Maria Ekendahl, projektledare Sammanfattning Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler
–Tre delar, en lokal (SSB), två nationella –Finansiering av KB och Kulturrådet –Projektet drivs av Stockholms stadsbibliotek –Samarbete med Libris och Barnens bibliotek –Projektet är en förstudie under 2012 –Remissrundan pågår t om 1/11 –Slutrapport med förslag i december Projektfakta
–Visa var nyttan finns med nationell/regional samverkan kring informationsmängder, baserat på en tydligare bild av användarnas behov –Kunna vara ett första steg mot ett gemensamt koncept som kan hantera både nationella och regionala/lokala tjänster Projektmål
För användarna: –Ökad kundnöjdhet genom bättre användarupplevelse –Ökad användning av digitala kanaler som del av besök –Ökad tillgång till medier dygnet runt Effektmål (långsiktigt)
För biblioteken: –Ökad nationell samverkan kring datamängder med bibehållen möjlighet till lokal profil –Ökat oberoende gentemot leverantörer genom bättre kontroll och krav på datamängder –Verksamhetsutveckling genom förtydligande av nya roller och kompetenser för det digitala biblioteket Effektmål (långsiktigt)
–Två delrapporter klara ( ) –Delrapporterna sammanfattade i ett remissunderlag –Remissrunda med bred spridning t om 1/11 –Seminarium planeras till den 22/10 i Sthlm –Resultat av remissen och seminariet blir en del av slutrapport med förslag till fortsatt arbete –Förslagen lämnas till projektets ägare: KB och Kulturrådet Aktuellt läge:
–Totalt över 140 utförda intervjuer –Grundmaterialet beställt av SSB och fd projektet Öppna bibliotek –Sammanslagning av annat, liknande arbete från Libris och från Chalmers –Kompletterande intervjuer under projektet –Resultatet: 17 målgrupper indelade i fem övergripande kategorier Målgrupper och behov
Bokälskarna Uppgiftsfokuserade Intressedrivna Besökarna Barn & Ungdomar
•En grupp användare med samma behov (ej demografisk) •En individ kan finnas i flera grupper •Effektkartläggning visar: –behov –i relation till tjänsten –som kan leda till effektmålen Målgrupper
–Projektet förvaltar tillfälligt underlaget om målgrupper och behov –Bör kunna vara en gemensam grund för gemensam utveckling av det digitala biblioteket –Bör kunna delas och utvecklas av alla bibliotek –En gemensam syn på metod och förvaltning behöver hittas Framtid användarbehov:
–Användarbehoven har styrt analysen –Kvaliteten på underliggande informationsmängder är avgörande för alla digitala tjänster –En bättre användarupplevelse kräver bättre kontroll över bibliotekets informationsmängder Informationsmängder
–Katalogpostbaserad (”metadata”) –Redaktionell information –Bilder, ljud- och filmklipp –Identifikatorer (id-nummer) –Sortering i vad som är av nationell, lokal och personlig karaktär Vad är information?
–Omslagsbilder saknas på medier före år 2000 –Beskrivningstexter saknas eller är inkonsekvent hanterade beroende på källa –Inkonsekvent katalogisering, fel information i fel fält, t ex för titel/undertitel –Relevanta fält saknas för flera upphovspersoner, t ex för film –Kategorisering och ämnesord finns bara på vissa poster, då ofta överlappande –Information om del av serie saknas ofta Exempel problem:
”Jag vill hitta en kul bok som jag orkar läsa” Nybörjaren: Viktiga informationsmängder är: •Omslagsbild •Titel •Serieinformation •Beskrivningstext •Provläsningsfunktion 4 av 5 saknas/fungerar dåligt idag
Jag vill ha en kul bok som jag orkar läsa!
”Jag vill läsa mer av samma sak, gärna på ipad” Den läsvane Utöver titel, författare, omslagsbild: •Serieinformation •Beskrivningstext •Ämne •Format •Provläsningsfunktion
–Puffar för bibliotekets utbud –Bilder –Tips, t ex som listor med beskrivningstexter –Artiklar –Hjälp- och instruktionstexter –Kommunikation med användarna Redaktionell information
–Stavfel och grammatiska fel –Brist på bilder –Trasiga eller felaktiga länkar –Inaktuellt innehåll, ej borttaget –Avsaknad av kompetenser som skribent, bildredaktör, fotograf, redaktionsledning Exempel problem
–Omslagsbilder saknas på stor del av utbudet –Redaktionella bilder tas ofta från gratistjänster - ”första bästa bild” –Inget upparbetat samarbete med samarbetspartners som UR, SR, SVT –Avsaknad av kompetens för bild- och ljudhantering Bilder, ljud- och filmklipp
–ID behövs för fler informationsmängder –Ett sätt att kunna koppla databasinformation till digitala tjänster, målgruppsanpassat –ISBN räcker inte till –Heltäckande ID:n över tid saknas –Internationella standards finns, men används inte ännu Identifikatorer
–Det mesta användarna efterfrågar är av nationell karaktär, skulle kunna användas av alla bibliotekskanaler (t ex om författare, genrer) –Lokal information handlar oftast om vad som sker på det närmaste biblioteket –Personlig information finns ofta i tjänster som kräver inloggning; mina lån, mina listor, mina betyg osv –Användaren vill ha allt integrerat Nivåer av information
–Skapa ett pilotprojekt för målgrupperna barn, unga och deras förmedlare –Ta fram ett koncept för integrerad nationell, lokal och personlig information –Tillsätt en samordnande nationell redaktion –Bygg vidare på Barnens bibliotek, Öppna bibliotek och folkbibliotek som piloter Projektets förslag 1
–Databasen förvaltas av KB sedan december 2011 –Projektledare anställd i augusti 2012 –En databas med knappt boktips av personal, samt användarbetyg och omdömen från SSB –128 bibliotek deltar, de flesta genom att gå med i Boktips.net –Utvecklingsbehov både av teknik, innehåll och ”kundadmin” –Kan vara embryot till en utvidgad tjänst Öppna bibliotek
Barnens bibliotek lokala biblioteket A BC A Stora biblioteket Eget Material Eget Material Eget material Lilla biblioteket A CB Eget material Öppna bibliotek • Öppna api:er • BB erbjuder möjligheter • Möjlighet att bidra via Öppna bibliotek
Exempel på konceptarbete framtidens Barnens bibliotek
–Skapa ett projekt som hanterar viktiga informationsmänger –A: Bygger en provläsnings- och bildhanteringtjänst –B: Ansvara för en samordnad nyckelordshantering –C: Ansvara för ett samordnat användande av identifikatorer Projektets förslag 2
Mer information: