Välkomna till Extra stämman 2011 Lite bakgrund som information.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad styrs verksamheten utifrån • Lagen om skydd mot olyckor • Handlingsprogram • Kommunal och förvaltningslag • Verksamhetsplaner • Ekonomistyrning • Avtal.
Advertisements

Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Samarbetsavtal om utvecklingsinsatser i Oskarshamn och Östhammar
Kapitaltillskott Brf Överdäcket 16 mars 2011 Brick-bay AB.
Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
Talföljder formler och summor
Svenska Volkswagen Finans
Allmänheten om inköp av hjälp till hemmet T Målaremästarna:Tina Thorsell Synovate Temo: Arne Modig Datum:
Kapitel 13, Likviditet.
Ca medlemmar varav 700 ideella resurspersoner 23 lokalavdelningar 30 anställda 2 bankkontor: Kontor i Orsa Kontor i Skövde.
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt?
Enhetschef Fastighetsutveckling
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
BRF Hugin – Ekonomi 2012 Martin Dremo. Intäkter och kostnader.
PROCENT.
Jul klappar och övriga julutgifter Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Vindenergi Väst AB (publ) (VeVAB)
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
Vad innebär det för Fagersta Golfklubb att övergå till ett system med spelrätter? ANDERS HAMMARSTRÖM.
Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys
Postprojektet Skåne den 22 september Bibliografisk service - en service att reflektera över  - en dyr service?  - en nödvändig service?  - kan.
Fiber till hemmet. Agenda Presentera dagsläget Vad har vi gjort sedan sist Valet av nätbyggare Vem vi valt och varför Insatser och Fiber bonus Tidsplan.
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
VAL 06 Spelar det någon roll om borgarna styr?. VAL 06 VAD VALET INTE HANDLAR OM.
1 Vi gillar amortering! Johan Hansing Nätverket Gilla din ekonomi 10 april 2014.
Grundläggande redovisning
Balkongprojekt 2015 Brf Skutskepparen 52.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
Hur mäter man välstånd?.
Hur mycket eget kapital behöver föreningen?. Eget kapital TILLGÅNGAR minus SKULDER är EGET KAPITAL En del tillgångar är bundna andra är likvida Fråga:
Hur går företaget Det måste löna sig.
Privat pensionssparande
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
K16 Aktivitet ger resultat
Humleposten december 2011 Vad händer betr. Rep. och underhåll? Värmepumpen Är du tveksam om hur denna skall underhållas, kontakta Kristofer i nr 121 eller.
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
2 föreningar en anläggning. Tibro Hästsportklubb Bildades 2010 Antal medlemmar 2011, 50 st. Antal lic.ryttare 2011, 29 st. Har i dag ingen anläggning.
Projektekonomi a. Projektering/konsultstöd resultatpåverkande 2011 ( : -) I årsredovisningen 2011 togs en kostnad om : - som projektering/konsultstöd.
Bilaga 7 Resultaträkning Balansräkning
Så tycker småföretagarna om Kassaregisterlagen …eller historien om riktigt kassa register Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel oktober 2009.
Välkommen till Ekonomiutbildning!.
Skall ta fram förslag till olika finansieringsalternativ för mer omfattande och långsiktiga investeringar. Gruppen bör även överväga reglerna för bestämmande.
Ekonomisk information och extern redovisning
Gör en ekonomisk kalkyl
Redovisningens kretslopp
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Kapitel 15 Budgeten.
Samhällsresurser och fördelning
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Konsument-ekonomi Ord och begrepp.
Ekonomiska grundbegrepp
Kontakt med SYLFs kansli Profilmaterial Budget Fackliga kurser
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Välkomna till Extra stämman 2011 Lite bakgrund som information

Varvets utveckling Vid senaste höjningen av insatsen 1993 hade varvet följande utseende •Antalet medlemmar var 946 •Omsättning på :- med ett negativt resultat på :- •Föreningen köpte varvet detta år för :- och finansierade det med ett banklån på :- samt en fördubbling av medlemsinsatsen från 500:- till 1 000:- 5 år senare 1998 hade varvet utvecklats •Antalet medlemmar var 842 •Omsättning på :- med ett negativt resultat på :-

Varvets utveckling 10 år senare 2003 hade varvet utvecklats vidare •Antalet medlemmar var 958. •Omsättning på :- med ett litet överskott på 1 500:- 15 år senare 2008 hade varvet utvecklats vidare •Antalet medlemmar var •Omsättning på :- med ett positivt resultat på :-

Varvets utveckling Idag 2011 har vi följande •Antalet medlemmar över •Antal båtplatser är över 700 •Omsättning kommer att landa på runt :- Detta innebär att en ökningen av •Antalet medlemmar med 250 •Antal båtplatser med att båtarna blivit större och bredare. •Omsättning från :- till :-

Varvets utveckling Under dessa år har följande utveckling skett •1993 köp av varvet för •2002 köp av mark för •2006 komplettering av mark för •2004 bränslestationen för •2008 kaj, spolplatta och kran •1995 brygga K •2000 brygga L •2002 bryggdäck C •2004 bryggdäck A •2006 förlängning av E-F samt GY brygga •2010 brygga A1/ •2011 piren •2003 – 2007 markberedning för uppställning/hallar Totalt sedan :-

Varvets utveckling Av dessa över 8 miljoner kronor i investeringar finansierats med lån för: •1,3 miljoner för köp av varvet. Detta amorterades med runt :-/år •2004 utökades befintligt lån vid investering av bränslestation till :- samma amorteringstakt. •2008 gjordes en utökning till 2,5 miljoner för ny kaj / spolplatta. I dagsläget är skulden :-, vi har en räntekostnad på drygt :- / år samt att vi amorterar :- / år. Detta innebär i princip att av de över 8 miljoner som investerats så har cirka 3,3 miljoner finansierats av lån resten har finansierats via den höjda medlemsinsats 1993 samt det överskott som uppstått i verksamheten!

Lite ekonomiska termer Det finns tre viktiga delar när det gäller ekonomi för både privatpersoner såväl som ekonomiska föreningar och företag. Det första är Resultaträkningen, där redovisas de inkomster/intäkter man haft och vilka utgifter/kostnader man haft en viss period. Om inkomsterna/intäkterna är större utgifter/kostnader så för man ett positivt operativt resultat, vilket ibland lite vanvördigt kallas vinst. Lägger man till räntekostnader, amorteringar, avskrivningar och eventuell skatt för man fram ett resultat. Det andra är balansräkningen, i denna finns de tillgångar man har i form av materiella tillgångar typ anläggning och utrustningar, fordringar d.v.s. kunder som ännu inte betalat samt placeringar och Kassa & Bank. På motsatta sidan i balansräkningen finns det egna kapital som föreningen har, dess skulder, skulder till leverantörer, skatter, lån samt andra skulder.

Lite ekonomiska termer Tredje delen är för en verksamhet som vår mycket viktig – Kassa & Bank. Kassa & Bank är de likvida medel (pengar) som vi använder för att betala de utgifter vi har, såsom utrustning/material och förbrukning vi köper in, de kostnader vi har i form av löner, skatter etc. samt hittills de investeringar vi genomfört. När en förening eller för den delen ett företag expanderar så krävs det mycket likvida medel (pengar) för att man skall lyckas. Varför det är så är helt enkelt att det tar tid att få igen de pengar man satsar i form av investeringar som framåt skall ge en bättre intäkt (inkomst). Normalt finns det fyra sätt att lösa detta när man behöver expandera eller investera! 1.Låna pengar i banken 2.Tillskott från medlemmar – ökning av medlemsinsatsen (för aktieägare så kallad emission). 3.Riskkapitalbolag. 4.Egenfinansiering.

Lite ekonomiska termer Vi har sedan 1993 gjort mest den fjärde delen. För att kunna öka kassaflödet d.v.s. den ström som pengarna flyter genom verksamheten måste vi få in mer pengar. Förslaget att öka medlemsinsatsen ger oss möjlighet att genomföra de planer vi har, förbättra likviditeten samt minska våra skulder. Enkelt sagt är att om vi tar in pengar via en höjd medlemsinsats kan vi minska lånet rejält och på så sätt slippa att betala nästan :- i räntor och amorteringar per år! Vidare snabbare färdigställa de framtida projekt vi har så att vi snabbare får igen de pengar vi satsat. Dessutom finns det utrymme att fortsätta med det underhåll och förbättringar som krävs för att upprätthålla standarden på varvet.

Höjd medlemsinsats Det uppdrag som styrelsen fick vid årsstämman i våras var utreda den motion som lämnades in av en medlem. Förslaget som styrelsen nu skall lämna ger oss finansiell styrka inför framtiden och vi kommer att få en sundare balans mellan lån och eget kapital. Glöm inte bort att detta är som ett lån till föreningen och vid utträde betalas detta tillbaka. Vidare så är de 1 000:- som avgiften höjdes med 1993, motsvarar i dagens penningvärde över 3 000:-. Medlemmarna i GSS fick låna ut :- per medlem för den förbättring som gjordes under året på Huseliiharen. Då är ändå inte GSS en ekonomisk förening utan en vanlig förening!

Våra planer Följande projekt är planerade eller i planeringsstadiet: •Fortsatt renovering av bryggor och bryggförankringar. •Ytterligare asfaltering på området. •Vid beslut om nya hallar - markberedning. •Markberedning för nya uppställningsplatser. •Ny traktor. •Ny upptagningsvagn. •Ny mastkran •Aktivera ”piren” och arbete med denna.