Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010 ”Om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga”

Rapportens syfte ge kunskapsunderlag genom att beskriva och analysera: Kommunala skillnader i utsatthet bland barn och unga genom några ofärds- och riskindikatorer Kommunala skillnader i resursfördelning till verksamheter för barn och unga ur ett sektorsövergripande perspektiv Hur ofärd, risk och kostnader för barn och unga kan tänkas påverka varandra och undersöka om det finns statistiska samband mellan dessa

Ofärd Definition: t.ex. social utsatthet, resursbrist. utanförskap motsats till välfärd – men ändå inte

Ofärdsindikatorer Andel barn och unga 0-20 år med heldygnsinsats Andel unga 15-20 år som lagförts för narkotika- eller våldsbrott Andel som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Andel barn och unga 12-19 år med alkohol- och narkotikarelaterade diagnoser Andel barn och unga 0-19 år med psykiatrisk diagnos Andel unga 16-24 år i eget hushåll med ekonomiskt bistånd Andel unga utanför 17-24 år

Riskindikatorer Andel barn och unga 0-17 år i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Andel barn och unga 0-19 år med ensamstående mamma Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med utländsk bakgrund Andel barn och unga 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med sjuk- eller aktivitetsersättning Andel barn och unga 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder

Beräkning ofärds- och riskindikatorernas avvikelser i procent från den kommun som har det lägsta värdet för respektive indikator avvikelserna summeras indikatorerna är oviktade, dvs. alla har samma vikt

Resultat - ofärdsindikatorer Andel barn och unga 0-20 år med heldygnsinsats Jönköping 1,0 median 0,9 Andel unga 15-20 år som lagförts för narkotika- eller våldsbrott Jönköping 0,4 median 0,4 Andel som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Jönköping 10,9 median 10,7 Andel barn och unga 12-19 år med alkohol- och narkotikarelaterade diagnoser Andel barn och unga 0-19 år med psykiatrisk diagnos Jönköping 0,5 median 1,2 Andel unga 16-24 år i eget hushåll med ekonomiskt bistånd Jönköping 6,1 median 6,8 Andel unga utanför 17-24 år Jönköping 2,8 median 4,0

Resultat - riskindikatorer Andel barn och unga 0-17 år i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Jönköping 2,9 median 1,6 Andel barn och unga 0-19 år med ensamstående mamma Jönköping 13,7 median 16,4 Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med utländsk bakgrund Jönköping 21,3 median 10,0 Andel barn och unga 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning Jönköping 6,4 median 5,9 Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med sjuk- eller aktivitetsersättning Jönköping 8,1 median 8,5 Andel barn och unga 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder Jönköping 2,4 median 2,1

Kostnadsmått Totalkostnad per invånare 0-19 år består av: kostnad för förskoleverksamhet per inv. 0-5 år kostnad för skolbarnsomsorg per inv. 6-12 år kostnad för grundskoleutbildning per inv. 6-15 år kostnad för gymnasieutbildning per inv. 16-19 år kostnad för barn- och ungdomsvård per inv.13-19 år kostnad för fritid och kultur för barn och unga per inv. 0-19 år

Strukturella kostnader Resursfördelning andel kostnader för barn och unga 0-19 år av kommunens totala kostnader Strukturella kostnader standardkostnader – de kostnader som kommunen skulle ha om verksamheten bedrivs på genomsnittlig nivå utifrån varje enskild kommuns strukturella förutsättningar

Resultat kostnadsmått Kostnadsandel för barn och unga av kommunens totala kostnader Jönköping 45,8% medelvärde ca 45% kostnadsandel för förskoleverksamhet av totala kostnader barn och unga Jönköping 26,5% medelvärde 25% kostnadsandel för skolbarnsomsorg Jönköping 6,7% medelvärde 6% kostnadsandel för grundskoleutbildning Jönköping 40,5% medelvärde 42% kostnadsandel för gymnasieutbildning Jönköping 17,7% medelvärde 19% kostnadsandel för barn- och ungdomsvård Jönköping 6,6% medelvärde 6% kostnadsandel för fritid och kultur för barn och unga Jönköping 1,9% medelvärde 2%

Sammanfattning och slutsatser Förekomsten av ofärd och risker för barn och unga varierar kraftigt mellan kommunerna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i kostnader för verksamheter till barn och unga Det finns statistiska samband, om än svaga, mellan risker, ofärd och kostnader. Framförallt finns samband med kostnaderna för barn- och ungdomsvården Det finns behov av utvecklingsarbete, både när det gäller vad som är bra indikatorer på ofärd och risker för barn och unga, och tillgången på relevant statistik

Sammanfattning och slutsatser Resursanvändningen kan bli effektivare om kommunerna och andra aktörer med verksamheter för barn och unga i större utsträckning: Sätter barn och unga i fokus och prioriterar utifrån målgruppen snarare än den egna verksamhetens ansvarsområde och budget Samverkar över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer Ser till att förebyggande insatser som är effektiva och kostnadseffektiva kommer till stånd Följer upp och utvärderar insatser och kostnader för barn och unga samt förekomsten av ofärd och risker för barn och unga som ett led i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen.