Kommunkompassen

Kommunkompassen Mäter i 4 dimensioner: Politiskt system Produktions-system Psykosocialt system Lokal-samhället

Kommunkompassen Ögonblicksbild - ej heltäckande Nuläge - ej ”poäng” för planerade aktiviteter Förvaltningsövergripande - Förvaltningar kan vara goda exempel Intervjuer Dokumentation Poäng är en indikator

Kommunkompassen Offentlighet och demokratisk kontroll Tillgänglighet och brukarorientering Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Ledning, decentralisering och delegation Kontroll- och rapporteringssystem Personalpolitik Verksamhetsutveckling Samhällsbyggnad

Kommunkompassen, Mark

Utveckling och jämförelse med medianvärdet Kriteri-um Mark 2009 Mark 2006 Median 02 – 09 1 68 60 60,0 2 73 64 57,0 3 74,5 62 64,0 4 66 58 67,0 5 54 48 52,0 6 49,5 47 7 53 32 43,0 8 75 74 Totalt 513 446 463,5

1. Offentlighet och demokratisk kontroll Hur informeras medborgarna? Hur främjas medborgarnas engagemang? Hur informeras medborgarna om resultat?

1. Offentlighet och demokratisk kontroll Styrkor Hushållsinformationen Mark-kontakt Den mångfacetterade medborgardialogen Många resultat tillgängliga för medborgarna God tillgänglighet till politiker

1. Offentlighet och demokratisk kontroll Förbättringsområden Öka tillgängligheten till nämndernas handlingar före möten Bredda medborgardialogen till kommunens centrala processer Öka användningen av jämförelser i redovisningar Presentera resultaten från brukarundersökningar för medborgarna Skapa en ”nätportal” för kommunens resultat

2. Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering Har kommunen en brukarorienterad förvaltningsfilosofi? Vilka åtgärder har satts i verket för att förbättra överskådligheten för medborgarna? Kan brukarna själva påverka serviceutbudet? Genomförs brukar-/medborgarundersökningar? Hur är hanteringen av klagomål från medborgare/brukare organiserad? Bedrivs utbildning i att bemöta allmänheten?

2. Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering Styrkor Många arbetssätt visar brukarorientering, t.ex. Serviceåtaganden i de flesta förvaltningarna Regelbundna brukar-medborgarundersökningar Kommungemensam synpunktshantering Bemötandeutbildning Kraftfull utveckling av e-tjänster.

2. Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering Förbättringsområden Anpassad information till svaga grupper Annonsera möjligheten att besöka kommunhuset på ”udda tider” Se över synpunktshanteringens rutiner Fullfölj satsningen på bemötandeutbildningen Befäst bemötandets betydelse genom lönekriterier och i utmärkelse

3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Hur är kvaliteten på målformuleringsarbetet? Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och administrativ nivå? Hur rapporterar administrationen till den politiska nivån? Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och administration?

3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Styrkor Styrmodell med tydliga uppdrag uttryckta med indikatorer Rapporter till politikerna om både verksamhet och ekonomi Tydlig delegering från politik till tjänstemän Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän Goda möjligheter till dialog mellan politiker och tjänstemän

3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Förbättringsområden Stärk sambandet mellan styrsystemets uppdrag och framgångsfaktorer Förenkla styrsystemets begrepp Öka inslaget av jämförelser i kommunens rapporter

4. Ledning, decentralisering och delegering Vilken frihet har institutionerna/resultatenheterna i sin resursdisponering? Hur utnyttjas möjligheter till samarbete och samordning över sektorsgränserna? Går det att ta lokala initiativ med avsikt att hitta egna intäktskällor eller etablera samarbete med externa organ för att stärka serviceutbudet? Hur beskrivs förvaltningsledningen? Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter?

4. Ledning, decentralisering och delegering Styrkor Tydlig delegation till resultatenheter Många exempel på samarbete tvärsektoriellt och externt God förmåga att finna extern finansiering Påbörjat införande av projektdirektiv

4. Ledning, decentralisering och delegering Förbättringsområden Ge möjlighet att föra enheternas ekonomiska över- eller underskott mellan åren Öka användningen av projektdirektiv, specificera satsade resurser Tydliggör chefernas uppdrag, t.ex. genom chefskontrakt med individuella resultatförväntningar Öka systematiken i förvaltningschefernas verksamhetsbesök

5. Kontroll och rapportering Hur detaljerat är rapporteringssystemet? Hur sker rapportering från tvärsektoriella projekt och program? Strategier för att synliggöra kostnader Kontroll- och uppföljningsrutiner

5. Kontroll och rapportering Styrkor Budgetunderskott endast en gång under 38 år Välfungerande rapportsystem Mall för rapportering av IT-projekt Budgetarbete baserat på omvärldsanalys

5. Kontroll och rapportering Förbättringsområden Ge fler politiker läsbehörighet i ekonomisystemet Utvidgad rapportering av kvalitetsresultat från enheterna Öka rapportering från projekt och handlingsprogram Förstora inslaget av kostnadsbudgetering Utveckla hantering av avvikelser från uppsatta verksamhetsmål

6. Personalpolitik Hur stor vikt läggs vid personalutvecklingsåtgärder? Förekommer individuell lönesättning? Förekommer arbetsmiljöundersökningar? Förekommer medarbetarsamtal? Genomförs ledarutvecklingsprogram? Hur systematisk är budgetering och uppföljning av kompetensutveckling?

6. Personalpolitik Styrkor Etablerat system för individuell lönesättning Årliga medarbetarsamtal i alla förvaltningar Systematiskt arbetsmiljöarbete Årliga utbildningsdagar för alla chefer

6. Personalpolitik Förbättringsområden Identifiera kommungemensamma behov av kompetensutveckling Utveckla ett system för redovisning av hur stor del av kommunen resurser som används till kompetensutveckling för de anställda. Anpassade lönekriterier och individuell lönesättning för alla grupper Säkra att lönesamtalen genomförs Se över rutiner för hantering av upptäckta brister i arbetsmiljön Öka chefernas möjligheter att diskutera ledarskapet

7. Verksamhetsutveckling Hur metodiskt sker utveckling av kvalitetssystem? Strategisk serviceutveckling? Tillvaratas de anställdas erfarenheter och kreativitet på ett aktivt sätt? Användning av Internet, Intranät och andra IT-stöd i ärendebehandling, serviceproduktion och uppföljning? Hur aktivt används jämförelser som ett led i service- och organisationsutvecklingen?

7. Verksamhetsutveckling Styrkor Många kommungemensamma kvalitetsmetoder Kommunen gör många resultatjämförelser, bl.a. i nationella nätverk Innehållsrikt intranät Integration av datorprogram, analys av lönsamhet före införande av nya

7. Verksamhetsutveckling Förbättringsområden Etablera ett gemensamt kvalitetssystem Publicera resultat från jämförelser Sök metod att systematiskt stimulera, upptäcka och belöna medarbetarnas kreativitet Kompetensöverföring/generationsskifte Öka politikernas tillgång till IT-systemen

8. Kommunen som samhällsbyggare Vad gör kommunen för att stötta föreningslivet? Kommunens samverkan med kulturlivet Kommunen som partner för näringslivet Kommunens internationella kontakter

8. Kommunen som samhällsbyggare Styrkor Utbrett samarbete med föreningslivet Minabs näringslivsarbete Strukturerat arbete med vänorterna

8. Kommunen som samhällsbyggare Förbättringsområden Flerbruksarena Utveckla samarbetet med kultursektorn Slutför arbetet med kulturutvecklingsplanen Internationella projekt i fler förvaltningar Mer synlig dokumentation av det internationella arbetet.