Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010 ”Om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga”
Rapportens syfte ge kunskapsunderlag genom att beskriva och analysera: Kommunala skillnader i utsatthet bland barn och unga genom några ofärds- och riskindikatorer Kommunala skillnader i resursfördelning till verksamheter för barn och unga ur ett sektorsövergripande perspektiv Hur ofärd, risk och kostnader för barn och unga kan tänkas påverka varandra och undersöka om det finns statistiska samband mellan dessa
Ofärd Definition: t.ex. social utsatthet, resursbrist. utanförskap motsats till välfärd – men ändå inte
Ofärdsindikatorer Andel barn och unga 0-20 år med heldygnsinsats Andel unga 15-20 år som lagförts för narkotika- eller våldsbrott Andel som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Andel barn och unga 12-19 år med alkohol- och narkotikarelaterade diagnoser Andel barn och unga 0-19 år med psykiatrisk diagnos Andel unga 16-24 år i eget hushåll med ekonomiskt bistånd Andel unga utanför 17-24 år
Riskindikatorer Andel barn och unga 0-17 år i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Andel barn och unga 0-19 år med ensamstående mamma Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med utländsk bakgrund Andel barn och unga 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med sjuk- eller aktivitetsersättning Andel barn och unga 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder
Beräkning ofärds- och riskindikatorernas avvikelser i procent från den kommun som har det lägsta värdet för respektive indikator avvikelserna summeras indikatorerna är oviktade, dvs. alla har samma vikt
Resultat - ofärdsindikatorer Andel barn och unga 0-20 år med heldygnsinsats Jönköping 1,0 median 0,9 Andel unga 15-20 år som lagförts för narkotika- eller våldsbrott Jönköping 0,4 median 0,4 Andel som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Jönköping 10,9 median 10,7 Andel barn och unga 12-19 år med alkohol- och narkotikarelaterade diagnoser Andel barn och unga 0-19 år med psykiatrisk diagnos Jönköping 0,5 median 1,2 Andel unga 16-24 år i eget hushåll med ekonomiskt bistånd Jönköping 6,1 median 6,8 Andel unga utanför 17-24 år Jönköping 2,8 median 4,0
Resultat - riskindikatorer Andel barn och unga 0-17 år i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Jönköping 2,9 median 1,6 Andel barn och unga 0-19 år med ensamstående mamma Jönköping 13,7 median 16,4 Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med utländsk bakgrund Jönköping 21,3 median 10,0 Andel barn och unga 0-19 år med föräldrar som har högst grundskoleutbildning Jönköping 6,4 median 5,9 Andel barn och unga 0-19 år med minst en förälder med sjuk- eller aktivitetsersättning Jönköping 8,1 median 8,5 Andel barn och unga 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder Jönköping 2,4 median 2,1
Kostnadsmått Totalkostnad per invånare 0-19 år består av: kostnad för förskoleverksamhet per inv. 0-5 år kostnad för skolbarnsomsorg per inv. 6-12 år kostnad för grundskoleutbildning per inv. 6-15 år kostnad för gymnasieutbildning per inv. 16-19 år kostnad för barn- och ungdomsvård per inv.13-19 år kostnad för fritid och kultur för barn och unga per inv. 0-19 år
Strukturella kostnader Resursfördelning andel kostnader för barn och unga 0-19 år av kommunens totala kostnader Strukturella kostnader standardkostnader – de kostnader som kommunen skulle ha om verksamheten bedrivs på genomsnittlig nivå utifrån varje enskild kommuns strukturella förutsättningar
Resultat kostnadsmått Kostnadsandel för barn och unga av kommunens totala kostnader Jönköping 45,8% medelvärde ca 45% kostnadsandel för förskoleverksamhet av totala kostnader barn och unga Jönköping 26,5% medelvärde 25% kostnadsandel för skolbarnsomsorg Jönköping 6,7% medelvärde 6% kostnadsandel för grundskoleutbildning Jönköping 40,5% medelvärde 42% kostnadsandel för gymnasieutbildning Jönköping 17,7% medelvärde 19% kostnadsandel för barn- och ungdomsvård Jönköping 6,6% medelvärde 6% kostnadsandel för fritid och kultur för barn och unga Jönköping 1,9% medelvärde 2%
Sammanfattning och slutsatser Förekomsten av ofärd och risker för barn och unga varierar kraftigt mellan kommunerna. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i kostnader för verksamheter till barn och unga Det finns statistiska samband, om än svaga, mellan risker, ofärd och kostnader. Framförallt finns samband med kostnaderna för barn- och ungdomsvården Det finns behov av utvecklingsarbete, både när det gäller vad som är bra indikatorer på ofärd och risker för barn och unga, och tillgången på relevant statistik
Sammanfattning och slutsatser Resursanvändningen kan bli effektivare om kommunerna och andra aktörer med verksamheter för barn och unga i större utsträckning: Sätter barn och unga i fokus och prioriterar utifrån målgruppen snarare än den egna verksamhetens ansvarsområde och budget Samverkar över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer Ser till att förebyggande insatser som är effektiva och kostnadseffektiva kommer till stånd Följer upp och utvärderar insatser och kostnader för barn och unga samt förekomsten av ofärd och risker för barn och unga som ett led i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen.