Att få vardagen att fungera

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vardagsrummet är stort, så här finns det plats för mycket saker
Advertisements

Plugga bättre och effektivare
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Nulägesanalys genom frågor
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Arbetsterapi i skolan.
Ringa video- samtal med datorn
Barnanpassad utredning
Idrottsteori.
Metodstöd.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Åk 9 - året då det händer -.
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
Högtidstal Retorik.
Mål och betygskriterier
Hälsa och Kondition.
Ta reda på hur ditt liv ser ut just nu
Inlärningsmiljö för att öka motivation
- Konsten att ge feed-back
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Att skriva en artikel.
Mindfulness – en hjälp på vägen
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Att hålla en presentation
”Vi kan alltid göra nåt!”
Prestationsg lädje - OM KONSTEN ATT MÅ BRA OCH PRESTERA VÄL Johan Plate Friskportarna Hallsberg 2013 Johan Plate.
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Konsten att lyckas med sina studier
Hantera en kronisk sjukdom
Att övertyga ! Disposition och mall.
SBAR för strukturerad kommunikation
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben
GRUNDKURS TRÄNARE BANGOLF.
Utvärdering i HK?.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Livskarriär Din väg mot ett arbete som kommer att göra dig lycklig.
Dolda funktionsnedsättningar
Anställningsintervjun
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Vardagsrummet är stort, så här finns det plats för mycket saker.
Idrottspsykologi.
Undvik intervjumissarna
Hur du tar hand om din kunskap
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Hälsa och Kondition.
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Förändring – hot eller möjlighet?
Socialpsykologi.
Exempel på skriftligt omdöme
Barn och stress.
Kommunikationspass Jag heter
STUDIETEKNIK.
Arbetsterapi i skolan.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Stresshantering och säljplanering
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Presentationens avskrift:

Att få vardagen att fungera Emma Johansson Annika Gustafsson Leg. Arbetsterapeuter Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Hur får jag ihop mitt vardagspussel? Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Vardagspusslet - Hem och Familj Varför är det så stressande? Det innebär många uppdrag Kräver mycket planering Kräver uppmärksamhet på flera saker samtidigt Kräver flexibilitet och ständig anpassning = typiska svårigheter vid ADHD! Föräldrarollen Anpassa sig efter andras behov Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Varför behöver du lära dig mer om dig själv och ditt sätt att fungera? Diagnos – endast en del av en utredning. Det är viktigt att ta reda på/beskriva ”På vilket sätt har jag ADHD”? Jämför med t ex diagnosen allergi Självklart att veta vad man är allergisk mot, omfattning? ex pälsdjur - besöka ngn med hund / jobba på gård. Ex be om glutenfri mat ställa samma krav. Ex paus/röra sig kontorslandskap musik för att skärma av eller hitta energi Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Hur lär du dig mer om dig själv och ditt sätt att fungera? I utredningen finns oftast någon form av funktionsbeskrivning – läs den noga och reflektera över vad som är dina starka och svaga sidor. Dagbok/almanacka – reflektera över om det finns något mönster i vad/när du lyckas bra och mindre bra. Ex typ av aktivitet, när på dagen, i vilka sammanhang/miljöer Vad fungerar bra? – gör mer av detta! Vad fungerar i vardagen? Ex på situationer som fungerar begåvning intresse Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Hur lär du dig mer om dig själv och ditt sätt att fungera? Feedback från dina närmaste– familj, kompis, lärare, chef Vad triggar och stressar dig? Vad lugnar dig? Vad ger dig energi? /Vad slukar din energi? Vad fungerar bra? – gör mer av detta! Ta hjälp av andra att reflektera ex ofta annorlunda vad som lugnar /ger energi ex rensa maskrosor dataspel springa Märker inte att orken / energin börjar ta slut = överraskning – helt slut irriterad Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Var lär man sig hur man får ordning på sitt liv? ”Man ska bara kunna” Vanliga problemområden Kommunikation - Inlärning Planering – Få saker gjorda, passa tider och komma ihåg Sortera och hålla ordning Mat, inköp och fysisk aktivitet Sömn, vila och dygnsrytm Förväntas fixa /klara vardagssysslor i farten men de sker inte automatiskt Några vanliga probl omr vi märkt och kommer fokusera på idag… Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Det finns mängder av tips, råd och hjälpmedel - men hur ska de användas? Behövs ofta stöd av annan person. Måste ”jobbas in” tar tid skapa nya vanor ofta stöd av annan person bostöd, anhörig Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Kommunikation – Inlärning Vad passar dig bäst? Höra – muntlig information, spela in möten och samtal ( anv. mobilen), be om stödord och anteckningar som minnesstöd. Se – vilket är bäst text eller bild? Få titta på när någon annan gör uppgiften. Bildminne. Göra – att själv få göra efter muntlig eller skriftlig instruktion. Göra egna anteckningar. Be om den form av instruktion/information som passar dig bäst. Röra sig / göra ngt medan man lyssnar. Be att återberätta vad som sagts. Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Kommunikation – samspel Koncentrera mig och ”orka lyssna färdigt” när någon pratar Miljön Störs du av det som sker, syns i omgivningen? Växla mellan att lyssna och prata själv…(Hinna berätta allt innan jag glömmer Kroppsspråk Uppfattar? Stör det? Vill avsluta samtalet för att komma ur situationen? Berätta hur du vill/behöver ha det. Detaljer ex smycken, gest stör ögonkontakt = sitta bredvid Ritprata = tydligare fler sinnen långsammare Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Planering Hur får du saker och uppgifter gjorda Planering Hur får du saker och uppgifter gjorda? Att komma igång, fortsätta och bli färdig. Blir intressanta uppgifter oftare genomförda? Är vanor och rutiner ett stöd för dig? Stöd och uppmuntran av annan person (anhöriga, boendestöd) Blir inte klar, - tröttnar eller ”råkar” börja med något annat Vad är det som är din drivkraft och ditt motiv att göra saker? Koppla det nya till en vana du redan har ex kolla alltid igenom nästa veckas aktiviteter/planering efter söndagsfrukost. ”Belöna sig själv” Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Planering Tider och påminnelser Mobiltelefon, smartphone – appar att ladda ner (kalender, påminnelser, att göra lista) Almanacka Whiteboard Time-timer Mät tid i annat ex antal låtar, lika länge som ett Tv-program Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Planering Vad kan hjälpa dig att få saker gjorda? Synlig veckoplanering (ex. Whiteboard, datorn) ? Checklistor Påminnelse Hur länge hålla på? Hur lång tid tar det att göra en uppgift? Belöning - har i alla fal klarat detta Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Få saker gjorda Checklistor ”Daglig småstädning”   Bädda sängen. Lägg tvätt i tvättkorgen. Plocka undan, ställ var ska på sin plats, lägg skräp i soporna. Ställ ut ev disk i köket. Diska Lägg reklam och tidningar i pappersåtervinningen. Gå ut med soporna. Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Få saker gjorda Prioriterings tavla Ett sätt att sortera upp all ”måsten” som snurrar i huvudet Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Var sak på sin plats – märk upp Sortera och hålla ordning Var sak på sin plats – märk upp Exempel på hall som underlättar att hålla ordning Låda för post. Hyllfack för förvaring av exempelvis vantar, halsdukar och andra mindre saker. Nyckelhängare med tydlig märkning Korgar i olika färger för olika familjemedlemmar eller för olika saker. Låda för pappersåtervinning. Bestämda platser inte fråga-mamma hela tiden Olika färg olika fam-medl ”varsin låda” Grunda skåp - inget gömmer sig bakom Häng in kläder i hela ”kit” vad som ska användas ihop. Reklam Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Mat och inköp När / hur ofta äter du? (frukost, lunch, middag och mellanmål) Matdagbok Veckomatsedel Recept - begränsat antal, varierad kost Idépärm, med ex på maträtter som du tycker om, som inspiration och hjälp att skriva inköpslista. ”Bakvänd inköpslista” Känner inte hunger på samma sätt Dygnsrytmen saknas ofta – blir inga hungerkänslor ex kring lunchtid Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Fysisk aktivitet Vilken aktivitet utför du? Träningsdagbok - Hur ofta? När utför du aktiviteten? Har du balans i den fysiska aktiviteten? Vilken typ av träning passar dig och hur påverkar det dig? Lugn, avslappnad, uppvarvad, bättre koncentration. Frigörande av ”må bra hormoner”. Stöd vid fysisk aktivitet kan vara att få ett Fysiskt aktivitet på Recept (FaR) Hjälp att göra individuellt trän program / följa upp Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Positiva effektiver vid regelbunden motion Du orkar mer och blir starkare. Du minskar risken för benbrott, hjärt- och kärlsjukdomar osv. Du slappnar av och somnar lättare Du mår bättre Du blir till och med yngre... Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Balans mellan mat och fysisk aktivitet Tränar jag mycket? -Äta mer och ofta Tränar jag sällan? -Äta mindre men ofta Viktigt att äta både innan och efter träning Viktigt att dricka mycket vätska: innan, under och efter. Vilken typ av mat? Kolhydrater, protein, fett Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Sömn och vila Rutiner – förbereda inför sömn Sömndagbok Mobiltelefon – appar, lugnande ljud, påminnelse, mindfulness Miljön- svalt, mörkt och tyst Behövs extra lång tid på morgonen för att ”komma igång”? Lägga sig kan upplevas obehagligt - kan ändå inte sova. Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Sömn och vila Tungt täcke ex bolltäcke eller kedjetäcke Att vakna - Light up- lampa Vad är vila – kanske inte att ligga i sängen. bättre med ngt som kräver viss uppmärksamhet så inte tankarna far fritt Rutiner – vissa kan behöva extra lång tid att varva ner Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Vila /rekreation Att vara Här och NU Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Balans är ett individuellt tillstånd, en egen upplevelse. Därför är det också så viktigt att känna efter hur man själv vill ha det. Därför kan man också själv (med lite hjälp av andra) förändra både tillståndet och upplevelsen! Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Varför träffa en arbetsterapeut? Information, utbildning och stöd i vardagen Ordination av hjälpmedel – på hjälpmedelcentralen Stärka individens självkänsla och självförtroende, våga prova något nytt Sätta realistiska mål Underlag för bedömning av förmåga Strategier för förändring på den fysiska arbetsplatsen? Hitta rätt nivå - både för höga och för låga krav = problem ”ADHD-anpassa” Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Forts. Varför träffa en arbetsterapeut? Kroppskännedom i aktivitet Inlärning av aktivitetsstrategier Stresshantering Stöd i att kunna vara i arbete eller studier Anpassa aktiviteten efter: Vad? När? Hur? ”ADHD-anpassa” Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Hur går jag tillväga för att komma i kontakt med arbetsterapeut i primärvården Kontakt tas via din vårdcentral Egen remiss via telefonsamtal Mer information kan du läsa på www.1177.se eller www.ltkronoberg.se Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Några frågor? Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01

Tack för Er uppmärksamhet Emma och Annika! Primärvårdsrehab/Vuxenhab NP 2012-06-01