Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kraft och rörelse.
Advertisements

Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Vattenskyddsområdet norr om Uppsala, rådgivarperspektivet
Avloppsinventering Haverö Strömmar
Viktiga begrepp inom exogena processer
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Jordens processer som formar jordytan
Ruschkomposten Förbundet Organisk Biologisk Odling FOBO
Tuvan Tuvan är ett Avloppsreningsverk i Skellefteå.
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Dränering och växtnäring
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Vattnets kretslopp.
Avrinningsområdesvisa
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Stad. Stad- ett geografiskt område som kännetecknas av:  Typ av rättslig status: juridisk definition  Typ av markanvändning: funktionell definition.
Introduktionskurs Skövde
Underlag till markpackningsmodul
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
MILJÖ.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
IPM-arbetet Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel - integrerat växtskydd (IPM) - behörighetsutbildningar - obligatorisk funktionstest -
Säkra Ditt växtskydd och Din framtid Säkra växtskyddet Säkring en självklarhet för skytten och sprutföraren Säkra framtiden Kemiska bekämpningsmedel är.
effekter på marin miljö
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Organiska risksubstanser och metaller
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Rörelser.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Avsnitt 3 Populationsekologi Biologisk mångfald i jordbruket
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Fosfor och fosforförluster
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Jordytan förändras.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Fjärranalys från flyg och satellit - möjligheter för detaljerad kartering och analys Mats Söderström, SLU, 2011.
Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Veckans fördjupning handlar om något väldigt viktigt. Vet du vad
Här finns ett antal bilder som du kan använda i din undervisning
Varierad PK gödsling Hur?.
Bra hagar för hästen och miljön
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Jordens processer som formar jordytan
Reningsverk.
Presentationens avskrift:

Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV Omarbetad 2013 av Line Strand, HS Konsult AB

Ytvattenerosion - ett underskattat problem Fosforförluster ”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner genom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg” Docent Barbro Ulén, SLU Förluster av bekämpningsmedel ”Kraftiga åskregn under försommaren ger ofelbart stora fynd av bekämpningsmedel i våra typområden för miljöövervakning – Vi har sett att ytvattenerosion är orsaken till en stor del av dessa förluster.” Agr Dr Jenny Kreuger, SLU

Åtgärder för att stoppa erosionen Stoppa i fältet då blir skadan minst Vårplöj – om Du kan! Förbättra dräneringen Minska packningen Undvik tiltpackning/harvning på hösten Anlägg avskärande dike med ytvattenintag i känsliga områden Plöj och så vinkelrätt mot fallet Anlägg gräsbevuxen yta runt ytvattenintag Odla vall – om Du kan! Skyddszonen har många uppgifter Mindre ytvattenerosion stoppas Vändning och fälttransporter kan ske utan packning och grödskador Sprutning och gödsling kan göras utan risken för vattenförorening

Erosion i potatisfält aug -06 Vid odling av höstgrödor minskar erosionen betydligt enligt brukaren

Erosion i sockerbetor -risk för förluster av bekämpningsmedel

Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus

Erosion i höstvete april -06 Erosionen har börjat på grannens fält och fortsätter ned mot ett vattendrag

En väl etablerad höstgröda minskar erosionen Foto: Örjan Folkesson SJV

Obearbetat har minskat erosionen jämfört med bearbetat Foto: Olof Pålsson HIR Malmöhus

Bearbetning på hösten ökar erosionsrisken

Erosion trots vinkelrät plöjning

Kraftiga rännilar tar med sig jordmaterial Kraftiga rännilar tar med sig jordmaterial Mull och finjord flyttas till de lägsta partierna på fältet

Stående vatten pga dålig dränering

Vattenflöde direkt ned i brunnen En gräskant runt brunnen kan minska förlusterna av partikelbunden fosfor

Dåligt rensad brunn klarar inte allt vatten vid kraftig avrinning

Kraftigt vattenflöde i samband med snösmältning Vinkelrät plöjning har inte hjälpt detta år

Höstharvning kan öka risken för yterosion p.g.a. slät yta

Stående vatten ger rännilar i det höstharvade fältet

Utför harvningen på våren eller vårplöj om möjligt! Höstharvat fält har gett erosion Utför harvningen på våren eller vårplöj om möjligt!

Rännilar har bildats p. g. a Rännilar har bildats p.g.a. att ytvattenbrunnen längre upp inte klarat av allt regnvatten

Gräs runt brunn har troligen minskat fosforförlusterna

Skyddszon som delvis stoppat erosionen

Skyddszon som fångat upp en del eroderat material

Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp Foto: Örjan Folkesson SJV

Höstplöjning med tiltpackare ökar risken för yterosion

Till höger har tiltpackaren släppts för att ge grövre struktur som kan minska erosionen

Eroderat material har avsatts i dikeskanten

Erosion i hjulspår Ingen erosion Foto: Örjan Folkesson SJV

Erosionen har uppstått i hjulspåren från höstbekämpningen Foto: Örjan Folkesson SJV

Plöjningsfritt - växtmaterial binder jordpartiklarna och minskar erosionen Foto: Örjan Folkesson SJV

Erosionen sträcker sig över flera fält. Bör åtgärdas med t ex ett avskärande dike i skiftesgräns.

Ytvatten rinner av från ett fält på våren, skyddszonen hejdar flödet Yterosion 1 Ytvatten rinner av från ett fält på våren, skyddszonen hejdar flödet Källa: www.brunnsjon.Hedemora.se, foto: Teresa Kalisky

Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky Bildexempel Yterosion 2 Ytvatten rinner av från ett fält på hösten, ner i den närbelägna bäcken Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky

Ytvatten för med sig jord från åkern Bildexempel Yterosion 3 Ytvatten för med sig jord från åkern Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky

Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky Bildexempel Yterosion 4 Ytvatten för med sig jord från åkern Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky

Vattnet har skapat kraftiga rännilar Yterosion 5 Vattnet har skapat kraftiga rännilar Foto: Lillian Öygaarden, JORDFORSK, Norge.

Marken har ”släppt” från åkerkanten och jord spolas med av vattnet Yterosion 6 Marken har ”släppt” från åkerkanten och jord spolas med av vattnet Källa: www.brunnsjon.hedemora.se, foto: Teresa Kalisky

Eroderad jord i uppkommen gröda Yterosion 7 Eroderad jord i uppkommen gröda Foto: Stina Olofsson, SJV

Eroderad jord i vårraps efter regn 1/5 2003 Yterosion 8 Eroderad jord i vårraps efter regn 1/5 2003 Foto: Stina Olofsson, SJV

Eroderad jord i nysådda sockerbetor efter regn 1/5 2003 Yterosion 9 Eroderad jord i nysådda sockerbetor efter regn 1/5 2003 Foto: Stina Olofsson, SJV